I en tid då familjen von Hallwyl drev sågverk i Hälsingland vandrade Lim-Johan Erik Olsson omkring i samma trakts skogar och hummade för sig själv. Han var något av ett original i bygden. Han skapade finstämd konst som fick sitt stora genomslag först efter hans död, när världen törstade efter det oförställda oskolade uttrycket.

Med Emelie Höglund, Nora Jonsson och Tobias Bolin från Hallwylska museet. 

Hur signalerade man status och förfining som man vid sekelskiftet 1900? Vad avgjorde vad som var eftersträvansvärt och hur skiljde det sig mellan klasser och generationer? Kunde man vara för mån om sitt yttre?

Vi pratar om allt från mustaschmode till hur samhällsförändringar påverkat ideal och frågar oss: vad är fåfänga, och kan man prata om en manlighet i kris?

Medverkande: Emelie Höglund, Gösta Sandell och Niclas Järvklo

Bild: Robert de Montesquiou (1855-1921), av Giovanni Boldini (1842-1931),1897, Musée d’Orsay, Paris. Beskuren.

Ellen Roosval och Alice Nordin är två exempel på framgångsrika kvinnliga skulptörer vid sekelskiftet 1900. Det var en tid när konstskolorna öppnade för kvinnliga sökanden, men de nya eleverna fick ofta kämpa i motvind. Hur arbetade de sig fram och krokade arm för att bryta ny mark? Hur balanserade de alla de förväntningar som fanns på dem som kvinnor och kreatörer?  

Medverkande: Emelie Höglund från Hallwylska museet, Annika Williams från Länsmuseet Gävleborg och Linda Hinners från Nationalmuseum.

Bild: Ellen Roosval i sin ateljé (Gotlands museum).

Alkoholkonsumtion var en stor samhällsfråga vid sekelskiftet 1900. Den kunde döva hunger och vånda, och många förlorade sig till den. Samtidigt blomstrade kroglivet och nya spännande drycker med internationell flärd introducerades. Vi fördjupar oss i allt från dryck och identitet, mytomspunna krogar, nymodigheter som elevatorpunsch och cocktails, till ransoneringar och den förbudsiver som kulminerade i en rafflande folkomröstning 1922.

Medverkande Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet och Nadja Karlsson från Spritmuseum.

Inflyttningen till Stockholm var omfattande vid sekelskiftet 1900. Staden hade växtvärk och bostadsbristen var stor. Vi blickar ut över en stad med stora kontraster – från fashionabla kvarter vid adresser som Hamngatan och Strandvägen, till kåkstäderna i Stadshagen och Årstadal. Hur tänkte man kring klass och boendestandard, vilka vägar till boende fanns, och hur tog sig staden ur situationen?

Medverkande: Emelie Höglund och Azmara Nigusse från Hallwylska museet, samt Anna Furumark från Stadsmuseet i Stockholm.

Bild: beskuren skämtteckning från 1898 av Oskar Andersson (1877-1906), Stadsmuseet i Stockholm.

Telefonen bredde snabbt ut sig i Stockholm på 1890-talet, så pass att staden blev den mest telefontäta i världen och himlen förmörkades av telefonledningar. Vad innebar telefonens inträde för vårt sätt att kommunicera? Vilka möjligheter öppnades? Hur fungerade det, och hur kunde det låta när man ringde upp? 

Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, och Anders Lindeberg-Lindvet från Tekniska museet.

Att klä sig rätt var en konst att behärska om man ville ta del av societetslivet kring sekelskiftet 1900. Vad som fungerade i vilket sammanhang var styrt av etikett och outtalade regler kända av den egna gruppen. Den som var enkelt eller för fint klädd avslöjade att den inte hörde till de invigda. I detta avsnitt djupdyker vi i klädkodernas värld. 

Medverkande: Miriam Runold och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt författaren och journalisten Lotta Lewenhaupt.

För 100 år sedan var det ännu olagligt att häda i Sverige, även att kritisera  kyrkan. Vad betydde religionen då och vilken roll spelade kyrkan i det samhället? Hur såg man på att vara kristen, och vad innebar det att trots förbud våga kritisera? Hur har vi rört oss mot det sekulära samhälle vi har idag, och hur tätt knuten är den berättelsen till yttrandefriheten?

Medverkande: Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet och David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola.

Mellandottern Ellen väckte skandal när hon skiljde sig från sin make, med en uppslitande konflikt inom familjen som följd. Att skilja sig var en mycket laddad fråga, och även om paret själva var överens var det inte säkert att rätten godkände det.

Medverkande: Emelie Höglund, Azmara Nigusse och Gösta Sandell från Hallwylska museet.

Snabba samhällsförändringar och omvälvande innovationer vid sekelskiftet 1900 gav en känsla av att världen höll på att omformas. De gamla historiska stilarna passade inte längre - det krävdes ett helt nytt uttryck, och Art Nouveau tog form. Hemmiljöer blev som tablåer att kliva in i – formgivna och dekorerade av konstnärer – miljöer som skulle förbättra människan.

Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, samt samlaren och Rörstrandskännaren Markus Dimdal