Historielunden – podden från Kulturen i Lund

Från plommonstop till bahytt, och Chapeau Claque till kvarnhjul!

Hatten har många namn!

Vad har hatten haft för historisk betydelse? Vilken typ av hattar var vanliga på 17- 18- och 1900-talet? Vad var de gjorda av och vad var det hattarna ville berätta om personen som bar dem?

Och hur kom det sig att hatten som självklar modeaccessoar avtog i betydelse?

I programmet träffar Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör Johan Romin kollegan Anna Sanfridsson, som är textilkonservator på Kulturen, och tidigare modist, som berättar om hattens historia! Följ med till Kulturens samling och botanisera bland historiska hattar!

Ett unikt och samtida Gustav II Adolf-porträtt, en stor tecknad bild av Karl XV och en gigantisk målning med Karl XII. Allt finns samlat i Kulturens samlingar.

I programmet går Lunds stadshistoriker Peter K Andersson runt tillsammans med Kulturens – “kunganördiga” – kommunikatör, Johan Romin och botaniserar i den kungliga samlingen på Kulturen.

Tillsammans med Karl XI:s dagbok – som återfinns i Kulturens bibliotek – får de inblick i den kungliga vardagen präglad av krig och plötsliga dödsfall.

Samlingen av konst och andra föremål med kunglig anknytning kom till stånd tack vare Kulturens grundare, Georg Karlin, och hans stora intresse för de kungliga, något som faktiskt också präglade Kulturens egen historia:

Georg Karlin tog nämligen själv hjälp av kungen för att vinna olika tvister, exempelvis när Lunds stad inte ville godkänna vissa placeringar av hus i friluftsmuseet.

Allt återberättas i detta kungliga avsnitt av Historielunden!

På Kulturen i Lund finns mycket sten. Och sten berättar om vår kulturhistoria!

Precis vid ingången till Kulturen står en hel grupp med runstenar. Här finns bland annat Dagstorpsstenen som hade blivit sprängd och som pusslades samman av Kulturens experter redan i början av 1900-talet.

Inne på Kulturen finns olika stenreliefer, stenfragment från olika slott och herresäten, bland annat slottet Makalös i Stockholm. Och givetvis finns det både arkeologiskt sten från alla de kyrkor som revs i Lund på 1500-talet och sten från Lunds domkyrka, de bitar som helt enkelt blev över efter några av de stora kyrkobombyggnationerna på 1800-talet.

Kort sagt har Kulturen mycket sten, och därför har Kulturen även en egen stenexpert, konservator Dag Mether.

I avsnittet går Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör Johan Romin runt på Kulturen-området och lär sig mer om stenhistorian på Kulturen, av experten Dag Mether.

Kulturen i Lund har en av Sveriges största kulturhistoriska samlingar och det mesta av det som inte är utställt i museets utställningar förvaras i ett stort magasin, som kallas Diabasen.

Att går runt här är svindlande. Diabasen är hela 5 400 kvadratmeter stor. Här finns allt mellan himmel och jord: Gamla cyklar, bilar, maskiner, skyltar, leksaker, slädar, statyer, målningar, spinnrockar, utemöbler, gamla toaletter, stora klockor, Amerikakoffertar, mänskliga kvarlevor, och inte minst kläder och textilier. Kulturen har en av Europas främsta historiska textilsamlingar, med stort fokus på skånsk och sydsvensk textil och hantverk.

I det här avsnittet besöker Kulturens kommunikatör, journalisten Johan Romin, och Lunds stadshistoriker Peter K Andersson, den väldiga byggnaden och botaniserar i allt de stöter på, och känner igen sig i det som finns samlat på hyllorna. Här finns exempelvis Karl XII:s gamla gunghäst, själva originalet. Om han nu red på den som barn är frågan. Här finns leksaker och kortlekar från 1800-talet och 1970-talet. Här finns några av de första bilarna som kom till Sverige.

Samlingen omfattar cirka 300 000 kulturhistoriska föremål, en halv miljon fotografier, och en miljon arkeologiska fynd från Lund.

Visar runt gör Johanna Hermansson som är magasinsföreståndare och som verkligen har koll på de tusentals föremålen som förvaras här.

Välkommen att besöka Diabasen tillsammans med Johan, Peter och Johanna!

I det stora Herrehuset på Kulturen i Lund finns en fin samling med porslin och keramik från hela världen. Här står – bland många andra föremål – ett något märkligt sagodjur, som ser på betraktaren med ett litet lurigt leende. Högst upp på huvudet finns något som ser ut som ett horn.

Är det en enhörning?

Vad är det här för djur egentligen? Och vad har djuret för historisk betydelse som symbol? Det visar sig vara en av de viktigaste symbolerna för kinesisk makt och inflytande, som står där innanför glaset i Kulturens monter.

Peter K Andersson är Lunds stadshistoriker och berättar i podden om detta märkliga sagodjur, som ser ut som en blandning av häst, ko, hund och med ett litet horn högst upp. Kulturens kommunikatör Johan Romin intervjuar.

Kulturen har en av världens främsta textilsamlingar. Det började redan i början av 1880-talet då Kulturens grundare Georg Karlin och den då nybildade föreningen, Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige, började samla in allmogetextil. Mycket snart växte samlingen med folklig konst och textil, och idag har Kulturen världens största samling av skånsk folklig textikonst.

På Kulturen i Lund finns utställningen Folkkonstens skapare med både textil och andra uttrycksformer, som skildrar hur folket genom kulturhistorien uttryckt sig genom textilhantverk, måleri, vävnad och broderi.

Den här veckan har Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör Johan Romin besök av Karin Hindfelt som är intendent och expert på allmogetextil. Karin berättar om den kända släkten i Blentarp, där döttrarna vävde brudtäcken och andra textilier och blev berömda för sin skicklighet.

Norr om det lilla samhället Urshult i södra Småland ligger Bosmåla. Ute i skogen låg det torp som Kristina Niklasson bodde i med sina sju barn i slutet av 18- och början av 1900-talet. Idag står torpet på Kulturen i Lund och utgör den miljö på museet som visar hur fattigsverige såg ut för drygt hundra år sedan.

Varför bodde Kristina Niklasson ensam där ute i skogen och hur klarade hon livet med alla barn, och vad hände med dem?

Kulturens kommunikatör, journalisten Johan Romin och Lunds stadshistoriker Peter K Andersson besöker torpet och berättar dess historia, och om Kristina Niklassons liv.

Lunds domkyrka har varit med om mycket under sin över niohundraåriga historia.

I många hundra år var Lund Danmarks viktigaste stad och domkyrkan var kyrklig hemvist för Danmarks ärkebiskop. Det här var platsen både för dramatiska maktkamper mellan kyrkan och kungamakten, men också pampiga kungliga bröllop (då Erik av Pommern gifte sig med sin Philippa år 1406 exempelvis).

Lunds domkyrkas krypta invigdes år 1123 och är därmed också Lunds äldsta rum. Lunds domkyrka har en 901-årig, och mycket lång och rik, historia. Inuti kyrkan finns en hel massa intressanta historiska klenoder, där vissa föremål är över 900 år gamla medan andra är kanske knappt 100.

I kryptan finns altaret från 1123, tillsammans med turistmagneter som Jätten Finn och “lusen” från senmedeltiden. Inne i kyrkan finns också det astronomiska uret från 1400-talet, den stora guldmosaiken från 1900-talet och de unika trästolarna från 1300-talet, bland mycket mycket annat.

Här finns historia vart man än vänder blicken!

I avsnittet besöker Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och programmets producent, Kulturens kommunikatör Johan Romin, domkyrkan tillsammans med Henrik Bernro, som är arkeolog på Kulturen, och som har en bakgrund som guide i domkyrkan. Med Henrik som ciceron besöker de tre domkyrkan för att berätta om dess spännande historia!

Under renässansen och tidig modern tid ville de kungliga omge sig med hovnarrar. Vad vet vi idag om dessa personer som hade som uppgift att på olika sätt vara roliga och hitta på olika upptåg? Vad hade de för funktion inom hovlivet och varför hade just de hamnat där? Vad tyckte folk var roligt för 3-500 år sedan?

Utifrån sin forskning inom området och sin bok om komikens historia berättar Lunds stadshistoriker Peter K Andersson om hovnarrarna. Programmet leds av Kulturens kommunikatör Johan Romin och inspelningen sker på plats i Borgarhuset i Kulturen i Lund, som har en alldeles egen historia som ett hus ska ska efterlikna ett renässanshus, något som Peter också berättar om.

Historien lunden är Kulturen i Lunds podd och den kommer ut varje torsdag.

Den 27 januari 2025 är det exakt 80 år sedan koncentrations– och förintelselägret Auschwitz befriades, något som uppmärksammas som Förintelsens minnesdag. Så även på Kulturen i Lund.

Kulturen i Lund förvaltar en mycket intressant och gripande samling föremål som samlades in alldeles i slutet av andra världskriget, då de vita bussarna kom till Skåne med några av dem som hade överlevt Förintelsen och koncentrationslägren.

Föremålen har tillhört några av de kvinnor som suttit i koncentrationslägret Ravensbrück i norra Tyskland, som var ett av de läger som de vita bussarna kom till. De överlevande fördes efter befrielsen till Sverige och många av dem kom till Lund, och hade med sig kläder och andra tillhörigheter som de hållit gömda under lägervistelsen. Det var Zygmunt Lakocinski, lektor i polska vid Lunds universitet och chef för Polska källforskningsinstitutet, som insåg föremålens historiska värde och började samla in föremål de överlevande skänkte.

Allt detta utgår den unika samling som idag finns i Kulturen i Lund och som omfattar cirka 200 föremål.

I det här programmet träffar programledarna – Johan Romin, kommunikatör och historiker, samt stadshistorikern i Lund, Peter K Andersson – Kulturens båda medarbetare Nina Davis, intendent samt Annika Mandahl, pedagog, för att tala om Ravensbrück-utställningen.

Vad innehåller utställningen och samlingen och vad kan den berätta om de ohyggliga upplevelser som de överlevande kvinnorna tvingades att utstå i lägren?