Historielunden – podden från Kulturen i Lund

Kulturens nya utställning om livet på landet för 200 år sedan heter Häcken full. Den är uppbyggd i Allmogehallens ovanvåning och består av fyra olika stugor med inredning och möbler, gestaltade miljöer som skildrar hur ett år för allmogen i Skåne kunde ha sett ut 1825.

Hur var det att leva på den skånska landsbygden för 200 år sedan?

I avsnittet samtalar Peter K Andersson och Johan Romin med Per Larsson som är intendent på Kulturen och expert på historiskt lantbruk och allmogeliv, och en av dem som ligger bakom den nya utställningen.

Och vad betyder egentligen uttrycket Häcken full? Svaret finns i avsnittet Häcken full & livet på landet

Timmermannen Olof Andersson berättar om den nya medeltidsinspirerade miljön i Dekanhuset. Med hjälp av gamla hantverksmetoder och verktyg han tillverkat själv har Olof Andersson byggt en rad möbler till Dekanhuset, som är kopior av möbler som antingen finns på bilder från Medeltiden eller där möblerna finns bevarade.

Olof Andersson berättar om hela processen från trädfällningen till färdig möbel, och hur det går till att svarva på medeltida vis.

Den nya medeltida miljön finns att se på i Dekanhuset på Kulturen i Lund, det medeltida hus som flyttades till Kulturen 1908 och som tidigare stått vid kyrkogatan i närheten av domkyrkan i Lund.

Programmet leds av journalisten Johan Romin och Lunds stadshistoriker Peter K Andersson. Som vanligt publiceras bilder som hör till avsnitten ett par dagar efter det att avsnitten kommit.

Sven Fristedt heter en av Sveriges mest betydande textilformgivare. Han låg bakom några av de mest ikoniska tryckta tygerna under 1960-, 70- och 80-talen.

I avsnittet berättar Kulturens intendent Anna Lindqvist om Sven Fristedts konstnärsskap och om Kulturens utställning med Sven Fristedt som just nu visas i Kristinehamn och som sedan ska vidare till Borås.

Anna Lindqvist är också snart aktuell med en ny bok om Sven Fristedts mönster och designarbete.

Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör, journalisten Johan Romin intervjuar Anna Lindqvist.

Som vanligt publicerar vi bilder som hör till avsnittet några dagar efter avsnittets publicering, där vi visar det vi talar om!

Följ med till Kulturens Östarp! Det vackra kulturlandskapet i Sjöbo kommun och hör om de spännande historiska bondgårdarna, och om de människor som präglade bygden under hundratals år.

När Kulturen öppnade Kulturens Östarp 1924 och gården Gamlegård blev till ett museum, samlades tusentals människor för att fira. Grundaren Georg Karlin lyckades bjuda in såväl kronprinsparet, som biskopar och landshövdingar, och 20 000 andra att beundra den nya kronjuvelen bland Kulturens många byggnader och miljöer. Det var nämligen en sensation, att istället för att flytta en bondgård in till friluftsmuseet Kulturen i Lund, behålla bondgården i dess rätta miljö. Idag finns en vattenmölla, en vindmölla, en brytestuga och hela tre bondgårdar på platsen, och inte minst ett populärt Gästis!

I avsnittet samtalar Johan Romin och Peter K Andersson med Kulturens museipedagog och trädgårdsmästare Kristina Bakran.

Den 8 maj 2025 är det exakt 80 år sedan andra världskriget tog slut och de nazistiska koncentrationslägren – fyllda med både levande och döda – befriades.

En av de överlevande hette Josef Klima, och han kom senare att bo i Lund och arbeta som röntgenläkare.

I början av 2025 avled Josef Klima nästan 100 år gammal, men Kulturens Johan Romin hann göra en intervju med honom 2017, om vad han varit med om under Förintelsen. Josef Klima överlevde både förintelselägret Auschwitz och koncentrationslägret Ebensee innan han befriades i maj 1945.

Intervjun har aldrig publicerats tidigare.

Det är en berättelse om ohyggliga fasor men det är också en mycket ärlig berättelse, om hur en ung människa bröts ned mentalt av nazisternas behandling: “vi blev som djur” säger Josef Klima i intervjun.

Avsnittet inleds med ett samtal mellan Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Johan Romin.

Vipeholms sjukhus i Lund var en institution dit personer fördes, som med tidens språkbruk kallades “sinnesslöa”. De fick diagnoser som “imbecill”, “debil” eller “idiot” och klassades som ”obildbara”.

Idag skulle vi säga att de människor som var intagna på Vipeholm hade en “intellektuell funktionsnedsättning” eller hade diagnoser som epilepsi och autism. Men då, på 1930- till 1960-talen, var samhällets syn en helt annan. De intagna skulle helt enkelt hindras från att vara en del samhället, och samhället skulle “skyddas” ifrån dem.

Institutionen Vipeholm öppnade 1935 och hit kom män, kvinnor och barn från hela Sverige som var instängda i könsuppdelade avdelningar. Tristessen var enorm och anläggningen blev snart överfull.

Som en del av verksamheten på Vipeholm bedrevs även vetenskapliga tandvårdsexperiment, där de intagna fick äta stora mängder godis för att läkarna skulle se vad socker gör med tänderna. På grund av undersökningen började människors tänder ramla ut. Lidandet var enormt.

I avsnittet berättar Kulturens intendent Mats Engström och verksamhetsansvarig Mattias Larsson, båda verksamma vid Livets museum i Lund om den utställning om Vipeholm som finns på museet.

I programmet medverkar även Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör Johan Romin.

Kulturens kommunikatör Johan Romin och Lunds stadshistoriker Peter K Andersson promenerar runt Lundagård och samtalar om de många upplopp, bråk och gatukravaller som historiskt sett har skett på platsen.

År 1793 blev några studenter upprörda över en bal som hölls – i deras tycke – alltför tätt inpå mordet på Gustav III.

År 1837 var studenterna upprörda över att muren runt Lundagård skulle tas bort, vilket slutade med att biskopen i Lund fick en sten i huvudet.

Och på 1980- och 1990-talen hölls de stora Karl XII-bråken med sammandrabbning mellan den högerextrema 30 november-föreningen och motdemonstranter, då även Kulturen i Lund blev till en skådeplats för en del av bråken.

Peter K Andersson går igenom de olika upploppen och berättar om vad som hände.

Johan och Peter gör ett besök på Akademiska föreningen i Lund, som bildades 1830 efter det tragiska mordet i Locus Peccatorum-huset på Kulturen i Lund. Tanken var att engagera studenterna så att liknande dåd skulle förhindras i framtiden. Med tiden byggdes AF-borgen som till en början var Lunds största byggnad efter domkyrkan.

Sedan 1830 har mängder med kända profiler passerat Akademiska föreningen och AF-borgen i Lundagård: Tage Erlander, Jimi Hendrix, Hasse Alfredson bara för att nämna några få. Den sistnämnda initierade en mycket speciell tradition där kända Lundaprofilers näsor blev avbildade i ett Nasotek.

Det visar sig – förstås – att Johan även har träffat Hasse Alfredson.

AF-borgen har också några högst intressanta konstverk, bland annat en målning med Karl X Gustav, som en gång blev hackad i småbitar!

Lyssna på Historielunden så får du veta mer!

Som vanligt publiceras bilder från avsnittet på historielunden.substack.com dagarna efter varje veckas avsnitt.

Bland höghjulingar, Bone Shakers och Allvelo-bilar!

Några av de absolut tidigaste cyklarna och bilarna finns i Kulturens samlingsmagasin Diabasen. I det här avsnittet berättar Lunds stadshistoriker Peter K Andersson om hur bilen och cykeln kom till Skåne, och hur det förändrade Sverige. Kulturens kommunikatör, journalisten Johan Romin intervjuar. Att cykeln en gång i tiden sågs som djävulens påfund, är kanske svårt att förstå i dag, men så var det faktiskt.

För 40 år sedan spelades Ernst-Hugo Järegårds TV-serie Skånska mord in, som sändes av SVT under 1986 och som sedan många gånger gått i repris.

Vad hände egentligen vid de två mest kända mordfallen i Skåne? Vilka var egentligen Veberödsmannen och Yngsjömörderskan? Varför blir vi fortfarande så påverkade av dessa historiska brott? Och varför har Johan träffat Ernst-Hugo Järegård?

I Kulturens stora samling finns också föremål som påminner om den tid då människor avrättades efter både verkliga och påstådda brott. Ett stort bödelssvärd i vapenutställningen blir startpunkten på ett samtal om skånska mord.

Medverkande är Lunds stadshistoriker Peter K Andersson och Kulturens kommunikatör, journalisten Johan Romin, som detaljstuderat de båda mordfallen.