Höj ribban: bättre lagstiftning

Alltsedan Ryssland inledde sin olagliga fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har EU stått på Ukrainas och dess folks sida. EU har fördömt den ryska aggressionen, infört sanktioner och gett omfattande ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd till Ukraina. Allt eftersom kriget fortskrider, fortsätter EU att beslutsamt stödja Ukraina. Kriget handlar inte bara om territoriell integritet, utan också om att försvara europeiska värden, såsom demokrati, suveränitet och fred.

Mensfattigdom är när man saknar tillgång eller inte har råd med säkra mensskydd, eller när det inte finns lämpliga faciliteter att sköta sin hygien – eller när man inte har tillräcklig information. Det är allvarligt, och drabbar uppskattningsvis 10 procent av alla som menstruerar i EU. Ändå är det en fråga som ofta fått väldigt lite uppmärksamhet. Europaparlamentet har varit pådrivande för att erkänna mensfattigdom som ett hinder för jämställdheten, eftersom den kan hindra de drabbade från att delta i samhällslivet och ekonomin fullt ut. I det här avsnittet tar vi reda på vad Europaparlamentet gör för att minska mensfattigdomen i unionen.

I hela Europa påverkar EU-finansieringen vardagslivet i städerna. Sammanhållningspolitiken hjälper städer att möta lokala behov, allt från grönare transport och renoverade allmänna platser till utbildningar och sociala tjänster. I det här avsnittet tittar vi närmare på hur EU-medel stöder infrastruktur, människor och samhällen och omsätter solidaritet till synliga projekt som förbättrar vardagen runt om i regionerna.

EU:s solidaritetsfond inrättades 2002. Sedan dess har den försett 24 medlemsländer med ekonomiskt stöd, blivit ett av EU:s viktigaste verktyg för återhämtning efter katastrofer och är ett uttryck för EU:s solidaritet.

Hälsa är vår största tillgång och står högt på EU:s agenda. Lyssna och lär dig mer om vad EU gör för att bidra till hållbara hälso- och sjukvårdssystem och främja ett hälsosamt, lyckligt och energiskt europeiskt samhälle.

Kampen mot buller och luftföroreningar är en del av EU:s bredare miljöpolitik, som i sin tur bygger på det som står i EU-fördragen. Miljöpolitikens syfte är att skydda människors hälsa, bevara naturresurser och bidra till en hållbar utveckling. Europaparlamentet driver ständigt på för allt ambitiösare mål.

I nuläget finns det 29 erkända nationella teckenspråk i EU. De används inte bara av döva och hörselskadade, utan också av hörande i kommunikationen med släkt och vänner. För att öka medvetenheten om denna språkliga och kulturella mångfald har FN förklarat den 23 september som den internationella dagen för teckenspråk. I det här avsnittet tar vi oss en närmare titt på teckenspråken i EU och vad Europaparlamentet gör för att bevara och främja dem.

EU har kommit långt när det gäller jämställdhet mellan könen, men det finns fortfarande mycket kvar att göra på området. Syftet med EU:s jämställdhetsstrategi är att uppmärksamma orättvisa villkor för kvinnor och skapa ett mer stabilt samhälle som gör tillvaron bättre för alla.

EU har förnyat sina körkortsregler för att få en säkrare och modernare biltrafik. Bland ändringarna finns ett digitalt körkort som gäller i hela EU, strängare villkor för nya bilförare och harmoniserade medicinska lämplighetskontroller. Körförbud som utfärdas i ett land ska nu också gälla i hela EU, så att den som är vårdslös i trafiken inte kommer undan rättvisan. Alla dessa ändringar görs för att uppnå EU:s nollvision: att inga människor ska dö eller allvarligt skadas i trafiken efter 2050.

Enligt Europeiska miljöbyrån var 34 % av EU:s invånare och 40 % av EU:s landyta påverkade av vattenbrist 2022.

Sydeuropeiska länder som Cypern, Grekland, Italien, Malta, Spanien och Portugal är särskilt hårt drabbade, men problemet sprider sig nu allt längre norrut, till områden där vattenförsörjningen hittills setts som säker. Det är redan ett stort problem, och klimatförändringarna kommer att göra det ännu värre i framtiden. Därför försöker nu EU hitta en gemensam lösning.