Kampen mot buller och luftföroreningar är en del av EU:s bredare miljöpolitik, som i sin tur bygger på det som står i EU-fördragen. Miljöpolitikens syfte är att skydda människors hälsa, bevara naturresurser och bidra till en hållbar utveckling. Europaparlamentet driver ständigt på för allt ambitiösare mål.

I nuläget finns det 29 erkända nationella teckenspråk i EU. De används inte bara av döva och hörselskadade, utan också av hörande i kommunikationen med släkt och vänner. För att öka medvetenheten om denna språkliga och kulturella mångfald har FN förklarat den 23 september som den internationella dagen för teckenspråk. I det här avsnittet tar vi oss en närmare titt på teckenspråken i EU och vad Europaparlamentet gör för att bevara och främja dem.

EU har kommit långt när det gäller jämställdhet mellan könen, men det finns fortfarande mycket kvar att göra på området. Syftet med EU:s jämställdhetsstrategi är att uppmärksamma orättvisa villkor för kvinnor och skapa ett mer stabilt samhälle som gör tillvaron bättre för alla.

EU har förnyat sina körkortsregler för att få en säkrare och modernare biltrafik. Bland ändringarna finns ett digitalt körkort som gäller i hela EU, strängare villkor för nya bilförare och harmoniserade medicinska lämplighetskontroller. Körförbud som utfärdas i ett land ska nu också gälla i hela EU, så att den som är vårdslös i trafiken inte kommer undan rättvisan. Alla dessa ändringar görs för att uppnå EU:s nollvision: att inga människor ska dö eller allvarligt skadas i trafiken efter 2050.

Enligt Europeiska miljöbyrån var 34 % av EU:s invånare och 40 % av EU:s landyta påverkade av vattenbrist 2022.

Sydeuropeiska länder som Cypern, Grekland, Italien, Malta, Spanien och Portugal är särskilt hårt drabbade, men problemet sprider sig nu allt längre norrut, till områden där vattenförsörjningen hittills setts som säker. Det är redan ett stort problem, och klimatförändringarna kommer att göra det ännu värre i framtiden. Därför försöker nu EU hitta en gemensam lösning.

Trots att allt fler människor blivit medvetna om att vi alla måste återvinna vårt avfall hamnar ändå en stor del av plastavfallet i EU någon annanstans. Under de senaste åren har vi sett en allt snabbare övergång mot en mer cirkulär ekonomi för plast i EU. Men vägen mot en plastfri framtid är lång, och vi måste alla ta vårt ansvar.

Mercosur är en regional allians av latinamerikanska länder. Det är också en av EU:s största handelspartner. EU har länge försökt stärka banden till Mercosur, men det är inte alla som tycker att det är en bra idé.

Parisavtalet är ett rättsligt bindande internationellt fördrag som antogs av FN:s klimatkonferens 2015 – COP21.

Avtalets huvudsakliga syfte är att begränsa den globala uppvärmningen till mindre än 2°C, helst 1,5°C, jämfört med förindustriell nivå.

Avtalet för samman nästan alla länder i världen i ett gemensamt åtagande att minska utsläppen av växthusgaser. EU ratificerade Parisavtalet 2016 och därmed fick det en central plats i unionens klimatpolitik.

I januari 2025 lade kommissionen fram den s.k. konkurrenskraftskompassen, det första större initiativet under Ursula von der Leyens andra mandatperiod som chef för EU-kommissionen. Kompassen utgör en strategisk och tydlig ram för hur kommissionen ska bedriva sitt kommande arbete. EU ska bli en klimatneutral plats där framtidens teknik, tjänster och miljövänliga produkter uppfinns, tillverkas och marknadsförs.

Idrott är bra för hälsan och sammanför människor från olika miljöer. Ta reda på vad EU gör för att främja idrotten och göra den tillgänglig för alla.