Idéer som förändrar världen

Philippe Aghion tilldelades ekonomipriset 2025 för sin forskning om kreativ förstörelse – om hur konkurrensen mellan nya idéer och gamla lösningar är själva motorn bakom ekonomisk tillväxt. I ett samtal från Nobelprismuseet förklarar han hur innovation uppstår, varför den kan leda till konflikter, hur samhällen kan förena förnyelse med trygghet och om varför välfärd kan vara en förutsättning för tillväxt.

Foto: Clément Morin

-

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskare som gör stora upptäckter har inte gjort det lätt för sig – för att lära sig något måste man orka anstränga sig, och det kräver att man tränar på att tänka och lära sig nya saker. Det kan vara svårt, eftersom det är lättare att scrolla i telefonen eller fråga AI om hjälp. Emma Frans berättar utifrån sin nya bok ”Mental uppgradering” om hur vi kan bli bättre på att lära oss – och om varför det kan vara smartare att ta en omväg än en genväg.

Foto: Mattias Bardå

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tack vare vetenskapen har vi blivit allt bättre på att leva längre – men hur länge kan det fortsätta? Vi kan bota sjukdomar och minska riskerna för att dö i förtid genom att leva hälsosammare, men sätter cellernas kemi en gräns för hur länge vi kan leva? Kemisten Ulf Ellervik berättar om vad som händer i cellerna när vi lever, och när vi dör – och om varför vi inte kan leva för alltid. 

Foto: Freddy Billquist

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om du fick en extra timme varje dag, vad skulle du använda den till? Och vad betyder det egentligen att vi sparar tid när tiden alltid passerar, vad vi än gör? Ekonomiprofessorn Micael Dahlen berättar vad forskningen lär oss om hur vi kan handskas med tiden som en resurs – och om varför tid inte är pengar. 

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inne i atomerna finns en kraft som vi inte hör så mycket om men som styr allt från atomernas stabilitet till stjärnornas livscykler. Den här starka kraften kan lära oss mer om universums utveckling och ge ledtrådar till varför det finns mer materia än antimateria. Fysikern Christian Forssén berättar om hur krafter i atomkärnans inre kan spegla universums största gåtor.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den mänskliga hjärnan är den mest komplexa strukturen i hela universum och forskare har i över hundra år försökt förstå hur den fungerar. Samtidigt bildas det hela tiden nya hjärnor, på bara några veckor, i embryon. Professor Sten Linnarsson har tillsammans med en internationell forskargrupp kartlagt hjärnans tidiga genetiska utveckling – och här om hur hjärnan bildas, hur man forskar om det och vad vi kan använda kunskapen till.

Foto: Ulf Sirborn

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från de italienska alperna till barerna i Paris, tjurfäktningar i Pamplona och inbördeskriget i Spanien – vad spelade platserna för roll i Hemingways litteratur, och hur påverkades han av de intellektuella miljöer han både vistades i och tog avstånd från? Litteraturvetaren Elin Käck berättar om en mycket amerikansk författare vars böcker utspelade sig på helt andra platser.

Foto: Nils Käck

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spelteori handlar om hur vi fattar beslut – i allt från vardagliga val till globala konflikter. Men hur väl fungerar den egentligen? Går det att räkna ut vad som är rätt att göra? Och vad händer när spelet är riggat så att alla förlorar?

Spelteoretikern Erik Mohlin förklarar hur matematiken kan hjälpa oss förstå varför jämvikt uppstår – inom ekonomi, politik och till och med evolution. Om samarbeten som faller isär, varför ingen vill städa om inte alla gör det och vad som egentligen krävs för att ett system ska fungera.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idéer finns det gott om – men varför är det bara vissa som förändrar världen? Vad händer när vi går från att veta att något fungerar till att förstå varför? Och varför började människor inte använda sig av kunskap för att skapa tillväxt före 1700-talet?

Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia, tar avstamp i 2025 års ekonomipristagare Joel Mokyrs forskning och förklarar hur kunskap blir till verklig förändring.

Foto: Johan Persson

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den genetiska koden innehåller instruktioner för vilka proteiner som ska tillverkas i cellerna. Det tog forskarna flera decennier att lära sig tolka denna kod, men i cellen sker processen automatiskt med hjälp av en slags “kodläsare” som kallas ribosomer, vilka också bygger upp proteinerna.

Vi vet fortfarande inte exakt hur ribosomerna fungerar i detalj – men tack vare bland andra Nobelpristagaren Venki Ramakrishnan vet vi idag mycket mer. I ett samtal möter vi honom för att prata om gener och celler. Och om varför Nobelpriset inte alltid är så bra för forskare som man kan tro.

Foto: Ashish Ailawadi/© Nobel Prize Outreach

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.