Chantal Akermans mest hyllade film följer en hemmafrus liv i några dygn – hon kokar potatis, tar hand om sin son och tar emot män som hon har sex med mot betalning. Ett sådant besök tar precis så lång tid som det tar för potatisen att koka klart.

Idag är det 10 år sedan den belgiska regissören dog. Hennes verk står kvar som monument över det vardagliga – och det är där, i de anspråkslösa handlingarna, som vi kan ana det heliga, skriver Anna Axfors.

Inläsare: Jörgen Huitfeldt