Att förstå kan vara svårt, skriver sociologen Göran Adamson, som diskuterar valresultatet, påskupploppen, attacken på Salman Rushdie och Hamid Zafars avbrutna tystnad. Men inifrån är allting begripligt och inget är obegripligt.

Hur gick Sverige från tennis till rugby i politiken? Cecilia Garme hittar svaret i den omfattande avregleringen av en annan kontaktsport – vardagen.

Mikail Yüksels parti fördöms eller ignoreras av samhällseliten men fångar upp ett missnöje bland muslimer i utsatta områden som känner att deras identitet och traditioner hotas av progressiva värderingar. Att stöta ut partiet Nyans kommer knappast att hjälpa, menar Mustafa Panshiri som anser att Sverige kan lära av historien med SD:s framväxt. 

Årets valrörelse borde stämma till eftertanke. Väljarna förtjänar bättre än denna medie-regisserade föreställning med politiker som dansar efter journalisternas pipa, tycker Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt

Innebär rättigheter begränsningar i demokratin, frågar sig Jakob Heidbrink, docent i juridik vid Göteborgs universitet.

Vem är hackkycklingen i svensk politik? Svaret är inte längre Jimmie Åkesson. Kvartals Ola Wong tittar på public services satirprogram inför valet och pratar med komikern Michael Lindgren om synen på SD och Ulf Kristersson.

Mycket talar för att vi får en minst lika komplicerad situation efter det här valet som efter förra. Det finns egentligen bara en sak som kan förändra läget, att vi på söndag får en opposition som agerar annorlunda och är beredd att dela ansvaret i ödesfrågorna migration och brottslighet, skriver Lars Stjernkvist (S). Detta är den andra av två analyser om regeringsbildningen efter valet, den första skrevs av Mikael Sandström (M).

Enkel matematik visar vilka regeringsalternativ som är trovärdiga och vilka som är fantasifoster, skriver den tidigare statssekreteraren Mikael Sandström (M). Detta är den första av två analyser om regeringsbildningen efter valet, nästa skrivs av Lars Stjernkvist (S). 

Över en natt i december 2020 gick Hamid Zafar, känd som Rektor Hamid, från att vara folkkär och deltagare i På spåret till arbetslös och utfryst. Det skedde efter att DN avslöjat att han skrivit antisemitiska inlägg under pseudonym. Nu bryter han tystnaden. I en essä för Kvartal Kultur berättar han om hur han drogs in i en konspiratorisk världsbild, och vad Sverige borde göra för att hjälpa ungdomar som är på väg att radikaliseras.

Kalla Faktas avslöjande är bara ett exempel på hur det offentliga Sverige saknar sjukdomsinsikt i synen på korruption.