I Tyskland är det ingen nyhet om en kändis betalar för sex och funktionshindrade får sexuella assistenter. Oscar Swartz skriver om en avvikande svensk sexualpolitik.

Vi har vant oss vid  ett ”hyfsat stabilt” slappt språkbruk om pandemin från Folkhälsomyndighetens företrädare. Det oprecisa språket är ett problem menar filosofiprofessorn Per Bauhn.

Hur hamnade den kända asylaktivistens resehandlingar i händerna på en helt annan person i Turkiet? Polisen varnar nu för ett ökande missbruk av svenska uppehållstillståndskort.

Alltfler i Sveriges elit lever på ord. Kanske är det därför tron på ordens makt tycks så stor. Men utan handling står sig orden slätt.

Journalisten Nuri Kino skriver om varför utrikesfödda och deras barn är överrepresenterade bland de som har dött i covid-19.

Det svenska undantaget i coronahantering förklaras av filosofiprofessorerna Erik Angner och Gustaf Arrhenius.

Den svenska strategin i coronakrisen bygger delvis på uppfattningen om en unik svenskhet. Men det finns data som visar något annat, skriver Tomislav Dulić vid Uppsala universitet.

HBO-serien om Phyllis Schlafly missar poängen. Hon besegrade etablissemanget genom att bemästra trollande som politisk metod.

Efter Girjasdomen om jakt och fisk i fjällen skriver Carl-Axel Fall att jägare och fiskare talar om diskriminering. Hat och rasistiska angrepp på samer blev frekventa på sociala medier.

Coronakrisens ledare har tveklöst blivit Anders Tegnell. Att utvärdera hans insats är svårt. Men att bedöma det vi nu vet kan vara en god början.