Det institutionella systemet är redan på plats för att äldre ska kunna vara kvar på arbetsmarknaden, men attityder och fördomar sätter käppar i hjulen. Forskning visar att det börjar redan vid 40, skriver Kvartals Elisabeth Precht i en krönika.

Sämre luktsinne är ett av de första och tydligaste symtomen på covid-19, men också vid neurologiska sjukdomar som Parkinsons. Nu intensifieras forskningen om luktsinnet och forskare hjälper drabbade med lukttest och luktträning – både på sjukhusen och via internetsajter, berättar Micael Kallin.

Det har sagts mycket om svenska myndigheters tillit till medborgarna under pandemin. Men bakom den döljer sig faktiskt motsatsen, skriver Jörgen Huitfeldt. 

Den senaste tiden har en rad fall av pedofili avslöjats inom den franska kultureliten. Den tycks inte så mycket vara en konsekvens av konservativa patriarkala normer som av den normupplösning som följde i kölvattnet på 68-rörelsens mest radikala systemkritik, skriver litteraturvetaren Johan Lundberg.

Sverige har länge varit ett ingenjörsland, skriver författaren och historikern Gunnar Wetterberg, aktuell med boken ”Ingenjörerna”. Många innovationer har dock tillkommit via tillfälligheter – men det måste finnas en bred kunskap för att ta till vara på dessa. Och vad händer med ingenjörskonsten om skolan inte längre kan ge grunderna?

Tonläget i den politiska debatten har skärpts. Sverigedemokraterna anklagas för extremism. Men hur ser partiet ut i en europeisk jämförelse? Att sammanblanda deras socialkonservatism med högerextremism visar på djup okunnighet, skriver sociologen Göran Adamson.

Sverige har på några årtionden gått från att vara homogent till att bli det kanske mest segregerade landet i västvärlden, men självbilden av såväl den färgblinda moraliska stormakten som det homogena Sverige lever kvar. I boken Vit melankoli menar forskarna Tobias Hübinette och Catrin Lundström att både höger och vänster präglas av sorgen efter det gamla Sveriges nationella identitet. Kvartal har publicerat ett utdrag ur boken.

Under Östersjöns yta råder miljösorg. Det som saknas mest är större rovfiskar som gädda och abborre i skärgårdarna och torsk ute till havs. Och nu ser det illa ut även för strömmingen, skriver Carl-Axel Fall.

Under stormaktstiden sågs Sverige som civilisationens ursprung, enligt den förhärskande göticistiska ideologin. Det antika arvet var enligt denna uttolkning av historien egentligen svenskt. Idag har vi vänt på perspektiven och ser i stället Sverige, den humanitära stormakten, som världens framtid och slutmål, skriver Kvartals Henrik Höjer.