Kafferast i kunskapsfabriken

Ingvar Nilsson är nationalekonom och en av pionjärerna kring så kallade sociala investeringsfonder.

Nationalekonomen Ingvar Nilsson är en av Sveriges främsta experter på finansiering av sociala insatser. Han är ofta inblandad i sådant som kallas sociala investeringsfonder. Med hjälp av sina budgetmodeller har han lärt många kommuner att räkna på värdet av förebyggande åtgärder och att se dem som långsiktiga investeringar istället för kortsiktiga kostnader.

Här resonerar han bland annat kring nyttan av att styra och följa upp verksamheter efter vad man åstadkommer istället för vad man genomför.

Och vad som händer när ekonomer och socionomer byter perspektiv med varandra.

- Jag har nog aldrig varit med om något så ångestskapande som när socionomer tvingas räkna på de insatser de planerar. Men då inser de också att ekonomin kan vara ett värdefullt hjälpmedel. Ekonomerna började i sin tur förstå konsekvenserna av sina beslut, säger Ingvar Nilsson.

Ett specialavsnitt där vi fångande några röster i vimlet under NSPH:s tioårsfirande: Anders Milton, Per Torell, Ing-Marie Wieselgren, Rickard Bracken och Kerstin Evelius.

Den 9 maj samlades ett hundratal personer för att fira NSPH:s första tio år som nätverk för organisationer inom psykisk hälsa. Vi passade på att fånga några röster i vimlet: Anders Milton (tidigare psykiatrisamordnare), Per Torell (tidigare ordförande Schizofreniförbundet), Ing-Marie Wieselgren (chef för Uppdrag Psykisk Hälsa på SKL), Rickard Bracken (tidigare kampanjchef för Hjärnkoll) och Kerstin Evelius (nationell samordnare för psykisk hälsa).

Hör Anders Milton blicka tillbaka på processen när NSPH-nätverket bildades, Ing-Marie Wieselgren glädjas åt NSPH framgångsrika samarbete, Rickard Bracken avslöja hur det egentligen gick till när regeringsinitiativet Hjärnkoll skapades och Per Torell berätta hur Schizofreniförbundet gick från att vara en sval till aktiv NSPH-medlem. Den nationella psykiatrisamordnaren Kerstin Evelius knyter ihop säcken, bland annat genom att beskriva utvecklingen som att ”vi går från att låta brukarna komma till tals, till att efterfråga deras medverkan”.

Mikaela Javinger är debattör och författare med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Om att utveckla egna knep för att må bra – och att de tråkigaste och präktigaste tipsen kan vara de viktigaste.

Mikaela Javinger är debattör och författare med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Hon har funderat en hel del över om hur man utvecklar egna strategier för att må bra. En av dem handlar om att anamma ett mindre känsloladdat språk rörande de egna måendet som omgivningen har lättare att förstå och hantera. En annan strategi som håller på att utkristalliseras handlar om när och hur man ber om hjälp på ett konstruktivt sätt, så att responsen inte mest blir välmenande och aningslösa plattityder.

-Jag har länge tänkt att det ska finnas någon annan som har lösningen, som jag kan vända mig till när jag befinner mig i absolut nöd, men har kommit till insikt om att det är svårt att be om hjälp. En strategi jag har nu bygger på det faktum att ibland kan det kännas värre om jag ber om hjälp. Uppmaningar om att ta promenader och komma ut i ljuset kan få ödsligheten att breda ut sig inom en, säger hon.

Psykologiprofessor Rolf Holmqvist reflekterar över psykiatrins motstånd mot att låta patienterna avgöra vad som fungerar bäst.

Psykologiprofessor Rolf Holmqvist från Linköpings universitet har väckt uppmärksamhet med sina utspel där han menar att behandlarna inom psykiatrin är för dåliga på att följa upp hur olika behandlingar fungerar.

Ofta undersöks hur metoderna fungerar på gruppnivå men det är inte till så stor nytta för den enskilde patienten – särskilt inte om ens behandling inte fungerar så bra. Varför är psykiatrin så orolig för att fråga patienterna om deras upplevelse och låta det vara avgörande för om behandlingarna fungerar eller inte?

-Behandlarna har dålig koll på om deras patienter blir bättre eller sämre av behandlingen. Vi behöver nya instrument och flera kanaler för att följa upp hur patienterna mår. Det är som att vi behöver stärka patientens röst, säger Rolf Holmqvist.

Kjell Broström har varit med sedan före NSPH:s begynnelse och minns allt om hur vårt nätverk kom till.

Jubileumsavsnitt:

NSPH fyller tio år i år och därför tillåter vi oss att denna gång hämningslöst frossa i vår egen historia. Möt NSPH:s egna ”grand old brukarinflytande-man” Kjell Broström. Han var med när våra medlemsförbund inledde sitt trevande samarbete och har följt utvecklingen från nätverk till dagens ombildade samarbetsorganisation.

-Arbetet inom nätverket har varit en stor del av mitt (yrkes)liv under många år. Jag upplever att det gemensamma arbetet inom NSPH har gett respekt och trovärdighet åt brukarrörelsen, säger Kjell Broström.

Tillsammans har vi fått en starkare röst – och visst lyssnar man på oss!