
Sign up to save your podcasts
Or


”Hani” torterades svårt i ett av Syriens värsta fängelser. Nu bor han i Sverige – men är övertygad om att hans värsta plågoande också lever här.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Kalibers reportrar reser till Syrien för att samla vittnesmål om ”Hanis” torterare. En ökänd syrisk underrättelseofficer, som pekas ut för att plågat och dödat otaliga människor på uppdrag av diktatorn Bashar al-Assad.
Reportrarna har fått en bild – på en man som sitter i uniform på en parkbänk och dricker läsk.
Och de har ett namn: Ibrahim.
Lyssna på serien Diktatorns svenska krigare – del 1: Han som tar själar.
Reportrar: Markus Alfredsson och Amr Bitar
Producent: Annika H Eriksson
Fler EU-länder vill förbjuda vitt snus. Sverige protesterar kraftfullt och i underlaget till protesten läggs tobakslobbyns argument fram som fakta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nikotinkriget trappas upp när flera EU-länder, däribland Frankrike, vill förbjuda det vita snuset.
På en svensk myndighet, Kommerskollegium, rekommenderar man att Sverige ska göra som tobaksindustrin vill. Argumenten, som snuslobbyn länge för fram, når hela vägen till högsta politiska nivå.
Vi intervjuar utrikeshandelsminister Benjamin Dousa och den myndighet som använt tobaksindustrins argument. Där konstaterar utredaren att de framöver behöver granska uppgifter som kommer in till dem mer noggrant.
Reporter: Daniel Öhman
Ansvarig utgivare för just det här avsnittet: Klas Wolf Watz
I Sverige ser snuslobbyn framsteg i politiken. Men förbud hotar i andra EU-länder och en lobbyist vänder dig till regeringen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När lobbyisten Patrik Strömer börjar jobba med snusfrågan är intresset i politiken svalt. Men snart är fler intresserade och argument de för fram är ibland närmast identiska med tobaksindustrins. Moderaterna Benjamin Dousa och Maria Malmer Stenergard hör till de intresserade.
Efter valet 2022 lägger Sverige om sin tobakspolitik, men flera EU-länder hotar med förbud mot det vita snuset.
I del fem av Ekots granskning Nikotinkriget hör vi hur lobbyisten Patrik Strömer vill att Sverige markerar mot andra länder, och söker stöd i Regeringskansliet.
Reporter: Daniel Öhman
Ansvarig utgivare för just det här avsnittet: Klas Wolf Watz
Hur sann är framgångssagan om hur Sverige slutade röka? Ekot granskar uppgifterna och söker upp tobaksjätten Philip Morris för att få svar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Teorin att svenskarna röker mindre än andra tack vare snuset marknadsfördes redan för över 20 år sedan av snustillverkaren Swedish Match
I del fyra av Nikotinkriget granskar Ekot uppgifterna bakom det ”svenska exemplet” och reser till Visby, där tobaksbolag och branschaktörer minglar på Almedalsveckan.
Vi intervjuar Anette Rosengren, Nordenchef för Philip Morris som äger Swedish Match, som beskriver Sverige som nära “rökfritt”. Och så frågar vi om hennes bolag finansierat initiativ som Smoke Free Sweden och Quit Like Sweden.
Vi söker också konkurrenten British American Tobacco, som äger varumärket Velo, Sveriges bäst säljande vita snus.
Reporter: Daniel Öhman
Ansvarig utgivare för just det här avsnittet: Klas Wolf Watz
En svensk professor blir plötsligt populär i tobaksbranschen. Har forskare som han blivit lösningen när branschen vill få ut sitt budskap?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Efter att professor Fredrik Nyström vid Linköpings universitet berättat om en studie om snus hoppar hela tobaksindustrin på honom. Han blir en efterfrågad röst i nikotindebatten. Han skriver för Snusbolaget Haypp, och snart reser han världen runt för att prata om snus.
I del tre av Ekots granskning Nikotinkriget möter vi också snuslobbyisen Patrik Strömer, generalsekreterare för Snustillverkarföreningen som finansieras av de stora tobaksbolagen, med unik inblick i hur lobbyn arbetar.
Reporter: Daniel Öhman
Ansvarig utgivare för just det här avsnittet: Klas Wolf Watz
I en internationell kampanj lyfts Sverige fram som bäst i världen. Rökningen har besegrats. Men när Ekot frågar vem som ligger bakom blir svaren få.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
På ett trendigt kontorshotell i London är budskapet tydligt: Världen borde överge rökningen och ”quit like Sweden”. Det vita snuset och andra rökfria produkter ses som vägen dit.
De svenska nikotinpåsarna marknadsförs även på en solig uteservering i Stockholm av tobaksjätten British American Tobacco.
Sverige beskrivs som ”rökfritt” och som en förebild för resten av världen. Flera nybildade organisationer säger att andra länder kan rädda liv genom att kopiera den svenska modellen med snuset och de vita nikotinpåsarna.
Den andra delen av Ekots granskning Nikotinkriget undersöker vilka som ligger bakom kampanjerna för den rökfria omställningen. Spåren leder bland annat till Delon Human och hans organisation Health Diplomats i schweiziska Genève.
Reporter: Daniel Öhman
Ansvarig utgivare för just det här avsnittet: Klas Wolf Watz
Sverige visar vägen när tobaksjättarna omfamnar rökfria produkter, som det vita snuset. Och en expert på folkhälsa byter plötsligt sida.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nikotinkriget är en granskande poddserie från Ekot om lögner, lobbyism och världspolitik där en svensk innovation – en vit liten påse fylld med nikotin – spelar huvudrollen.
Tobaksindustrin är känd historiskt för tillvägagångssätt där tvivel och betalda frontgrupper kan användas för bromsa regleringar. Vi hör hur konflikten tar ny form när cigaretten ska fasas ut till förmån för rökfria produkter.
En som byter sida är WHO-veteranen Derek Yach. Han går från att bekämpa tobaksbolagen till att samarbeta med tobaksjätten Philip Morris genom stiftelsen Foundation for a Smoke-Free World, som ska snabba på omställningen mot en rökfri värld. Vad är folkhälsa, vad är lobbyism – och vem sätter agendan?
Det här är första delen av sex i Ekots granskning Nikotinkriget.
Reporter: Daniel Öhman
Ansvarig utgivare för just det här avsnittet: Klas Wolf Watz
En lagändring har gjort att upp till hundra personer per år felaktigt tas bort ur folkbokföringen. Vi träffar ”Lena” som är en av dem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är en vårdag i maj som Lena besöker socialtjänsten för att börja ordna upp sitt liv efter en lång tid med svårigheter.
Då får hon en chock:
– Jag trodde det hade blivit något fel i systemet.
Det verkar som att Lena inte finns längre. Hon är försvunnen i folkbokföringen.
– Jag kan knappt gå till doktorn. För det blir en massa problem i deras register och datorn och sådär. Jag kommer inte åt mitt bankkonto, Jag får inte ha bank -id.
Det ska visa sig att det är fler som har hamnat i samma situation.
Lagen som ändradesGenom åren som hemlös har Lena alltid varit registrerad i folkbokföringen på ett eller annat sätt.
– Jag trodde jag var skriven på kommunen.
Att vara skriven på kommunen innebär att man fortfarande är registrerad i folkbokföringen även om man saknar en fast bostadsadress. Då får man stå skriven hos den kommun där man spenderar mest del av sin tid.
Så var det för Lena fram till det där besöket på socialkontoret i maj förra året då hon får veta att det inte stämmer längre. Det står att hon är försvunnen.
Det var 2022 som folkbokföringslagen ändrades i syfta att bland annat komma åt välfärdsbrottslighet. Sedan dess har Skatteverket blivit hårdare i sina bedömningar.
Tidigare kunde hemlösa, på liknande sätt som Lena tidigare var skriven på kommunen, stå kvar i folkbokföringen som ”utan känd hemvist” i två år även om Skatteverket inte fick kontakt. Vilket innebar att man var registrerad i Sverige, men utan adress och utan att det var känt vilken kommun man vistades i. Men efter lagändringen avregistreras hemlösa i stället som försvunna direkt om Skatteverket inte får kontakt under en utredning.
Det förs ingen statistik över hur många som drabbats, men Skatteverket uppskattar att det rör sig om upp till hundra socioekonomiskt utsatta eller hemlösa per år sedan lagändringen. Tobias Wijk är utvecklingsstrateg på Skatteverket.
– Med utökad kontroll och lite ökade krav på den medverkan som krävs från enskilda så är vår bedömning att det är fler från den här målgruppen som har blivit avregistrerade som försvunna.
För att inte bli avregistrerad krävs det, som minst, att man har någon form av kontakt med Skatteverket eller andra myndigheter. Å oavsett om man är hemlös eller inte har varje enskild person själv ansvar för att uppdatera sina uppgifter till Skatteverket eller medverka när de gör en kontroll eller utredning. Men många hemlösa som diakonen Em Jakobsson på Stadsmissionen i Göteborg möter lever ett liv långt ifrån den verkligheten och myndighetskontakt.
– Jag möter också ibland attityden att då är det ju självvalt. Du har valt att leva utanför samhället och då får man skylla sig själv. Men i min värld är det aldrig riktigt så enkelt. Ofta, enligt min erfarenhet, så har det hänt någonting eller kanske flera saker. Man kanske har blivit kränkt eller illa behandlad av myndigheten och då tänker jag att då kan man inte stå med gott samvete och säga: ja, då får man skylla sig själv. Det tycker jag är både okristligt och ett rätt otäckt sätt att se på människor, säger Em Jakobsson.
Reporter: Emilie Lindholm
Producent: Malin Marcko
Slutmix: Max Persson
Ritaj övertalades att åka med på en semesterresa. Farid togs till sina föräldrars hemland. Båda hölls kvar mot sin vilja. Om hur reseförbud kan stoppa hedersresorna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Jag har en dålig känsla. Jag försöker vara hoppfull och tänker att min familj inte kommer att göra något. De är inte så hemska.
Ritaj, som vi kallar henne, blev övertalad att följa med på en semester med familjen. Men resan tar en oväntad vändning och slutar i ett varmt hus i Syrien. Där blir hon ifråntagen först mobilen sen passet.
– Jag förlorade allt hopp.
”Farid” blev också han lurad med en semesterresa. Först på plats i föräldrarnas hemland i Mellanöstern förstår han att meningen är att han inte ska tillbaka till Sverige.
– Jag tänkte att mitt liv är förstört, att min pappa kommer att slå mig eller göra något dåligt mot mig, för här kan han göra vad han vill.
Varje år förs barn och ungdomar mot deras vilja bort från Sverige. Men sedan 1 juni 2024 finns utökade möjligheter för sociala myndigheter att förebygga bortförandena. Då utvidgades lagen om utreseförbud för barn från att gälla bortgifte och könsstympning till att också omfatta risken för att ett barn fara illa - psykiskt eller fysiskt - av ett bortförande.
Lagen om utreseförbud utvidgadesMen den lagen skulle kunna användas oftare. Det menare Hanna Linell, som forskar om bland annat hedersförtryck och bortförande vid Stockholms universitet.
– Vi ser att det är stora kommunala skillnader i hur man utnyttjar den här nya lagstiftningen. Så troligtvis har vi inte nått så många barn som skulle kunna nås av den här förebyggande åtgärden.
Det menar också Sara Mohammad ordförande i Gapf som bland annat jobbar med stöd till bortförda barn och ungdomar, flertalet av dem har inte haft utreseförbud trots att det situation varit känd av myndigheterna.
– Absoluta majoriteten har varit kända för sociala myndigheter, för skolan och i vissa fall för polisen - och man har inte skyddat barnet och förebyggt att det blir bortfört, säger hon.
För Ritaj förändrades livet i grunden efter den påhittade semesterresan. Det gjorde det också för Farid:
– Mina vänner de går i gymnasiet nu. Det är inte länge tills de är klara med skolan och har ett jobb. Och körkort. Jag har ingenting, säger Farid.
Lyssna på De bortförda barnen i appen - om barnen som utsätts för hedersförtryck och förs bort av sina föräldrar och som ofta själva får ta ansvar både för sin säkerhet och resan hem - och varför lagen som kan stoppa det inte används mer.
Reporter: Lena Pettersson
Producent: Annika H Eriksson
Slutmix: Mellekeh Meyer
Kry inför ett nytt bonussystem. Det kallas Pay Per Meeting och gynnar snabba läkare. Snart känner läkare att de måste jaga sekunder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är 2022 och investerare har börjat ställa nya krav på Kry och andra techbolag. De behöver gå mot lönsamhet mycket snabbare. Och nätläkare kan öka sin lönsamhet genom att ha kortare patientbesök, fler patienter i timmen, eftersom de får betalt i styckpris genom utomlänsersättningen.
Kry inför ett bonussystem som kallas Pay Per Meeting, och som gynnar snabba läkare. Dessutom rangordnas läkarna i grupper efter hur snabba de är. Kry har också kontrollmekanismer, exempelvis att läkarna ska få godkända journalgranskningar.
Nu förändras vården som Kry Digital ger, vittnar flera läkare i granskningen. Det går allt snabbare. Men hur snabbt kan en läkare jobba? Kan en digital läkare ta 100 patienter på en dag?
– Jag tycker att det är bedrövligt, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann när hon får ta del av Ekots granskning.
Krys vd, Kalle Conneryd Lundgren:
– Vi premierar inte snabbhet på bekostnad av kvalitet.
Nätläkarna är en granskning från Ekot i två delar.
Reportrar: Sven Carlsson och Emelie Rosén
Producent: Lisa Helgesson
Musik och ljuddesign: Ludvig Jansson
Ansvarig utgivare för just det här avsnittet: Klas Wolf Watz
From the publisher's feed