
Sign up to save your podcasts
Or


Med visionen att avlasta sjukvården når Kry miljardvärderingar. Men plötsligt kommer krav på vinst och snart kallas läkare till ett möte.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Debatten om digitala vårdgivare har rasat i över tio år.
När digitala vårdgivare som Kry, Doktor.se och Min Doktor började ta betalt styckvis för digital vård, genom utomlänsersättningen, menade vissa att det skulle avlasta sjukvården. Andra menade att nätläkarna ledde till en överkonsumtion av vårdens resurser, och att de sysslade med ”onödig” vård.
Kry blir snabbt en dominerande aktör.
Nätläkarbolaget utvecklar ny teknik, använder AI-verktyg och har, enligt läkare i granskningen, det smidigaste journalsystemet. Dessutom finns Kry tillgängligt som en app direkt i patientens telefon. Men efter några år fattar Kry ett antal beslut som, enligt vittnesmål i granskningen, kommer att påverka vården de ger. Beslut som varit okända utanför Kry – tills nu.
Nätläkarna är en granskning från Ekot i två delar.
Reportrar: Sven Carlsson och Emelie Rosén
Producent: Lisa Helgesson
Musik och ljuddesign: Ludvig Jansson
Ansvarig utgivare för just det här avsnittet: Klas Wolf Watz
I Europa växer ett nytt hot fram. Europol och EU kommissionen larmar om vad som kan hända när drönare hamnar i fel händer. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har lett till att utvecklingen av drönare, som vapen, gått snabbt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Drönare i händerna på kriminella och terrorister är i dag ett hot mot civilsamhället, det skriver både Europol och EU kommissionen i rapporter om hotet från drönare. De vill nu se högre beredskap i medlemsländerna.
”Anders” jobbar som skyddsvakt och menar att han idag inte kan agera om en drönare närmar sig det skyddsobjekt han ska bevaka.
– Vi pratar om drönare som ett jätteproblem, men vi står handfallna. Säger skyddsvakten Anders som egentligen heter något annat.
Kalibers granskning visar att terrorister planerat att använda, eller har använt drönare för att utföra dåd i väst. I Belgien avblåstes ett terrorattentat i oktober - där drönare försedd med en bomb skulle användas mot premiärministern.
Får inte ha störsändareFör att stoppa en drönare som utgör ett hot kan man antingen störa ut den med störsändare- eller skjuta ner den. Men störsändare får skyddsvakter enligt lag inte ha och Anders menar att det är nästintill omöjligt att skjuta ner en drönare som flyger in över ett skyddsobjekt:
- Det enda vi kan göra är i princip att höra att den kommer. Den mänskliga kapaciteten är alldeles för begränsad för att träffa ett sådant mål. Det är ju mest att man rapporterar och håller tummarna att det inte är skarpt läge.
Tobias Stenström, chef för drönarskydd i polisregion Väst, har följt utvecklingen nära:
– Jag har ju själv varit i delar i Europa där det är ett jätteproblem. Där man flyger stora drönare med narkotika, med vapen och smugglar naturligtvis. Och där de dessutom släpper saker på fängelser.
Misstänkt smugglingKalibers granskning visar att även kriminalvården i Sverige misstänker att smugglingsförsök med drönare skett vid svenska fängelser.
- Vad är nästa steg då? Det är där någonstans som jag ser en fara. Det är en ganska konkret fara, menar Tobias Stenström.
Han säger att polisen har antidrönarförmåga, där man kan störa ut drönare, men att den, som en insatsstyrka, inte finns överallt.
Samtidigt menar han också att det är svårt att hantera drönare i urbana miljöer.
– Du skjuter inte ner någonting. Och det kommer alltid vara svårt att göra i en framför allt urban miljö, säger Stenström.
Åsa Evrensel, samordnare för polisens nationella drönarskydd, säger att arbetet med skyddet pågår men vill inte gå in på detaljer:
– Vi har en förmåga och vi arbetar för att öka den förmågan
Reporter: Elsa Henriksdotter
Slutmix: Oskar Lindholm
Producent: Malin Marcko
Läkare anmäls av arbetsgivare för att vara en fara för patienterna. Ekot har granskat Genvägen till läkarleg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Svenskar som fick bottenresultat på högskoleprovet åker utomlands för att utbilda sig till läkare. De skulle inte ha haft en chans att komma in på läkarutbildningen i Sverige, varken via högskoleprovet eller betygen.
Ekots granskning visar att flera sedan har anmälts av sina arbetsgivare till Inspektionen för vård och omsorg. De beskrivs som en fara för patienterna. Det kan handla om stora kompetensluckor, att inte kunna värdera röntgen och labbsvar.
En arbetsgivare skriver i anmälan: ”Vi har fått ringa in ett antal patienter och komplettera med prover och nya läkarbesök.” En annan arbetsgivare beskriver att läkaren fokuserar på ovanliga orimliga diagnoser för alla patienter.
Cirka 1700 svenskar fick under perioden 2020–2025 en svensk läkarlegitimation efter utbildning i något av de nyare EU-länderna i Öst- och Centraleuropa. Detta med hjälp av ett särskilt EU-direktiv som gör att läkarutbildningar automatiskt ska godkännas. I några av de här länderna finns läkarutbildningar på engelska.
Det visar sig att nära hälften av de nyblivna läkarna vi tittat på har gjort högskoleprovet, och vi kan se att de allra flesta inte skulle ha kommit in på en läkarutbildning i Sverige med hjälp av sitt resultat.
Ekots granskning visar att drygt 150 har fått 0,5 poäng eller lägre – av 2,0. Två av dem har skrivit provet tre gånger och aldrig kommit över 0,25. Men samtliga fick alltså svensk läkarlegitimation efter sina studier utomlands för att kunna arbeta på vårdcentraler och sjukhus i Sverige.
Reportrar: Alexander Gagliano, Kina Pohjanen och Carl Friborg
Producent: Gunilla Kyhlén
Ljudmix: Ludvig Jansson
Ansvarig utgivare för just det här avsnittet: Klas Wolf Watz
14-årige Mohamed försvann. P4 Jönköping kunde avslöja att polisen inte tog mammans oro på allvar. Han hittades senare mördad. Vi vill varna för våldsamma beskrivningar i programmet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är en ljum julikväll och i en lägenhet i Enskede sitter en 14-årig pojke på parkettgolvet. Händerna är bakbundna och munnen tejpad.
Samtidigt ringer en 12-årig flicka till polisen. Flickan översätter från somaliska åt sin oroliga mamma, som vill ha polisens hjälp att leta efter sin försvunne son.
Polisen tror inte att pojken är i fara och avslutar ärendet. Några timmar senare körs pojken ut i skogen och knivhuggs till döds.
Mamman och lillasystern ringer flera gånger till polisen, utan att bli tagna på allvar. Istället för att förhöra mamman med tolk, raljerar polisen i interna telefonsamtal om att ringa mamman på sin ”bästa somaliska”.
Till slut lyckas familjen på egen hand spåra en tonåring som har information om vad som hänt pojken. Men inte ens då agerar polisen.
Varför letade inte polisen efter 14-årige Mohamed?
I ett granskade reportage går P4 Jönköpings reportrar till botten med vad som egentligen hände den där veckan i juli 2023 när Mohameds familj vädjade om polisens hjälp. Kalibers specialversion av granskningen skildrar samtalen mellan polisen och Mohameds 12-åriga lillasyster, och hennes desperata försök att få polisen att ta hennes familj på allvar.
Efter P4 Jönköpings granskning inledde Justitieombudsmannen en granskning för att ta reda på om polisen brutit mot grundlagen. Både justitieministern och rikspolischefen kallades till Justitieutskottet för att svara på hur de ser till att något liknande aldrig händer igen. Diskrimineringsombudsmannen, som vill att myndigheter slutar använda barn som tolkar, har för första gången någonsin stämt polisen för diskriminering.
Flera chefer inom polisen har tagit avstånd från polisens bemötande av Mohameds familj, men Polismyndigheten anser sig inte ha diskriminerat familjen.
När det gäller polisens beslut att inte leta efter Mohamed har den ansvarige på polisens regionledningscentral sagt att polisen inte alltid letar efter ungdomar som försvunnit, eftersom många håller sig borta frivilligt och dyker upp inom några dygn. Idag agerar polisen på ett helt annat sätt när ungdomar försvinner från HVB-hem.
P4 Jönköpings granskning har nominerats till Stora Journalistpriset och vunnit Föreningen Grävande Journalisters pris Guldspaden.
Reportrar: Petra Levinson och Markus Engberg, P4 Jönköping
Producent: Annika H Eriksson
Tekniker: Robert Egnelius
Slutmix: Mattias Miselli
UPPFÖLJNING. Om hur snabbare bodelningar ska underlätta för alla dem som utsätts för ekonomiskt våld vid skilsmässa. Mona väntade nästan tre år innan allt blev klart.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är år 2025, Mona kommer in i rättssalen. Hon är nervös, men hon har bestämt sig för att inte gråta den här gången. Nu ska det avgöras. Bodelningen som snart har tagit tre år. De har gått via bodelningsförrättare, hennes ex-man har fått uppskov ett antal gånger med att lämna in uppgifter och när bodelningen väl blev klar begärde han att den skulle tas upp i domstol.
– Man ska väl inte bli bitter. Men någonstans kan jag ändå känna så här att vårt rättsväsende har ju också tillåtit honom att hålla på.
Som det är idag kan det ta flera år innan en bodelning är avslutad. Den kan utnyttjas för att behålla kontrollen över en partner – en form av ekonomiskt våld. Det har varit känt i flera år, men nu har det kommit en utredning som föreslår en mängd förslag för att korta tiderna och för att man inte ska kunna utnyttja bodelningen.
– Vi hoppas att den här tidsgränsen ändå kommer funka och att bodelningsförrättare faktiskt gör det de ska och när det tar mer än nio månader så finns det goda skäl för det, säger utredaren, justitierådet i Högsta domstolen Margareta Brattström.
Reporter: Jonna Burén
Producent: Annika H Eriksson
Tekniker: Mattias Miselli
INFÖR VALET. Det strösslas med vallöften om satsningar på skola och förskola – samtidigt blir kraven på kommunerna allt högre. Hur går löftena ihop med vardagen i skolorna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Skolan har genomgått stora förändringar de senaste 40 åren och varit ett hett debattämne i alla tider. Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L):
”Vi sätter skolan först. Jag förväntar mig att varje kommun i vårt land gör liknande.”
Sveriges kommuner brottas ofta med en verklighet, där det är ont om pengar och de tvingas prioritera. När allt färre barn föds läggs till exempel förskolor och skolor ner.
Samtidigt blir kraven allt högre. Kommuner ska satsa på minskade barngrupper, fler utbildade lärare och stärkt elevhälsa.
– Vi försöker freda skolan genom krisen, vi försöker övervintra de här svåra åren, säger Victoria Tryggvadottir Rolka (S) skolkommunalråd i Göteborg.
Kaliber har följt två lärare och en förskollärare som alla jobbat länge. De brinner för sitt jobb och för barnen, men de är också bekymrade.
– Skolan har blivit en plats... nästan en förvaringsplats. Jag hävdar bestämt i alla fall att så var det inte förr. Man brydde sig, säger läraren Åke Strand som trots sina 75 år fortfarande jobbar.
Lyssna på Kaliber om löften och verkligheten i skolan.
Reporter: Alice Lundberg
Producent: Annika H Eriksson
Slutmix: Melekeh Meyer
Matilda får huvudvärk och näsblod. Droger som yr i luften och ger allergiska reaktioner, andningssvårigheter och trötthet. Hon och flera arbetskamrater larmar om arbetsmiljön på ett av labben vid Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Men det var ganska vanligt ändå att man fick liksom alltså vända på tangentbordet och slå ut droger ur det. Det kunde vara lite cannabis, hasch, lite tablettrester och lite pulver och sådana saker, berättar Matilda.
Vittnesmålen handlar om en rädsla över att något allvarligt ska hända då okända pulver inte alltid hanteras i dragskåp utan öppet på arbetsbänkar. Labbet som nu pekas ut är materialhanteringslabbet där substanserna vägs och provtas.
Matilda beskriver vad som hände när hon arbetade med ett pulvermaterial utan dragskåp.
– Alltså jag var jätteseg och jättedissig.
På vägen hem från jobbet fick hon näsblod.
– Så jag var tvungen att försöka hitta och stanna bilen någonstans bara för att det forsade så mycket näsblod.
Ett 30-tal tillbud och olycksfall med substanser inblandade har inträffat på sektionen sen 2022, med bland annat misstänkt fentanylpulver och tårgas. Det visar anmälningar i polisens interna system. Till exempel har personal har fått symtom som att det sticker i halsen, allergiska reaktioner och huvudvärk.
Maria Lindstam, chef för Kemisektionen på Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, delar inte alls bilden av en osäker arbetsmiljö. Hon menar att enda momentet när okända pulver hanteras öppet på arbetsbänkar är när de anställda behöver öppna påsen för att ta ett prov på den misstänkta drogen.
– Den ringa mängden med varsam hantering utgör ingen större risk. Det är inget riskabelt moment.
Kaliber pratar med flera experter: läkare, kemister och forskare. De har kunskap om just farliga substanser. Alla säger samma sak: okända pulver arbetar man med i dragskåp.
Christian Ekberg på Chalmers är professor i kemi.
– Det är oerhört förvånande, för det är inte Hederlige Harrys labbverksamhet på en bakgård någonstans, utan det här är ett stort ackrediterat välfungerande laboratorium.
Reporter: Magdalena Brander
Producent: Annika H Eriksson
Ljudmix: Melekeh Meyer
Elsa är kvar i jourhemmet och enligt läkarna har det skett en dramatisk förbättring. När Ekot och Kaliber går igenom sjukvårdsjournalerna ser vi att det läkarna uppgett i orosanmälningarna inte stämmer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Elsas näringsdropp trappas ner och hon börjar äta mer mat. Hon beskrivs som pigg och glad och orkar gå i skolan hela dagarna.
I orosanmälningarna skriver vården att Elsa har fullt näringsdropp, men vi kan se att hon haft samma mängd näring i droppet sedan hon var två år. Droppet har bara täckt hälften av den näring hon behöver.
I ett vittnesförhör medger Elsas läkare att det står fel i orosanmälningarna. Han säger också att de insatser som nu genomförs i jourhemmet inte erbjudits föräldrarna eftersom mamman rapporterat in så många jobbiga symptom.
Elsa planerar en fest när hon får komma hem och föräldrarna är hoppfulla inför utslaget i kammarrätten.
Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus Alfredsson
Producent: Gunilla Kyhlén
Ljudmix: David Rune
Den 8-åriga flicka, som vi kallar Elsa, finns i ett jourhem och får inte ha kontakt med sina föräldrar. Ekots och Kalibers granskning visar att det finns stora brister i socialtjänstens utredning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Läkare och sjukvårdspersonal har varit oroliga för flickan under en längre tid och har orosanmält till socialtjänsten. Vi kan se att flera av de uppgifter som lämnas till socialtjänsten inte stämmer.
Elsas mamma Viktoria är anklagad för att ha misshandlat henne via sjukvårdsinsatser, Münchhausen by proxy.
Föräldrarna överklagar beslutet om tvångsplacering. Domstolen avfärdar anklagelserna om misshandel. Men socialtjänsten har strax före förhandlingen lämnat in en ny anklagelse – att Viktoria överdriver flickans symptom.
Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus Alfredsson
Producent: Gunilla Kyhlén
Ljudmix: Ludvig Jansson
På skolavslutningsdagen hämtas en 8-årig flicka, som vi kallar för Elsa, och förs till ett jourhem. Ekot och Kaliber har granskat hur det kunde bli så.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Elsa har en allvarlig och mycket ovanlig mag- och tarmsjukdom. Diagnosen sätts av specialisterna på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Men det är något som inte stämmer. Hon är trött och orkeslös, mår illa och har ont. Det är svårt att orka hela skoldagen.
Mamma Viktoria är missnöjd med vården och vill byta till ett annat sjukhus. Vad hon inte vet är att hon snart kommer att bli anklagad för något av det värsta en förälder kan tänka sig.
Reportrar: Maria Ridderstedt och Markus Alfredsson
Producent: Gunilla Kyhlén
Ljudmix: Elin Hagman
From the publisher's feed