
Sign up to save your podcasts
Or


Med utgångspunkt i Ismaïl Kadarés roman Drömmarnas Palats funderar Göran Sommardal över stor konst och yttrandefrihet i en kommunistisk regim som Albanien en gång var.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hur det går till i romantexten och i berättelsen, när Kadaré lyckas bli en av förra halvseklets mest intresseväckande författare, och hur det är möjligt att begå den konsten i ett land där yttrandefriheten är så strängt reglementerad som i det kommunistiska Albanien. Romanen kom ut i Albanien 1980 och i Sverige 1992, i Agneta Westerdahls översättning från franskan.
Försökare är Göran Sommardal
Karsten Thurfjell och Gunnar Bolin på plats i författarens födelsestad Grenoble för att berätta om Rött och svart från 1830, den första moderna realistiska romanen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Med Rött och svart skapade Stendhal 1830 den första moderna realistiska romanen. Med sin blandning av liderlig passion och cynisk analys hör Stendhals böcker idag till den franska litteraturens främsta. Henri Beyle, som han hette egentligen, föddes 1783 i Grenoble, en stad han hatade. Som ett barn av den franska revolutionen kom Stendhal att följa Napoleons armé kors och tvärs genom Europa innan han slog sig ner i Italien.
Handlingen till Rött och svart hämtade han från ett uppmärksammat rättsfall i hemstaden 1828 då en ung prästelev, Antoine Berthet avrättades för mordförsöket på en tidigare älskarinna. Berthet blev förebild till romanens huvudperson, prästen Julien Sorel.
I klassikern besöker Karsten Thurfjell och Gunnar Bolin avrättningsplatsen Place Grenette, alldeles om hörnet från Stendhals födelsehus på 14, rue Jean-Jacques Rousseau.
"Ett litet torg i en fransk småstad", målat för nästan hundra år sedan, är en detaljerad, lite naiv målning av en värld som inte längre finns men som man tack vare målningen kan gå in i.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hilding Linnqvist levde i 93 år och målade de flesta av dem. Han fick nästan alla svenska konstpriser som går att få, var älskad av den stora publiken, respekterad av kollegerna för sina många målningar i olika stilar. Men Mikael Timm bryr sig bara om en enda tavla: Torget i Chinon.
Kvinnotjusaren och förföraren Don Juan är en av operakonstens mest slitstarka gestalter. Det kan vi tacka Mozart för. Det är hans version av Don Giovanni som vi oftast förknippar Don Juan-begreppet med.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Som alla klassiker kan Don Juan stöpas i olika former. Regissören Michael Haneke gjorde honom till kallhamrad företagsledare i modern kostym på operan i Paris. På la Scala i Milano fick han vara teaterchef och riva ner ridån i början av föreställningen när Robert Carsen höll i trådarna.
I Klassikern tittar Kerstin Berggren närmare på Don Juans olika skepnader och i programmet medverkar Peter Stormare och Peter Mattei.
Filmaren Chris Marker är ett av filmhistoriens mest hemlighetsfulla namn. Han ville inte fotograferas och inte intervjuas. Med mycket enkla medel gjorde han filmer som inspirerat många andra regissör. Terry Gilliam gjorde "De 12 apornas armé" efter Markers kortfilm "Terrassen".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Chris Markers film Terrassen (La Jetée) är en svart-vit science fiction-film från 1962. Den utspelar sig i en postapokalyptisk värld efter tredje världskriget där överlevare experimenterar med tidsresor. Filmen består nästan enbart av stillbilder.
Ett program av Mikael Timm
Den samiska spelfilmen föddes med en dundersuccé. Nils Gaups Vägvisaren 1987 är en andlig action. En film gjord av samer på samiska.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den nominerades till en Oscar för bästa utländska film 1988 och har än idag ett starkt symbolvärde och ikonstatus i Sapmi.
En klassiker av Helen Alm.
Den franska författaren Marguerite Duras må ha förändrat romanen men vad var det hon gjorde med filmen? Så trött på att få sina filmmanus förvanskade av regissörerna bestämde hon sig för att göra dem själv. Och Katarina Wikars tog sig en titt på hennes film India Song från 1975.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Dansade de? De dansar. Vicekonsuln gråter. Varje natt.
Morgonen därpå finner den egentliga filmen sin form i minnet. Sa Duras.
"Begrav mig stående, hela mitt liv har jag legat på knä", säger en romsk aktivist Isabel Fonseca träffade under resorna i Östra Europa i början av 90-talet. Resultatet blev en bok om den stora minoritetsgruppen romerna, deras levnadsförhållanden och historia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Isabel Fonseca reste runt i Östra Europa i början av 1990-talet för att ta tempen på de nya demokratierna. Hon bestämde sig tidigt för att undersöka hur minoriteterna och i det här fallet romerna behandlades. Hon förstod inte varför de var så förtryckta.
Boken blev ett oroande samtidsdokument. Om ett förtryck som pågått under många sekel. Där fördomarna är djupt rotade och grundade i okunskap.
Karine Mannerfelt har läst om Isabel Fonsecas bok och tagit fram en intervju hon gjorde med Fonseca för många år sedan.
Går det att intressera en publik för en film om en osympatisk präst i glåmigt novemberljus? Ingmar Bergman visste att han med Nattvärdsgästerna gjorde en film som var svår att tycka om.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nattvardsgästerna handlar om prästen Tomas som börjar tvivla på sin tro, spelad av Gunnar Björnstrand. Andra kända skådespelare är Ingrid Thulin som Tomas älskarinna. Och så fiskaren spelad av Max von Sydow som är rädd för "kineserna" i en tid då kärnvapenhotet var en reell fara. Och fiskarhustrun spelad av Gunnel Lindblom.
”Nattvardsgästerna” spelades in vintern 1961-62 och hade premiär i februari 1963. Den här perioden, början av 1960-talet var en intressant tid i svensk film, förnyelsens tid. Bo Widerberg debuterade, Vilgot Sjöman debuterade, Jan Troell var på gång. 1963 grundades Svenska filminstitutet, på initiativ av Harry Schein, som ville se bättre svenska filmer.
Också för Ingmar Bergman var det dags för förnyelse. Han ville förenkla, något som många strävade efter just då. Förenkla betydde ”inte försköna”. Inte bjuda på vackert foto, vackert ljus, charmerande rollfigurer. Knapphet var nyckelordet. Det var därför man till ”Nattvardsgästerna” sökte sig till det glåmiga novemberljuset.
En Klassiker av Mårten Blomkvist
From the publisher's feed