
Sign up to save your podcasts
Or


Molnet från 1895 är en av den svenska konsthistoriens mästerverk. Motivet är alldagligt: en väg slingrar sig fram mellan två kullar, över den lyser ett stort vitt moln. Tavlan är inte en impressionistisk naturstudie målad i det fria.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Prins Eugén hade tänkt ut målningen i ateljén. Han ville visa mer än skönhet. Han ville gestalta ett själstillstånd, kanske till och med göra ett självporträtt.
Mikael Timm berättar hur arvsprinsen som alltid tvivlade på sin förmåga och i alla sammanhang var en främling, lyckades skapa en av Sveriges mest älskade målningar.
På önskemål från Janicke Johansen Hammer i Schweiz tränger Lyssnarklassikern in i skiftnyckelns universum.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Men skiftnyckeln kan också vara en symbol för inställningar i ett datorprogram, eller ett litet mordvapen i plast i sällskapsspelet Cluedo.
Mattias Berg talar med teknikhistorikern Nina Wormbs på KTH i Stockholm och intendenten Magdalena Tafvelin Heldner på Tekniska Museet om verktygens förmåga att förlänga människas verkningsgrad. Och hur skiftnyckeln därmed blir en släkting till både datorn och rymdskeppet.
I programmet hörs också ur radions arkiv dikten ”Verktyg i levande livet” av Siv Arb, i uppläsning av Pia Arnell, samt musikstycket ”Adjustable Wrench” av Michael Torke.
Roy Anderssons första långfilm om ung spröd kärlek i befintligt ljus. Om vuxenvärldens uppgivenhet och krossade livsdrömmar. Och om den stora ensamheten som breder ut sig mellan människorna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
1970 hade den premiär, filmen En kärlekshistoria. Roy Andersson var 27 år och hade just gått ur Filmskolan.
Det var en av Sveriges första färgfilmer i stereo.
En Klassiker önskad av Daniel Alzén. Producent: Katarina Wikars. I programmet också arkivmaterial från 1970 och 1982.
Efter Arne Sucksdorffs enda spelfilm 1961 flyttade han från Sverige och gjorde därefter inga fler renodlade spelfilmer. Men idag ses den, med sina brister, som en svensk filmklassiker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Stefan Jarl berättar för Gunnar Bolin hur Sucksdorff fick honom att bli filmregissör. Tomas Bolme, filmens huvudrollsinnehavare berättar om hur en ung Quincy Jones fick uppgiften att göra musiken och Jörn Donner recenserar filmen ur SR:s arkiv.
Jenny Teleman om bilderboken av Piija Lindenbaum som har förundrat barnboksforskarna sedan 1990. Vad handlar den om?”
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
"I skolan förstår jag ingenting av det fröken säger. Jag hör fel och svarar konstiga saker hela dagen. När fröken frågar hur mycket två plus fem potatisar är, svarar jag, sju pappor. Alla verkar tycka att det är väldigt roligt”?
Klassikern handlar om en mycket speciell uppläsning av en av Gustaf Frödings mest älskade och lästa dikter: Ett gammalt bergtroll ur samlingen Stänk och flikar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
"Ett gammalt bergtroll" är en av Gustaf Frödings mest älskade och lästa dikter. Den ingår i samlingen "Stänk och flikar" från 1896. Fröding, som föddes 1860, var alltså en relativt ung man när dikten skrevs.
När skådespelaren Alf Nilsson på 90-talet gjorde program med Kerstin Wixe om den svenska diktskatten försökte hon få honom att göra en inläsning av den berömda dikten. Till slut lät han sig övertalas. Alf Nilsson gjorde en enda inläsning av "Ett gammalt bergtroll".
- Det var värt allt tjat, säger Kerstin Wixe, producent.
Alf Nilsson har arbetat med teater och film sen mitten av 1950-talet och blev ett känt ansikte för den breda publiken genom TV-serierna "Hem till byn" och deckarserien "Polisen i Strömstad". Vi har också sett honom i filmer som "Jägarna" och "Masjävlar".
Den kända bysten av drottning Nefertiti har samma självlysande kraft som en hyllad rockstjärna. Cecilia Blomberg om ett konstverk som klarat sig genom krig och så sent som på 2000-talet ledde till en diplomatisk kris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Skulptören Thutmoses anses vara upphovsman till bysten som såg dagens ljus ca 1350 före Kristus. Bysten låg orörd i sin grav från Nefertitis död på 1300-talet före Kristus fram till att den tyske arkeologen Ludwig Borchardt hittade den i en utgrävning 1912.
Efter långa förhandlingar med Frankrike hamnade Nefertiti i Berlin och skulpturen har följt Europas och Tysklands händelserika 1900-talshistoria. Bysten är en knapp halvmeter hög, väger 20 kilo och är tillverkad i sandsten som täckts med gips och sen målats. Det som gör skulpturen så speciell är förutom den kvinnliga skönhet den förmedlar, också att den är i så gott skick. Numera finns den i en monter på Neues Museum på museiön i Berlin.
Genom sin ikonstatus har också skulpturen varit en stor inspirationskälla för konstnärer, musiker och inte minst - den har blivit ett emblem som både Tyskland och Egypten gjort till sitt.
From the publisher's feed