Klassikern

Klassikern

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Klassikern episodes

  • Hávamál - vikingarnas vett och etikett
    Jon Jordås om Nordens äldsta livsvisdomar. I Hávamál som räknas som en av de klassiska fornnordiska texterna finns goda för många tillfällen i livet.

    Från början fördes innehållet i Hávamál vidare från generation till generation genom muntlig tradering. Insamling och nedteckning skedde under 1200-talet, men forskarna tror att Hávamál härstammar från vikingatiden, alltså runt 800-talet.
    Vad innehöll då Hávamál, som ansågs så viktigt att bevara? I dikten finns goda råd för många tillfällen i livet, exempelvis när man är gäst eller värd - alltså ett slags vett och etikett för vikingarna.
    Men det finns också mer högstämda livsvisdomar, om hur man blir en lycklig människa och vad som är viktigast efter ens död.
    Själva ordet Hávamál betyder Odens tal (Har, den Höge=Oden och mal=tal/språk). Medverkande i programmet:
    Heimir Pálsson, nordisk filolog, Magdalena Ribbing, expert på vett och etikett
    10 min
  • Nationalbiblioteket i Sarajevo - biblioteket som brändes ner

    Nationalbiblioteket i Sarajevo brann ner efter att ha beskjutits med serbiska granater från bergen 1992. Marie Liljedahl berättar byggnadens historia.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I slutet av 1800-talet löd Bosnien Hercegovina under Österrike-Ungern och kejsardömets finansminister hade stora planer för staden Sarajevo. Det största projektet av de dem alla var det som skulle bli stadens stadshus och senare nationalbibliotek.

    Det byggdes i en så kallad neo-morisk stil, en stil som hämtade inspiration från den islamiska världen - bland annat från Egypten och Andalusien. Det var inte bara ett stycke europisk kulturhistoria som förstördes i augusti 1992 utan av även mängder med unika böcker och manuskript. Idag håller man fortfarande på med återuppbyggnaden som man hoppas ska vara färdig om två år.

    En klassiker från 2012.

    10 min
  • Klaus Manns roman Mefisto - om att underkasta sig ondskan
    1936 skrev Klaus Mann, son till Thomas Mann, romanen Mefisto romanen om en karriär i exil i Amsterdam. Mann hade likt många andra kulturellt verksamma lämnat Nazi-Tyskland redan 1933. Romanen handlar om skådespelaren Henrik Höfgen som likt en kameleont anpassade sig det nya naziststyret trots att han innan maktövertagandet gjort sig känd som kommunist.

    Hans paradroll som Mefisto i Goethes Faust symboliserar hans beredvillighet att underkasta sig ondskan och Manns roman blev naturligtvis förbjuden av nazisterna. Mefisto översattes till tolv språk men stötte även efter kriget på patrull i Tyskland, 1956 kom den ut i DDR men i väst hävdade adoptivsonen till skådespelaren Gustaf Gründgens att Gründgens stått modell för Manns nidbild och var förtalad. Omständliga juridiska processer följde och först 1980, 44 år efter bokens tillkomst och 35 år efter den nazistiska diktaturens fall gavs Mefisto ut i Västtyskland. Klaus Mann som begått självmord 1949 hävdade så länge han levde att, trots att han känt Gründgens, velat skildra en symbolisk typ . Romanens sista ord lyder: Alla personerna i denna bok är typer, inte porträtt.
    10 min
  • "Swanns värld"- den mest lästa delen av "på spaning efter den tid som flytt"
    "På spaning efter den tid som flytt" av Marcel Proust är ett av litteraturhistoriens mest kända verk. Men det är få som har tagit sig igenom alla delarna. Men kanske har man läst i alla fall första delen: Swanns värld.

    Där finns den kända scenen med madeleinekakan doppad i lindblomste som aktiverar bortglömda minnen. En metafor lika känd som boken. Ulla Strängberg har tittat på Prousts säng på Musee Carnavalet i Paris. Det var i den sängen han skrev den berömda romansviten under sina sömnlösa nätter.
    Uppläsare: Staffan Göthe
    10 min
  • Djuna Barnes "Nattens skogar" - världens mest komplicerade terapiroman

    Katarina Wikars läser Nattens Skogar från 1936, och finner meningar snirkliga som gamla jugendmöbler.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Den amerikanska författaren Djuna Barnes försökte år efter år skriva sig ut ur förhållandet med skulptören Thelma Woods. Hon jagade henne genom sovrum och parisiska barer i åtta år. Romanfigurerna flockas kring den alkoholiserade doktorn för att fråga honom allt han vet om natten, och han talar oupphörligt för att hålla ångesten borta. Allt har redan hänt, bara referaten kvar.

    Djuna Barnes betraktas sedan länge som en modernistisk klassiker. Katarina Wikars berättar om Nattens skogar med hjälp av Joakim Pirinen och Horace Engdahl. Uppläsningar av Jane Friedman och Rolf Skoglund.

    10 min
  • "Dagarnas skum" – kärleksromanen som blev en kultbok

    Dagarnas skum från 1947 blev den stora kärleksromanen och kultboken bland ungdomar på 60- och 70-talet. Göran Sommardal läser om Boris Vians klassiker för att se om den håller måttet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Boris Vian (10 mars 1920 – 23 juni 1959) var en fransk tusenkonstnär: författare, poet, trumpetare, sångare, uppfinnare and ingenjör. Först gjorde han skandal med romanen Jag ska spotta på era gravar, och sedan succé, om än fördröjd, med Dagarnas skum 1947.

    Andra romaner från hans penna är Det röda gräset och Höst i Peking. Men just Dagarnas skum var den stora publiksuccén som nyligen också blivit långfilm i regi av Michel Gondry.

    10 min
  • "Nicke Lilltroll" - ett troll med minst nio liv

    Ett första liv mellan 1959 och 1965, då han höll till i ett eget radioprogram, och på 80-talet fick han komma tillbaka, i repris den här gången, i Barnradion. Sedan som stenkaka, vinyl-skiva, kassettband, och senast som CD-skiva. Och på Youtube, förstås. Hans skapare och röstlige iscensättare hette Ragnar Falck.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Ragnar Falck var född 1905 och dog 1966. Han gick på Dramatens elevskola 1925-28, filmdebuterade 1918 i Mauritz Stillers Tomas Graals bästa barn och var sedan verksam både som regissör och framförallt skådespelare i en rad kända filmer från 20- till 50-tal. Allt från dvärgarna Prosits och Trötters röster i originaldubbningen av Disneys tecknade version av Snövit (1937) till Rya-Ryas man mot Eva Dahlbeck i Alf Sjöbergs filmatisering av Ivar Los Bara en mor.

    Men inget han gjorde har stannat längre i minnet och hos fler än när Ragnar Falck förvandlade sig till Nicke Lilltroll.

    Göran Sommardal har gjort den här Klassikern.

    10 min
  • Alltid kärlek med förhinder - varför älskar vi Jane Austen?

    Hur kan ett över tvåhundraårigt författarskap fortsätta att fascinera? Jane Austens romaner kommer ständigt i nya upplagor och nya översättningar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Ett önskemål från kulturradions publik var just Jane Austen (1775-1817) och Ulla Strängberg valde est mogna romaner, om kärlek med förhinder.

    Var Anne Elliott, som bröt sin förlovning med kapten Wentworth, en tvättäkta romantiker, eller fångad i sin tids konventioner om förnuftsäktenskap? Med humor, intelligens och ironi blev Jane Austen en av de första författarna som ansåg att kvinnor skulle gifta sig av kärlek, inte för pengar.

    Sen dess är hon en ikon, ett varumärke och kanske en av de mest inflytelserika författarna genom tiderna

    10 min
  • Kedjerökande tidstjuvar gör ”Momo” ständigt aktuell

    Katarina Wikars om en samhällskritisk sagoroman för alla åldrar. 1973 kom den ut på tyska, Michael Endes Momo- eller kampen om tiden. Det är själva tidens gåta boken handlar om - att skapa utrymme i livet för lek och fantasi.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Att romanen slagit an hos vuxna också är nog de kedjerökande tidstjuvarnas förtjänst.

    De grå männen vill få människorna i den lilla staden att spara sin tid i tidssparbanken genom att arbeta snabbare och upphöra med allt roligt.

    Momo bestämmer sig för att söka upp tidens förvaltare, mäster Hora. Som bor på platsen där tiden kommer ifrån. Lyssnaren Signe Propst läste den som barn och tycker att den idag är mer aktuell än någonsin.

    10 min
  • Barbro Lindgrens dagbokstrilogi "Jättehemligt", "Världshemligt" och "Bladen brinner"

    1971, 1972, 1973 kom de ut, de tre böcker av Barbro Lindgren, baserade på hennes egna dagböcker, som bär titlarna Jättehemligt, Världshemligt och Bladen brinner.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Böckerna handlar om flickan Barbros uppväxt i Bromma i Stockholm, om hennes familj och vardagsliv. De har redan lästs av generationer och de älskas högt och djupt av väldigt många.

    Kulturradions Anneli Dufva, som själv är en hängiven Lindgren-läsare tyckte att böckerna förtjänar sin plats i radions klassikerarkiv - inte minst med tanke på att Barbro Lindgren också fått ALMA- priset 2014, litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.

    I programmet hörs Barbro Lindgren själv samt några av hennes trogna läsare.

    10 min

About Klassikern

From the publisher's feed

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker.