För två år sedan köpte Dimen Hama Abdulla en bunt tjocka papper och ett paket vanliga färgpennor, sådana som barn ritar med. Hon började planlöst teckna och snart var hennes enrummare full med stora, färgstarka verk som hon ständigt längtade efter att få arbeta med.

Dimen är en hyllad dramatiker, men inte många vet att hon också gick på Kungliga konsthögskolan för över tio år sedan. Nu när hon har hon bestämt sig för att måla igen vill hon återknyta till hur hon skapade som barn. KONSTNÄRSKAPET följer Dimen dagarna före och efter hennes första gallerivernissage. Vi pratar om att välja färgpennor istället för oljefärger, om skapandets betydelse när man har sex syskon och en kontrollerande far, om att känna sig lost på konsthögskola och mycket mer.  

Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen.  Foto: Pierre Björk

När Helena Lund Ek blev gravid ville hon se hur andra konstnärer skildrat graviditeten i konsten. Men hon upptäckte att det fanns ett stort hål i konsthistorien. Under graviditetens nio månader och året efter förlossningen arbetade hon inför sin gigantiska utställning "The Pregnancy Show". KONSTNÄRSKAPET träffar henne i den vanliga post-utställnings-dippen, när alla målningar ställts undan i hennes mammas källare. Vi pratar om vad som kan komma ur flyttkaos, att måla självutlämnande och om att organisera sin egna utställningar helt själv. Det handlar också om porträttmåleri och hur användbar förmågan att fånga en blick kan vara vid exempelvis ett lägenhetsköp.

Avsnittet är producerat av Sofia Curman, Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

För några år sedan hittade Katarina Löfström en katalog från en utställning med konstnären Stefan Johansson. Hon kände inte till honom innan, men från den dagen finns han alltid med henne. Han målade nattlandskap i akvarell för hundra år sedan när elektriciteten var ny; hon gör abstrakta animationer till elektronisk musik, men hon kände ett omedelbart släktskap. Konstnärskapet följer henne veckorna innan hon ska öppna en utställning sida vid sida med Stefan Johansson på Thielska galleriet.

I 25 år har Katarina Löfström varit en av Sveriges mest uppmärksammade konstnärer. Vi möter henne i ett samtal om att balansera på gränsen till det banala, om att ha ateljén i sitt huvud, om kärleken till film och om Sveriges bästa offentliga konstverk.

Avsnittet är producerat av Sofia Curman, Jens Nielsen och Tomas Rajnai. Foto: Urban Jörén

Carola Grahn bor i Malmö men tänker ständigt på Sápmi. På fjällen och hundskallen, och hur synen på naturen och andevärlden i den samiska världsbilden skulle kunna omsättas i nutidens livsstil. Hennes installationer är ofta avskalade och enkla, men bakom varje verk finns lager efter lager av berättelser. KONSTNÄRSKAPET följer henne under ett år där hon ställer ut jojkande träd, uppblåsbara fjälltoppar, staplar skulpturer av ved och förbereder sig för sitt största verk hittills – en mystisk ceremoni med 20 sjungande män i en skånsk skog. 

Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen. Foto: Anders Norrsell 

Få svenska konstnärer har haft en sådan raketstart på karriären som Juan-Pedro Fabra Guemberena hade i början av 2000-talet. Hans examensprojekt från konsthögskolan, fotoserien True Colors, hamnade i Venedigbiennalen och bilderna har blivit närmast ikoniska. Men efter ett par explosiva år följde två decennier i ett tystare och lugnare tempo. I Konstnärskapet berättar Juan-Pedro om hur kvinnofällan också kan gälla män som vill vara med sina barn, om vilka Ikea-kartonger som blir finast konstverk och om processen att bli abstrakt målare mitt i livet.

Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen.

På 1960-talet var den drygt 20-åriga Ulla Wiggen en av de klarast lysande unga svenska konststjärnorna med sina elektronikmålningar.  Men efter ett decennium av framgångar försvann hon från konstscenen, och höll sig borta i nästan 40 år. När lusten och möjligheten att måla kom tillbaka var hon över 70 men lyckades göra stor comeback. I år medverkar hon i Venedigbiennalen – världens mest anrika konstutställning. Konstnärskapet följer Ulla Wiggen i trängseln under öppningsdagarna. Det är ett samtal om livets skiften och brytpunkter, om elektroniska komponenter och ögats iris, om vad som väcker lusten att måla – och vad som släcker den.

Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen. Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

När Sirous Namazi var nio år bröt sig en mobb in i hans barndomshem i Iran och totalförstörde allt i lägenheten. Nästan 40 år senare väcktes idén att med familjens hjälp återskapa hemmet. Hur såg sakerna de hade en gång ut? Sirous egna minnen var grumliga, men de äldre syskonen och föräldrarna var ofta tvärsäkra – och nästan aldrig eniga. Var handfatet grönt eller lila? Hur stor var spegeln? I serien 12.30 har han utifrån familjens teckningar och beskrivningar återskapat objekten i barndomshemmet från grunden. Nu visas delar av det omtalade verket igen på Thielska galleriet i en utställning som problematiserar begreppet hem. Konstnärskapet träffar Sirous Namazi inför öppningen av utställningen i ett samtal om minnets mekanismer, rädslan för sentimentalitet, att göra konst av sin historia och hur en bilden av en balkong med en parabol kan vara ett självporträtt.

Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen.

Julia Peirone har fotograferat tonårstjejer i två decennier. Unga kvinnor som fallit och misslyckats, som ser fulla eller höga ut, som är sexiga och vackra, men har tappat kontrollen. Även i hennes nya serie Old Lolitas, där modellerna visserligen är åldrande kvinnor, är ungdomen och flickigheten central. Förmodligen, säger hon, kommer tonårsflickan följa henne genom hela karriären. Är man intresserad av saker som makt, begär och vad som styr vår blick finns knappast ett bättre motiv.

Konstnärskapet följer Julia under arbetet inför hennes stora utställning på Liljevalchs konsthall i sommar. Vi pratar bland annat om varför fotografi är som knark, känslorna över att åldras, instagram-smartness och humor som ursprung till tankeväckande konstverk.

Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen. Foto: Anna Drvnik

Konsten har blivit ett sätt för Ferdinand Evaldsson att hantera de minnesförluster som han har lidit av i flera år. När han hugger fram sina reliefer i trä söker han också efter försvunna minnen inom sig själv. Men hans verk är också en del av ett kollektivt minne – både motiven och arbetsprocessen vilar på en tusenårig hantverkstradition. När Ferdinand Evaldsson var sexton år och skoltrött övertalade hans pappa honom att gå en kurs i ikonmåleri. Det var startskottet på en lång lärlingsbana tills han var färdig ikonmålare. Konstnärskapet möter honom i ett samtal om symboler, spott, minnesblixtar och det ständiga dilemmat att följa eller bryta mot ett regelverk från 700-talet. Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen. Foto: Christofer Dracke

Mourad Kouris konstnärskap föddes ur hans intensiva informationssökande om konflikten i Syrien och släktingar på flykt. Genom konsten kunde han ställa frågor han inte visste att han bar på. Frågor som handlar om gränser, trösklar och väntan. Konstnärskapet följer med honom till Uppsala nya stadshus där han skapar en skulptur som han hoppas ser ut som något Trafikverket glömt kvar.

Avsnittet är producerat av Sofia Curman tillsammans med Tomas Rajnai och Jens Nielsen. Foto: Thron Ullberg