Kossornas planet

Kossornas planet sänder direkt om hur dinosaurierna mötte sin undergång, om hur allvarlig klimatsituationen egentligen är och hur vi kan hantera vår oro kring den, om risken för globala sjukdomsutbrott och om vilket hot från rymden som är värst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Upptrappning mellan USA och Iran, vilda bränder i Australien, översvämningar i Indonesien och kanske nya kärnvapentester att vänta från Nordkorea. Man kan få för sig att undergången närmar sig, men hur nära är den och i vilken form? Det diskuterar vi med våra gäster Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, Kali Andersson, klimatpsykolog, Frida Bender, klimatforskare och Martin Qvarnström. Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér.

Kossornas planet handlar om mat från hav och vatten, och vi besöker företaget som odlar stör för "rysk kaviar" i Sörmland, en algodling i Kosterfjorden och träffar mannen som odlar fiskar som äter matavfall, mitt i Göteborg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en stor nedlagd fabrikshall utanför Nyköping, en före detta tegelpannefabrik i Enstaberga  odlas det numera en riktig lyxartikel, som efter flera års slit nu börjar sig ut på marknaden – nämligen svart kaviar, alltså "rysk", men nu sörmländsk kaviar från stör. Det är makarna Jelena och Sergej Gazeev som tillsammans med sin son driver störodlingen.

Vi tar båten ut till en forskningsalgodling i Kosterhavets nationalpark, där forskare från Göteborgs universitet odlar sockartare, en tångsort, som kan bli till mat. Det är föreståndaren på Tjärnö marina forskningsstation som guidar oss.

Makarna Lindegarth, Susanne och Mats, forskar båda om ostron, också på Tjärnö, och hoppas på mer ostronodling i Sverige i framtiden.

Och vi träffar eldsjälen Niklas Wennberg som driver organisationen Stadsjord. Han började med att skaffa grisar inne i Göteborg, för att göra närproducerad mat av matavfall. Nu odlar han fisk (och grönsaker) i centrala staden, så kallad akvaponik, och fiskarna han odlar är ungefär som grisar, säger han – det äter allt.

Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund

Ett litet land med gränser som flyttar på sig, ett läge under havsnivå, och ett ständigt översvämningshot. Men också en historia med väldigt stort inflytande i världen. Det kan förklara mycket i den holländska mentaliteten säger en som skrivit böcker om hur annorlunda holländarna är.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ben Coates heter engelsmannen som var på ett plan som nödlandade i Amsterdam på väg hem från Karibien. Han hade inga pengar och kände ingen, men hade en lapp i fickan med kontaktuppgifter till en tjej han träffat tidigare i Karibien. Han tog kontakt och blev kvar. Nu är han något av en Hollandsexpert i brittiska medier och har skrivit boken "Why the Dutch are different" om varför holländarna sticker ut.

Vi träffar också Mr Bike, Herbert Tiemens, som berättar hur så många kan cykla utan att det blir fler cykelolyckor än det blir. Inte ens cykelpolisen har hjälm, och alla har ett väldigt subtilt sätt att avläsa andra cyklister.

I Keukenhofs tulpanträdgård träffar vi chefen Bart Siemerink och får lära oss om varför tulpanerna hamnade i Holland och om världens första finansbubbla.

Nicoline van der Seijs är språkforskare och har studerat nederländskans inflytande på andra språk. För ett så litet land är den väldigt stor. Och det vanligaste holländska ordet i andra språk är "baas",  alltså bas eller den som bestämmer.

Vi besöker också det gigantiska översvämningsskyddet utanför Rotterdam och träffar världens ende deltakommissionär Peter Glas, som har till uppgift att se till att Nederländerna förblir ett land där man kan bo, utan att översvämmas.

Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Räddar vi hellre ett utrotningshotat djur om det har ett förnamn? Och varför döper vi våra hundar till samma namn som våra barn? Och varför har konstnären Sophie Calle hemmet fullt av uppstoppade djur som heter som hennes vänner?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världsberömda konstnären Sophie Calle fick närmare 40 kända artister att skriva sånger om hennes döda katt som heter Souris (betyder mus), och hon har hemmet fullt av uppstoppade djur som fått namn efter hennes familjemedlemmar och vänner. Vi besöker hennes hem utanför Paris, där Souris ligger begravd i trädgården.

Stefan Sundström har också sin älskade katt Sabina begravd i trädgården och berättar varför hon fick heta Sabina, en figur han skrivit många sånger om.

På Skansen får djuren namn i alfabetisk ordning. Så har det varit sedan 1950-talet. Men de har slutat med namntävlingar. Linda Törngren, chef för djurvårdarna, förklarar varför.

Men grodan Romeo på ett museum i Bolivia drog in stora pengar till en räddningskampanj, just för att han fick namnet Romeo och en egen kontaktannons.  Vi pratar med chefen för grod- och kräldjursavdelningen Teresa Camacho Badani, och uppfödningschefen Sophia Barrón Lavayen.

Alla svenska stickmyggor och alla arter av fästingar har fått namn av Anders Lindström på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Vi träffar också namnforskaren Katharina Leibring som forskat om varför vi numera ger hundar samma namn som vi ger till våra barn. Och som studerat kors namn genom tiderna.

Programledare: Lena Nordlund och Björn Guner

I Kosterfjorden finns Sveriges enda marina nationalpark, som blir som ett fönster ut mot Atlanten. Här är nämligen väldigt djupt, och här finns djur och växter som annars inte finns i Sverige, som till exempel koraller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker Tjärnö marina forskningsstation och föreståndaren Kerstin Johannesson, som är föreståndare, har jobbat här hela sitt vuxna liv, sen 1970-talet och forskar om snäckor, som kan förändra sig efter sin miljö mycket snabbare än vid vanlig evolution.

Hon visar också deras klappakvarium som är öppet för allmänheten, och där finns flera exempel på nya arter, som kommit de senaste åren. Japanska ostron, alger och kammaneter.

Göran Nylund och Alexandra Kinnby forskar båda om alger, tång, men på varsitt sätt. Göran Nylund vill hitta användningsområden för odlade alger, inte bara inom livsmedelsbranschen, utan också till exempel läkemedelsbranschen.

Alexandra Kinnby är intresserad av hur samma sorts alger klarar ett varmare hav, i klimatförändringarnas tid.

Vi träffar också forskaren Gunilla Toht som forskare om olika havsorganismers sätt att kommunicera med hjälp av kemikalier. Till exempel sjöstjärnor.

Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund

Snart kanske den första europén landar på månen, och spår av liv kan hittas under ytan på Mars. På den europeiska rymdorganisationen ESAs centrum för teknik och forskning möter vi två svenskar som inte vill flytta hem igen. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Inom fem år ska USA åter sätta två människor på månen, och för första gången ska de få europeisk hjälp med farkosten. Och i kapseln finns det plats för fyra personer, kanske kan även en europé komma med, hoppas man på Estec i Nederländerna.

Vi tittar på marsbilen som snart ska bli först med att söka direkt efter liv på den röda planeten, och hör vi om den nya satelliten som kan ge oss bättre väderprognoser.  Och svenska Sara visar oss runt i den internationella rymdstationen och berättar om spänningen vid en raketuppskjutning.

Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund

Martin Qvarnström forskar om fossilt bajs från dinosaurier. Från dem kan vi lära oss mycket mer om ekologi och djurens livsstil än från vilket skelettfossil som helst, säger han.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kossornas planet som handlar om hur vi med ny teknik plötsligt kan få svar på gamla frågor träffar vi också Svante Pääbo, som numera är en superkändis i forskarvärlden, för sina metoder att studera DNA i gamla människosläktingar, som neandertalare och denisovamänniskor.

Vi besöker också Rijksmuseum där de precis har inlett ett jätteprojekt att restaurera en av världens mest kända tavlor – Rembrandts nattvakten, inför publik.

Och så träffar vi Marie Allen, som förutom sitt jobb som rättsgenetiker också har specialgrenen att försöka lösa gamla gåtor om historiska personer, som den heliga Birgitta, Copernicus, Gustav III och Karl XII.

Och från två tänder av två neandertalsbarn kan man utläsa mycket - både om klimat och hur länge de ammades. Och att de led av de hittills äldsta förhöjda blyhalterna man sett.

Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

Att tränga ihop sig i en sommarstuga med släktingar, eller sitta i bilköer ihop med andra semesterfirare mycket av det vi gör på sommaren kan få en att tappa humöret. Vi tittar närmare på sommarilskan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi åker bil med trafikforskaren och psykologen Sonja Forward från VTI, Väg- och transportforskningsinstutet, som har många tips om hur man ska undvika att bli så arg i trafiken.

Och vi träffar hjärnforskaren Christian Broberger, från Karolinska Institutet, som har hittat en nervcell som fungerar som en av- och påknapp för aggressivt beteende. Hos möss.

Och så pratar vi ilska med Stefan Sundström, som önskar han var som Greta Tunberg.

Maria Farm är psykolog och terapeut. Under hösten  träffar hon många par som har haft det jobbigt under semestern.

Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér.

Över 100 kilo tomater per kvadratmeter kan växthusen i Nederländerna leverera, och tack vare konstbelysning kan vi få de smakrika godsakerna även på vintern. Men trots modern snålteknik som imponerar på oss så tycker vår miljöexpert att det finns bättre saker att äta. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I butiken kan vi året om hitta välsmakande tomater och andra grönsaker, många av dem från Nederländerna. Vi reser dit och ser hur modern och effektiv växthusodling lyckas leverera enorma skördar, och i ett museum över växthusodlingens historia ser vi hur den gått stora steg framåt inte minst miljömässigt.

Men Elin Röös, som forskar på matens miljöpåverkan, säger att det finns mycket klimatsmartare saker att plocka vid grönsakshyllorna.

Vi besöker också en odling i ett bergrum under mark och funderar på om det kan vara därifrån vi får våra grönsaker i framtiden.

Programledare: Björn Gunér och Lena Nordlund

Insekterna dör och det är allvarligt för oss också. Men vissa insekter, som mygg, de verkar leva och ha hälsan. Vi träffar också Sveriges ende rättsentomolog som tar hjälp av insekter för att hjälpa polisen i brottsutredningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har kommit många larmrapporter under året om hur allvarligt läget för insekterna i världen. Bina är extra illa ute. Vi pratar om detta med insektsforskare Riccardo Bommarco, och så är vi hemma hos Stefan Sundström som går loss med borren på det mesta i trädgården för att hjälpa bina.

Vi träffar också myggforskaren Anders Lindström, som gillar mygg, och som har fört upp utrotningshotade myggarter på rödlista.

Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér.