Orkidén brudkulla finns bara på några få platser kring Tärnaby ingen annanstans i världen. Och vid Tjolöholms slott har den kustnära ädellövskogen nu skyddats i naturreservat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den halländska kusten har historiskt präglats av vidsträckta ljunghedar men på Tjolöholmshalvön, söder om Kungsbacka, har skogen blivit kvar under århundradena. Idag är det en av Hallands få kustnära ädellövskogar och den långa kontinuiteten har skapat förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Tidigare i år blev området naturreservat för att skydda miljön där mängder av rödlistade svampar, mossor, lavar, insekter, däggdjur och kärlväxter trivs. 

På lördag sänder Naturmorgons reporter Jonatan Martinsson direkt från ädellövskogen i Tjolöholms naturreservat tillsammans med naturguiden HG Karlsson och fågelskådaren Tomas Carlén som visar vägen bland krokiga ekar och andra lövträd där arter som stiftklotterlav, oxtungssvamp, brunlångöra och hasselsnok finns. 

Medverkar gör också kulturgeografen Pär Connelid som berättar om hur människor som bott och verkat i området har format landskapet. Inte minst gäller det James Fredrik och Blanche Dickson som i slutet av 1800-talet lät uppföra Tjolöholms slott och slottspark. Paret var inspirerade av Arts and Crafts-rörelsen där en grundläggande tanke var att bejaka naturen och sudda ut gränserna mellan kultur och natur. Bland annat anlade de vindlande stenlagda stigar som fortfarande går att följa genom den kuperade skogen.

Och så blir det en tur till södra Lappland, där vi söker efter den världsunika brudkullan. Den djupt vinröda orkidéarten är en hybrid mellan brunkulla och brudsporre och finns bara på några få ställen kring Tärnaby, i hela världen. Mikael Hedrén, professor emeritus vid Lunds universitet, har följt brudkullan under lång tid. Nu tar doktoranden Jöran Klink vid.

När Malin Antonsson och hennes pojkvän plockade rödgul trumpetsvamp för några veckor sedan hade en av svamparna som små fästingar eller vindruvor i klasar på hatten. Vad är det för något? Vi ber Elisabet Ottosson vid SLU Artdatabanken reda ut mysteriet.

Bo Hollsten hörde av sig till oss med en fråga. Kan ett vilt djur anknyta till en människa när mötet sker vid en mycket tidig ålder, men bara en kort stund? För hans del gäller det ett rådjurskid. Vi skickar frågan vidare till Ulrika Alm Bergvall, etolog och tidigare forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet och Stockholms universitet.

Varför ser man så mycket spindelnät på hösten? Och hur funkar såna som ser ut som hängmattor, undrar My Nilzén i Värmland. Monika Sunhede svarar.

Kommer artificiell intelligens att förgöra mänskligheten? I veckans kråkvinkel tar Joacim Lindwall upp potatis i landet och finner ett lugn i att faktiskt höra till naturens naturliga intelligens.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall. 

Veckans naturfråga: 

Det första ledet av namnet hämtas antingen från en viss typ av fotografier - eller från en sorts bläckfisk.

Och det andra skulle man nästan kunna tro ha med "hårrelaterad skönhetsbehandling" att göra, sånär som på en bokstav.

Organismen vi söker dyker upp på ängar under sensommar och höst. Och bör inte stoppas i korgen då den är rödlistad som sårbar!

Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. 

Glöm inte att skriva din postadress. 

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till! 

Förra veckan frågade vi efter fackelblomster. De som vann var Anders Karlsson i Mölndal, Marianne Lindgren i Tidaholm och Bernt Hedlund i Tyresö. Grattis alla tre! 

Vi besöker Pepparholm i Öresund dit djur och växter fått ta sig på egen hand under de 26 år ön har funnits. Och i Muddus i Lappland letar 25 mykologer vedsvampar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mitt i Öresund, mellan Köpenhamn och Malmö, ligger den konstgjorda ön Pepparholm. Den skapades när Öresundsbron byggdes, som en plats där bron övergår till tunnel. Men ön ses också som ett biologiskt experiment. En karg, obeväxt sandö, som naturen fått hitta till helt på egen hand och där den genom åren fått utvecklas utan mänsklig inblandning.

Hur ser det ut där idag 26 år efter att ön invigdes? Karin Gyllenklev åker dit och träffar grönfläckiga paddor, skådar skedstork och ägretthäger och kikar på pyttesmå blommor, som knutnarv och sumpfräne, som snart kan vara ett minne blott när buskar och träd breder ut sig.

I programmet hörs bland annat Hans Orth, medlem i Pepparholms expertgrupp och tidigare miljöspecialist på Öresundsbron, miljökoordinator Pia Johnsson-Sederholm, anläggningsdirektör Jeanette Birkholm och Andreas Wernersson, teknisk förvaltare på Öresundsbron och fågelinventerare.

Drygt 130 mil norrut från Pepparholm – fågelvägen – ligger nationalparken Muddus. Nu i veckan har 25 mykologer samlats här för att leta vedlevande svampar, som exempelvis den starkt hotade urskogsporingen. Alexander Linder följer med ut i skogen tillsammans med svampletarna Elisabet Ottosson, Maria Hindemo och Andreas Öster.

Ibland kommer det oväntat besök! En morgon möttes Britta Lehtonen av en grön, skön, stor varelse på sin inglasade balkong på sjunde våningen i Hökarängen i södra Stockholm. Hon undrar om det kan vara en grön vårtbitare och ifall den klättrat hela vägen upp till henne. Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg för att få reda på mer.

Nu mognar äpplena på träden och i veckans kråkvinkel konstaterar Helena Söderlundh att äpplen inte bara är äpplen, de är minnen som vi skickar vidare framåt, generation för generation.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans naturfråga: 

Denna strand-arts treformiga trick för att undvika inavel
är en ovanlig botanisk finess.

Blommorna flammar som mest under sommarens senare del.
Ja det kan dröja ända in i september innan de sista exemplaren
har så att säga brunnit ut och den purpur-rosa färgen slocknat.

Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. 

Glöm inte att skriva din postadress. 

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till! 

Förra veckan frågade vi efter humleblomster. De som vann var Gudrun Bodin i Undrom, Angelika Skarin i Lund, och Stig Melin i Linköping. Grattis alla tre! 

Glaciärerna ramar in den karga Tarfaladalen där botanister just nu samlar in vilda frön för framtiden. I Laknäs vurmar Bengt Andersson för lövträden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Just nu samlar botanister och fröexperter från sju olika länder in fröer i Tarfaladalen, öster om Kebnekaisefjällen. Den karga dalen präglas av flera glaciärer. Här finns en tålig flora med bland annat isranunkel, och längre nedåt trädgränsen växer smörbollar och fjälltimotej. Botanisterna och fröexperterna hjälps åt att samla och rensa fröer till en svensk fröbank för vilda växter som just nu byggs upp i Göteborg. Många fjällväxter finns inte sparade i någon fröbank, och eftersom deras livsutrymme krymper med klimatuppvärmningen är det extra viktigt att bevara deras fröer inför framtiden. Naturmorgons fältreporter Lisa Henkow rapporterar direkt från Tarfaladalen där höstfärgerna nu sprakar och växterna hunnit få mogna frön, redo att samlas in. Medverkar gör bland andra Stina Weststrand från Göteborgs botaniska trädgård.

Vi gör också ett besök hos jägmästaren och träpedagogen Bengt Andersson i Laknäs i Dalarna. Han vurmar för lövträden och arbetar också med lövträ i sitt hantverk.

I Falsterbo i Skåne samlas natur- och fågelintresserade från hela Sverige den här helgen under Falsterbo bird show. Inför den stora mässan bjuder Birdlife Sverige in 800 skolbarn från Vellinge kommun på en naturdag. Vi ber projektledaren Anette Barr berätta vad det går ut på.

När Jöran Pettersson var ute och cyklade utanför Hässleholm såg han en djurunge i vägkanten. Han konstaterade att det var en iller. Men vad gjorde den där, och stämmer det att den ropade på sin mamma? Vi ringer upp smådäggdjursforskaren Tim Hofmeester vid SLU för att höra mer om illerns liv.

För femton år sedan var det snudd på sensation att se en ägretthäger i Sverige. Nu har den blivit riktigt vanlig! Naturmorgons Mats Ottosson räknade till 307 stycken i ett enda kikarsvep vid Hornborgasjön förra veckan. Vi ber Lotta Berg från Birdlife Sverige reda ut varför den blivit så mycket vanligare och också varför de verkar gilla att hänga vid just Hornborgasjön.

I veckans kråkvinkel har Ingrid Engstedt Edfast fått nytt sällskap i trädgården. Hon längtade efter en igelkott, men det blev en robotgräsklippare.

Programledare är Mats Ottosson.

Veckans naturfråga: 

Rivalen vi söker nickar först blygt, för att sedan resa sig stolt och haka fast i pälsen på den som råkar passera.

Roten doftar kryddnejlika och ska gå att koka choklad på. Det vedertagna svenska namnet rymmer en viktig pollinatör, medan växten i folkmun kallats för både kattballar och fårpungar.

Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. 

Glöm inte att skriva din postadress. 

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till! 

Förra veckan frågade vi efter klubbsvampar. De som vann var Maria Andersson i Skepplanda, Sigrid och Karin Birck i Uppsala och Anders Carlsson i Vega. Grattis alla tre! 

Naturfotografen Denat Lahi tar oss med till ett grävlinggryt i Veberöd. I Hemavan besöker vi världens nordligaste botaniska trädgård.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För tre år sedan såg Denat Lahi, idag 18 år, en film på youtube om en kille som fotograferade fåglar. Han blev helt fascinerad, köpte en kamera och började fota just fåglar. Men snart dök det upp en räv i trädgården. Han spårade rävarna i tre månader, lärde sig tyda spillningar och fick många fina bilder. Detektivarbetet är det mest spännande, säger han, att lära sig hur djuren lever och rör sig. Han följer ofta djur som lever nära oss människor, och i dagens Naturmorgon tar han med fältreporter Lena Näslund till ett grävlinggryt i kanten av samhället Veberöd, öster om Lund.

Och så blir det en tur upp till Fjällbotaniska trädgården i Hemavan. Det är Sveriges högst belägna botaniska trädgård, och världens nordligaste. Den grundades av botanisten Olof Rune med inspiration från Alperna. Här finns isranunkel från Kebnekaises höjder och tärndaggkåpan som enbart växer runt Tärnaby. Naturvägledare Elsa Nyholm visar oss runt.

Johan i Falkenberg hörde av sig. Häromdagen hittade han något märkligt på drivhjulet på fräsen i sin gamla snickeriverkstad. Någon form av insektsbo! Vad kan det vara? Vi ber entomologen Moa Pettersson om svar.

Förra lördagen medverkade biologen Andreas Press i Naturmorgon från Billudden. Efter programmet åkte han hem till Umeå med förhoppningar om en bra lysnatt. Alltså, att lysa med en lampa för att få se nattfjärilar. Målet var att hänga in fjärilsart nummer 999 och 1000 i Västerbotten. Vi ringer upp honom för att höra hur det gick.

Den här veckan har svampentusiaster från hela Sverige samlats runt Gäddede i Jämtland på den årliga mykologiveckan. Medan det varit torrt på många håll i södra Sverige har det regnat rejält här hela sommaren. Kanske betyder det att det är goda förutsättningar att hitta mycket spännande svampar. VI ringer upp Mikael Jeppson, Otto Nilsson och Margaux Boaraeve för att höra hur de haft det på svampveckan.

I Stockholm pågår ett annat evenemang – Östersjöfestivalen. Naturmorgon var på plats inför en av de många klassiska konserterna, med en livepodd om Östersjöns ljudvärld. Den går att lyssna på i sin helhet här.

I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på uttrycket ”vargen kommer”.

Programledare är Joacim Lindwall.

Veckans naturfråga: 

Visst kan tankarna leda iväg till både golf och godis. 
Men det är i skogen detta släkte dyker upp - nästan som ett väsen!

Det finns en handfull arter i Sverige.

De saknar hatt och ser ut som något miniatyr-vapen familjen Flinta skulle använda sig av.

Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. 

Glöm inte att skriva din postadress. 

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till! 

Förra veckan frågade vi efter gammafly. De som vann var Frida Thorselius, Älvsjö, William och Hanna Fjellborg, Luleå och Ann-Helen Harnesk, Koler. Grattis alla tre! 

Vi finns på plats ute i naturen varje vecka, året om. Få upplevelser och kunskap med prassel och visk, experter och fågelsång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som ett Sveriges Skagen sträcker sig Billudden ut i havet. Längs klapperstensstränderna glimrar havtorn just nu i guld. Här finns en mångfald av svampar och en säregen flora.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I norra Uppland, strax intill Dalälvens mynning och gränsen till Norrland, sticker ett finger av grus och klappersten ut i havet. Det heter Billudden och bjuder både på vida havshorisonter, en rik och spännande flora och möjligheter till möten med flyttfåglar på väg söderut.

Mest känd är nog Billudden som havtornslokal. Om havtornsbären är de karga havssträndernas guld, så är Billudden den rikaste guldfyndigheten i norra Europa. Vi smakar på dem förstås, men pratar också om hur det kommer sig att just havtorn trivs så bra på grus- och klapperstensstränderna som lyfts ur Bottenvikens vågor i långsam men stadig takt.

Och apropå bär, just vid Billudden lär blåhallonet ha sin nordligaste utpost i landet.

Det är inte bara Billuddens form som sticker ut. Här är också ovanligt kalkrikt. Kalken skapar i sin tur förutsättningar för en särpräglad och rik flora, och Brämsandsskogen vid foten av udden är en av landets artrikaste när det gäller svampar. 

Vi upptäcker havsvidder, klapperstensstränder och kalkbarrskogar och spanar efter arter som vejde och violgubbe tillsammans med biologerna Andreas Press och Ingemar Södergren, och botanisten Marie Kjerrman.

Vi sänder hela programmet från Billudden.

Programledare är Mats Ottosson och reporter Joacim Lindwall.

Veckans naturfråga: 

För tio år sedan landade denna bevingade, håriga långflygare mitt i nyllet på en känd fotbollsspelare.
Ett silvervitt Y är en avgörande detalj i dess signalement.
Det gäller dock inte den tidigare livsfasen. Då är den grön och har en glupande aptit!

Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. 

Glöm inte att skriva din postadress. 

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till! 

Förra veckan frågade vi efter ryl. De som vann var Maria Persson  Lund, Olle Dahlén Dals Långed och Helga Nyberg, Linköping. Grattis alla tre! 

Närkontakt med håkäring och blåkäxa; en lång ravin, ett omtalat odjur och ett berg vid Storsjön, fjärilssommar och artiga myror.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Naturfilmaren Christina Karliczek Skoglund har ägnat mycket tid åt att hitta och filma hajar som lever i kalla vatten, ett arbete som bland annat resulterat i filmen ”Sharks of the icy north”. Christina berättar om det första frusna mötet med håkäring, grönlandshaj, det ryggradsdjur som blir äldst i hela världen. I svenska vatten finns ett tiotal hajarter, från den lilla blåkäxan som lyser blått i mörka havsdjup till den den enorma planktonätande brugden. Naturmorgons reporter Jonatan Martinsson mötte Christina på Stora Amundön utanför Göteborg.

På Hoverberget vid Storsjön i Jämtland finns morgonens fältreporter Ingrid Engstedt Edfast med naturbevakaren Bengt Erik Göransson som berättar om naturen runt berget, bland annat i den långa ravinen Rämnan. Vi hör också om Sveriges mest kända kryptid, storsjöodjuret, som gäckar vetenskapen men lever i människors medvetanden runt sjön. Sanna Händén-Svensson vid Lunds universitet har skrivit sin doktorsavhandling om storsjöodjuret som fenomen.

Är det en gynnsam sommar för fjärilarna? Biolog Tobias Ivarsson i Småland berättar vilka arter som fladdrar just nu och Lars Pettersson på svensk dagfjärilsövervakning ger oss en bild av fjärilssommaren hittills. Vilka arter det gått bra för och vilka som haft ett sämre år.

Lyssnaren Maria undrar över myrorna hemma hos henne. De verkar stanna upp och hälsa på varandra när de möts. Är det ett vanligt myr-beteende eller är hennes myror ovanligt artiga? Myrexperten Katja Bargum svarar. 

Och i veckans kråkvinkel vill inte Helena Söderlundh att sommaren ska ta slut, hon vill inte gå in.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Veckans naturfråga: 

När en mojäng-motsvarighet tappar bort sitt p får man denna sällsynta skönhet. 
De vintergröna bladen påminner om lingonets, den rosa blomman påminner om en pyrolas.
Sök den i gles, mager tallskog. Kalkrik mark är en fördel, skogsbete likaså.

Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. 

Glöm inte att skriva din postadress. 

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till! 

Förra veckan frågade vi efter raggmossor. De som vann var:
Elias Blad i Tobo, Miriam Hellebring i Färentuna och Frida Karlsson i Hålta. Grattis alla tre! 

Vi spanar efter tidiga höstflyttare vid Gärdefjärden och träffar fjällvandraren Sara som är halvvägs genom gröna bandet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Augusti är här och en del fågelarter har nu börjat sin resa söderut. En populär rastplats är Gärdefjärden utanför Lövånger i Västerbottens kustlandskap. Det som tidigare var en havsvik har efter landhöjningen blivit en grund sjö omgärdad av betade strandängar. Under våren och hösten rastar tusentals gäss, änder och vadare vid sjön. 

Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Gärdefjärdens naturreservat i sällskap av Henrik Sporrong, reservatsförvaltare på länsstyrelsen i Västerbotten. Med kikaren i hand tar de tempen på fågellivet så här i början av höstens flyttning. Dessutom får vi höra mer om restaureringsarbetet som gjorts här. För några år sedan röjdes träd, buskar och sly bort för att öppna upp landskapet. Nu betas strandängarna av kor vilket både gynnar fågellivet och den biologiska mångfalden kring sjön.

I sommar vandrar runt 125 personer den 130 mil långa sträckan mellan Grövelsjön i Dalarna och Treriksröset i norr. Den här turen, genom hela svenska fjällkedjan, kallas att genomföra Gröna bandet – eller ”Vita bandet” om man gör samma sak på skidor vintertid. Vi träffar läkaren och gröna bandet-vandraren Sara Attenfelt Bensow som den här sommaren lever ett liv med helt andra förutsättningar än därhemma.

Vi pratar också med Malin Nääs Olsson som såg en igelkottsmamma flytta sina ungar från en boplats till en annan. Är det vanligt att de gör så och varför kvittrar den ena lilla igelkottsungen? Jessica Ångström på Världsnaturfonden svarar och berättar om igelkottsveckan som drar igång snart under vilken man vill ha allmänhetens hjälp med att räkna igelkottar. Förhoppningen är att datan som samlas in ska hjälpa forskare att förstå varför arten minskar och varför den har så stora bekymmer idag. 

Och så blir det fågelmysterium. Per Rudebjer hörde intensiv fågelsång från en buske i Ramsele men när han vände sig till en fågelsångsapp för att ta reda på vilken art det rörde sig om kunde appen inte identifiera sången. Men det kan Martin Green från Svensk fågeltaxering - vi ringer upp honom.

En till artfråga tar vi oss an. Det är Mari Berg Johansson som undrar över en ovanligt stor och getingmönstrad trollslända - vad kan den snyggingen ha för namn?

I veckans kråkvinkel funderar Joacim Lindwall på vad som skulle hända med naturen om vi människor vore lite mer altruister istället för egoister. 

Programledare är Mats Ottosson.

Veckans naturfråga: 

Det som reses vid hunddjursilska leder dig till denna grupp arter. Stickade ullsockor likaså. Fast de vi söker - ett släkte med ett drygt dussin inhemska arter - har förstås ingen päls. Det är bara så de ser ut där de växer rotlöst på stenar och klippor.

Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. 

Glöm inte att skriva din postadress. 

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till! 

Förra veckan frågade vi efter liljekonvalj. De tre som vann var: Lisa Bjerklöv, Tyresö, Rosanne Håkansson, Järna och Kurt Fällman, Lycksele. Grattis alla tre! 

I Studsvik kläcks ägg på ett helt nytt fisklaboratorium och de små torskarna släpps nu ut i havet. Och den sydliga kärrsnäppans ungar föds upp i hägn på Öland. Men räcker hjälpen till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Torsken har det kämpigt i Östersjön. Ett omfattande fiske och allt större syrefria områden gör att det blir svårt att hitta den salthalt och temperatur som torskäggen behöver för att befruktas och utvecklas. Ovanpå det ont om mat när strömming och skarpsillspopulationerna är svaga.

I projektet Recod provas nu stödutsättningar av torsk. Äggen har kläckts i laboratoriet och i steg ett har larverna släppts ut efter 4–6 dagar, till ett farligt liv. Det har nu ändå setts torskar på runt två decimeter i de kustområden där de släppts ut – vilket är den storlek de bör ha efter några år. Nu är det dags för steg två. Lena Näslund besöker stiftelsen Baltic Waters nya fisklaboratorium i Studsvik norr om Nyköping där stiftelsens vd Konrad Stralka visar den första omgången som fått växa till sig i två månader och nu snart ska släppas ut i frihet i området Tvären utanför labbet. Den här lördagsmorgonen djupdyker vi i torskens biologi och betydelse som en av de viktigaste rovfiskarna i Östersjön.

Inte bara torskarna behöver hjälp. Strandängarnas vadarfåglar har det också tufft. Rovdjur som räv, grävling och mink utgör ett allvarligt hot. Mänskliga insatser tas till för att hjälpa de mest utsatta: elstängsel sätts upp och ägg samlas in för uppfödning av ungar i hägn. Ofta med stor framgång. Men ibland hjälper inte ens det. I ett reportage av Mats Ottosson hör vi hur det går för sydlig kärrsnäppa på södra Öland och skärfläcka på Landgrens holme i Skåne.

Det brakade till i skogen, följt av ett ljust och envist läte. Sedan passerade en stor älg. Vad var det som Marie och Johan Nordmark hörde vid fritidshuset i Närke? Älgexperten Jonas Malmsten svarar.

Myrbräcka och myrstarr är några av de växter som deltagarna på ett floraväktarläger utanför Pajala letar efter den här veckan. Vi pratar med Sebastian Sundberg och Anna Högdahl om vad de hittar ute på myren.

Christopher Patten lyckades filma det han tror är en humleparning. Det ser lustigt ut med den lilla hanen och den stora humledrottningen! Vi ber humleforskaren Maj Rundlöf berätta hur en parning går till och vad som händer den här tiden på året i humlornas liv.

I veckans kråkvinkel går Jenny Berntson Djurvall på skattjakt bland klipporna i skärgården.

Programledare är Joacim Lindwall.

Veckans naturfråga: 

En kung av dungen, vit som snö, bär samma namn som växten vi söker.
På försommaren breder den ut sig i lundar och trädgårdar och slutar kanske sina dagar i en morsdagsbukett.
Doftar förföriskt, men trots att den är släkt med sparris ska den absolut inte ätas upp.

Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. 

Glöm inte att skriva din postadress. 

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! 

Förra veckan frågade vi efter igel, eller iglar. De tre som vann var: Johannes Wolgast, Västra Frölunda, Ida Roos, Malmö och Gun Fransson, Nässjö. Grattis alla tre! 

Vi sänder från två platser längs Rönne å: Natthall och Billingemölla. I och längs med ån trivs många arter. Även människan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En å ringlar sig sakta genom landskapet. Här och var får den mer fart och porlet byts mot ett forsande ljud. Genom årtusenden har vi människor sökt oss till vatten, och så gör även naturguiden och biologen Britta Levin. Hon har bott många år vid Billingemölla vid skånska Rönne å, och beskriver hur hon så ofta gått ner till ån för att hämta lugn och kraft. Och kanske möta en kungsfiskare som flyger blixtsnabbt över vattnet, eller några kanotister som ska försöker ta sig förbi den lilla forsen.

Den här lördagsmorgonen finns fältreporter Helena Söderlundh tillsammans med Britta Levin vid Billingemölla, som ligger i ett naturreservat där Rönne å omsluts av svämskogar och betade strandängar. Och så sänder vi från ytterligare en plats en bit nedströms – Natthall. Uppe på klippan har programledare Jenny Berntson Djurvall utsikt över den meandrande ån och dess dalgång. Här kring Natthall har biologen Linda Birkedal hittat flera spännande arter av både mossor och trollsländor. Vi hoppas få se exempelvis glanslungmossa, stenflodtrollslända, flodflickslända och blåbandad jungfruslända.

Vi söker också svaret på varför en gök betedde sig konstigt efter att Gabriella Nilsson slog gräset runt sin fjällstuga i Bruksvallarna. Göken verkade spana efter något och var orolig. Den har ju inget bo att övervaka. Vad var det som hände? Vi ringer upp ekologiprofessor Susanne Åkesson för att få svar.

Och så ska det handla om en dagfjäril som blivit allt vanligare i Sverige. Elisabeth Sandberg i Simlångsdalen såg en mörk stor fjäril sitta i en buske och undra vad det var. Biologen och fjärilskännaren Bo Söderström förklarar vad det är och hur den spridit sig norrut de senaste åren.

I veckans kråkvinkel tar Mats Ottosson sig en tupplur och blir så osynlig att fåglar, fjärilar och trollsländor kommer alldeles nära.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans naturfråga: 

De är bara två bokstäver ifrån långsamma, slemmiga blötdjur på land,
som de också så smått liknar. 
Men djurgruppen vi söker lever som rovdjur och parasiter.
På menyn står t.ex. snäckor eller syrerik kroppsvätska.
Till den efterfrågade underklassen, hör nästan 30 svenska arter.
De är simkunniga och utrustade med sugproppar.

Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. 

Glöm inte att skriva din postadress. 

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! 

Förra veckan frågade vi efter tångspigg. De tre som vann var: Anneli Anderbjörk, Vallentuna, Malin Kjell, Tävelsås och Sven Henningsson, Halltorp. Grattis alla tre!