Vi spanar efter dalripa, fjällripa och snösparv i Jämtlandsfjällen. Och tar reda på varför grågässen inte flyttar lika långt nu för tiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu på vårvintern är det många som drar till fjälls. Men vilka fjällfåglar kan man stöta på? Det undersöker fältreporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelexpert Johan Råghall, i de välbesökta Jämtlandsfjällen. De hoppas på fjällripa, dalripa och snösparv. Kanske även lite siskor, och hökuggla som har haft ett bra år här. Följ med på en skidtur i fjällbjörkskog och på fjällhed i närheten av Storulvåns fjällstation. Det blir också ett besök på dubbelbeckasinens spelplats - en art som Johan Råghall jobbat mycket med, men som inte anländer förrän heden är snöfri. Vi ringer också upp Maria Hörnell Willebrand som forskar om ripor vid norska Universitet i Innlandet för att få en inblick i hur fjällripa och dalripa flyttar – och vad de äter.

Hundra mil söderut, i Skåne, träffar vi Camilla Olsson som forskar om grågässens nya flyttvanor. Förut brukade grågässen flytta till Spanien på hösten, men numera flyttar de bara så långt de behöver. Och skånska grågäss flyttar inte alls.

Vid Mjölkekilen i Marstrand på västkusten fångade Naturmorgons lyssnare Lotta Fjeldså några gravänders breakdance och parningsrop på film. Vi har pratat med henne om detta livliga vårtecken.

Och på tal om änder bjuder vi på en sprillans ny fågelsånglektion av Mats Ottosson – om just ändernas sång.

Det är ju påskafton! Vi pratar med Karin Persson, hortonom och genbankskurator vid Sveriges lantbruksuniversitet, för att få reda på varifrån påskliljan kommer och varför den har en så lustig trumpet. Och lagom till påskhararnas högtid ringer vi upp harforskaren Carl-Gustaf Thulin. Han bjuder på tre saker om harar vi kanske inte visste om.

I veckans kråkvinkel önskar sig Mats Ottosson att han var en blåprickig solbadare. Kanske.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Veckans naturfråga:

Kanske har du händelsevis mött den här arten, det är något oavsiktligt med dess namn. Namnet avslutar även en gråtecknad släktings artnamn, men den metallglänsande organism vi söker nöjer sig med fyra bokstäver.

Skicka ditt svar till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter vårlök. De tre som vann var: Adrian Hevsund, Örebro, Hannes Enocksson, Södertälje och Suzanne Wesséus, Bjärnum. Grattis alla tre!

Åke Hedman, cellist och spindelexpert, letar spindlar på Alnön. Och om den nya rödlistan över hotade arter. Älg och lax är nya, medan uttern lämnat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Spindlar är rovdjur som inte väjer för att äta upp sina familjemedlemmar, har åtta ben, åtta ögon och ”hör” med sina ben. Tillsammans med spindelexperten, tillika cellisten, Åke Hedman söker vi i mossan efter nyvakna spindlar. Som medlem i SLU Artdatabankens expertkommitté validerar Åke Hedman spindelfynd från hela landet och berättar att allt fler spindlar har rödlistats - och vad det kan bero på. Fältreporter på Alnön utanför Sundsvall är Ingrid Engstedt Edfast.

I veckan presenterades alltså SLU Artdatabanken den nya rödlistan över arter som riskerar att försvinna från landet. 23 000 arter har bedömts och av dem är nu 23 procent rödlistade. Det är fler än tidigare. Sara Sällström från Vetenskapsradion kommenterar den nya rödlistan, där arter som sill/strömming och lax från Östersjön, liksom älgen, är nya, medan andra arter numera bedöms som livskraftiga och inte längre finns med på listan.

En av dem är uttern som på några decennier gjort en strålande comeback i den svenska naturen. Mats Ottosson träffar utterforskaren Anna Roos som berättar varför uttern var så illa ute och varför den nu är tillbaka igen.

Vad är det för märkligt ljud som hördes i natten på Ljusterö i Stockholms skärgård för några veckor sedan? Det undrar Jannike Simonsson. Zooekolog Susanne Åkesson svarar.

I veckans kråkvinkel längtar Karin Gyllenklev bort från allt platt hemma vid skrivbordet, ut till ojämnheterna i naturen.

Programledare är Joacim Lindwall.

Veckans naturfråga:

En aktuell årstid inleder namnet på släktet vi söker.
Sedan tycks det fortsätta i köket, men rent botaniskt är det istället ner i jorden vi ska.
Alla 6 svenska arter har gula kalkblad.

Skicka ditt svar till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.

Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter hasselsnok. De tre som vann var: Boel Dirke, Stockholm, Christina Jorstedt, Uddevalla, Anita Mikko, Boden. Grattis alla tre!

Bakterier jagar i flock och svamphyfer är som motorvägar. Följ med in i underjordens mikroliv. Vi träffar också Thord Fransson, tidigare chef för Ringmärkningscentralen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi krymper oss till underjordens myllrande värld. Här är svamphyferna som motorvägar, bakterierna jagar i flock och amöborna flyter fram. Mikrolivet i jorden avslöjas i realtid i forskaren Edith Hammers filmer – svamparna är aktiva och rörliga, de encelliga ciliaterna är skickliga rovdjur och amöborna riktigt stora. Edith Hammer och hennes kollegor vid Lunds universitet låter organismerna självmant flytta in i ett mikrochip i jorden och tar sedan med sig det till mikroskopet för att se vad de håller på med. Fältreporter Lisa Henkow finns på plats vid Ekologihuset i Lund denna morgon för att tillsammans med Edith Hammer titta in i detta fönster till underjorden.

I över hundra år har det ringmärkts fåglar i Sverige. Navet för denna verksamhet är Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska riksmuseeet i Stockholm. Joacim Lindwall möter Thord Fransson som jobbat där i 40 år, för att höra varför vi ringmärker fåglar och varför han fastnade för fåglar från första början.

Varför har så många grodor dött i Sören Lydéns damm i Eksjö? Grodkännaren Sara Albinsson svarar.

Det finns fler sätt att sjunga än med näbben! I en sprillans ny fågelsånglektion av Mats Ottosson lär vi oss känna igen nio fågelarter som sjunger med vingarna.

Och så pratar vi med Anders Lindström, entomologen som gjort Sveriges första fynd av en svamp som infekterar och tar död på spindlar.

Det har varit vårdagjämning i veckan. Och medan södra delen av Sverige pratar om våren gläds Ingrid Engstedt Edfast åt den femte årstiden i norr. Hör henne i veckans kråkvinkel.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Veckans naturfråga:

Om vintern hänger de i dvala. Om sommaren jobbar de med insektsbekämpning.
I denna djurgrupp söker vi en specifik art, en tålig med gyllene skimmer, som låter höra av sig på 30 kilo-hertz.
Namnet inleds med det håll en kall vind kan komma ifrån.

Skicka ditt svar senast torsdag 26/3 till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress.

Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!

Förra veckan frågade vi efter hasselsnok. De tre som vann var: Hasse Larsson, Dala-Järna, Maria Blomqvist, Alafors, Margareta Norberg, Umeå. Grattis alla tre!

Från spillkråka till tretåig hackspett, från stor till liten, generalist till specialist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns åtta olika hackspettar i vårt land och fem av dem finns det chans att se eller höra i Älvsbacka i Värmland. Fältreporter Jonatan Martinsson spetsar öronen tillsammans med naturvårdsexpert Jan Bengtsson och Fredrik Wilde, naturbevakare på länsstyrelsen i Värmland.
Fullt möjligt alltså att gråspett, gröngöling, spillkråka, större och mindre hackspett presenterar sig i direktsändning!

Dessutom kommer vi få höra den vitryggiga hackspetten trumma.
Mats Ottosson fick den på band när han besökte Gysingetrakten för ett litet tag sen. Den vitryggiga hackspetten har varit på utrotningens gräns och vänt, här i Sverige. Den är en utpräglad specialist på lövträdslevande vedinsekter. Gammal och insektsrik lövskog är det ont om idag. Men det finns en försiktig ljusning, inte minst längs norrlandskusten.

Hackspettar som är generalister, alltså kan äta lite vad som helst i skogen, klarar sig ofta bra. Värre är det för den tretåiga hackspetten. Vedlevande larver från olika skalbaggar är vad den behöver och det finns det mest av i naturskogar. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige är gäst i programmet och berättar mer om denna art. Han kan också berätta om den lite säregna spetten göktyta, en flyttfågel som vi fortfarande väntar på.

Och någon av dessa eminenta experter kan också svara på en del lyssnarfrågor - som varför en del hackspettar hackar på skyltar och plåt?

Mellanspetten dog ut från Sverige på 1980-talet. Men i polska Białowieża finns den. Vi återhör när Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén fick uppleva en hel mellanspettsfamilj våren 2006.

Hackspettar finns på många platser på jorden, där det finns träd. En liten utflykt till Okinawa i Japan ger oss ett exklusivt möte med den endemiska arten okinawaspett.

Veckans kråkvinkel är signerad Lisa Henkow. Hon har funderat på hur hennes syn på naturen och livet på jorden, skulle förändras om det visade sig att utomjordingar finns.

Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas naturfrågor. Om bland annat julgranar, koltrastar och larver som ställer sig i givakt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyra gånger varje vintersäsong samlas en expertpanel i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarnas frågor om naturens mysterier. Nu är vi framme vid säsongens sista frågeprogram – ett vårtecken så gott som något.

Den här gången tar Naturpanelen sig an frågor om varför koltrastar slåss så mycket om äpplena vid fågelmatningen, vad djuren gör i skogen när en storm drar fram, varför en hel rad med larver ställde sig som i givakt och varför ekorrarna ser ut att leka kurragömma på en tallstam. Och hur länge kan en julgran leva inomhus egentligen – ända fram till påska?

Det går också bra att mejla in sin fråga på [email protected] eller att ringa under direktsändningen på telefonnummer 040-227 270.

Experterna i Naturpanelen är som alltid: zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I sitt jobb som viltforskningsassistent har Bosse Söderberg kommit riktigt nära djur som rävar, kronhjortar och vildsvin. Och så möter vi havsörnen som blev nästan 36 år gammal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vår fältreporter Lena Näslund följer med Bosse Söderberg till Rävberget utanför Nyköping – en plats där han följt några av alla de rävar han satt sändare på. I boken ”Viltpredikan” berättar han om sina erfarenheter med vildsvin, kronhjortar och rävar under många år som forskningsassistent, bland annat i de sörmländska hemtrakterna.

Och så ger sig reporter Joacim Lindwall in bland snirkliga korridorer på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för att möta Sveriges äldsta havsörn. Den hittades på norra Öland och blev nästan 36 år gammal. Vad kan en sådan örn berätta?

Under vintern går fladdermössen i dvala. Men de verkar inte sova hela tiden... I alla fall inte i Niklas Palmcrantz stuga som på sportlovet varit full av flygande dvärgpipistreller. Han har inget emot dem, men försöker få dem att flytta in i bjälklaget igen där de övervintrar. Jeroen van der Kooij, fladdermusexpert, berättar om dvärgpipistrellernas vinterliv och hur Niklas kan tänka om sina medboende i stugan.

Det låga vattenståndet vi haft i Östersjön de senaste veckorna har fått öar att födas, vrak att blottas och gäddor att gå på grund. I veckans kråkvinkel förundras Karin Gyllenklev över denna gigantiska in- och utandning som pågår just nu.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi lyssnar efter ugglor i en halländsk skog tillsammans med ugglefotografen Axel Graneskog. Och i ett nedfruset Sverige spanar vi rördrom, vattenrall och piplärkor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även om det är ovanligt vintrigt på de flesta håll finns det vårtecken att hålla utkik efter. Som att ugglorna börjar ropa in sina revir nu i februari. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh och ugglefotografen Axel Graneskog finns i en skog på gränsen mellan Småland och Halland, med öronen öppna för sparvuggla, pärluggla, lappuggla och kattuggla. Axel har alltid varit naturintresserad, men som gitarrist i ett hårdrocksband har musiken upptagit stor del av hans lediga tid. Men för fem-sex år sedan började han satsa på naturfotograferingen på allvar, och då alldeles särskilt att fånga ugglor på bild. Han ger oss de bästa tipsen för att höra ugglor, berättar vilka arter som är svårast att fota och hur det är att följa en ugglefamilj under en hel säsong.

Denna kalla vinter bjuder på en del utmaningar för de fåglar som inte drog söderut i höstas utan stannade kvar. Särskilt för fåglar som är beroende av öppet vatten. Jenny Berntson Djurvall åkte till Färjestaden på Öland där två rördrommar övervintrar i vassen – och stödutfodras med strömming.

Det blir fler fågelmöten i vintertid. På tångbankarna vid Hallandskusten spatserar så här års gråbruna piplärkor – fågelvärldens oansenliga doldisar. Men de är fågelskådaren Reino Anderssons favoriter. Reporter Mats Ottosson har hängt med honom ut för att spana efter övervintrande skärpiplärkor och vattenpiplärkor.

Många djur sover sig igenom vintern. Som en del fjärilar. Men Simon Syvertsson i Cambridge sprang på ett påfågelöga som verkade ha vaknat till - och som väste åt honom! Vi ringer upp Simon för att höra mer om upplevelsen.

Märkligt ofta blir det samma motiv varje gång vi tar upp vår mobil för att fotografera. Som för veckans kråkvinklare Joacim Lindwall. I hans kamerarulle finns samma myr förevigad, om och om och om igen.

Programledare är Karin Gyllenklev.

I östra Finland nära den ryska gränsen ylar ett tiotal vargar i natten. Och på Hasslö hör vi om resan från hängiven fågelskådare till att studera småfjärilar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Höstlövens nästan omärkliga spår av guldmalar och andra insekter – för en del är det ett februarinöje! Niclas Wahlgren plockar in löv och låter småfjärilarna kläcka fram inomhus och har på så sätt lärt sig känna igen minorna, spåren, på bladen. Vi pratar också om resan från hängiven fågelskådare till att kolla alla arter hemomkring. Fältreporter Lisa Henkow besöker Niclas på Hasslö nära Karlskrona i Blekinge och om vädret tillåter ska vi skaka mossa.

Finns det något mer dramatiskt vildmarksljud än ylande vargar? Följ med till östra Finland, nära den ryska gränsen, där reporter Thomas Öberg och biolog Ola Jennersten först fått se en flock med tio vargar i tre generationer, och sedan får höra deras kvällsserenad i mörkret.

Det är verkligen vintriga tider i Sverige nu. Från Johan Danielsson i Malmö har vi fått in en fråga om märkliga isklot på stranden Ribban mitt i stan - som en hel liten snöbollsfabrik! Vi ber oceanografen Anna Hagenblad reda ut vad det är för fenomen.

Och i den snöiga, blockiga skogen på gränsen mellan Blekinge och Småland hittades en död älg förra helgen. Det såg ut som att den fallit, fastnat och inte kommit loss. Sorgligt förstås. Men vilka kan få nytta av älgen i sin tur – vilka kommer dit för att äta? Vi ringer upp viltekolog Camilla Wikenros vid Sveriges lantbruksuniversitet.

För några veckor sen såg Britta Lagergård flera sälkutar på öarna i Björköfjorden utanför Göteborg. Får sälar ungar så här tidigt på året? Anna Roos, biolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, reder ut det här med hur och när de olika sälarterna får ungar.

När minnet och språket bleknar finns ändå längtan ut i naturen kvar. Hör Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

Från Jokkmokks marknad berättar vi om renhorn och pilspetsar som arkeologerna hittar när glaciärerna smälter. Och i Tyresö spanar vi på strömstare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker fjäll- och samemuseet Ajtte i Jokkmokk, samtidigt som den anrika vintermarknaden pågår. Vår fältreporter Alexander Linder träffar arkeologen Anna Rimpi som berättar om fynd som tinar fram när snölegor och glaciärer nu minskar i storlek. Det kan vara pilskaft, renhorn och renspillning som legat frusna som i ett arkiv i tusentals år. Anna Rimpi är extra intresserad av fångstgropar, alltså gropar som använts för att fånga vildren och älg, och berättar om hur man gör för att få reda på hur gammal en sådan är. Och konservatorn Göran Sjöberg tar oss med till museets naturhistoriska samlingar som till största delen består av fåglar, däggdjur, svampar och lavar.

Nu på vintern är bästa tiden att få se den pigga strömstaren ta sig ett dopp i forsar och andra rinnande vattendrag. Karin Gyllenklev följer med fågelskådaren Ulf Johansson ut för att se den dyka efter nattsländelarver i Tyresö.

Allmän jakt på björktrast, och skyddsjakt på talgoxe om den orsakar olägenhet för människors eller tamdjurs hälsa. Det föreslår Naturvårdsverket i sin översyn av jakttider. Björktrasten har minskat på senare år och vi frågar Per Risberg, handläggare på Naturvårdsverket, hur det här hänger ihop.

Boel Engkvist hörde ett högt läte utanför fönstret en tidig morgon utanför Falun. Vad var det som lät, och varför? Smårovdjursexperten Tim Hofmeester svarar.

I veckans kråkvinkel passerar Lisa Henkow en skylt där det står Orrakullens industriområde. Och tankarna börjar direkt vandra bort från industrin, till lyrfjädrar och orrspel.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Utanför Graninge möter vi Fatima Boukarchid som fotograferar gamla skogar innan de försvinner. Och Hannah Kanestig berättar varför hon nyss blivit svampkonsulent.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en snöig gammal barrskog utanför Graninge i Ångermanland finns vår fältreporter Joacim Lindwall tillsammans med naturfotografen Fatima Boukarchid. Fatima är uppvuxen i Graninge och återvänder till sin barndoms skogar för att bland annat fota fåglar och däggdjur. Men många skogar har försvunnit och med sin kamera vill Fatima dokumentera de kvarvarande. Vi får också lära oss tips och tricks om hur man tar fina naturbilder på vintern.

Och bland broskingar och skinnsvampar i en skånsk svampskog möter vi Hannah Kanestig som nyligen blivit färdig svampkonsulent. Som sådan kan hon hålla i svampkurser, utställningar och vara en allmän folkbildare.

Förra helgen räknades det fåglar för fullt runt om Sverige, från köksfönster och vid fågelbord. Vi ringer upp Niklas Aronsson från Birdlife Sverige för att höra hur årets topplista ser ut och vad som var årets stora överraskning.

På kort tid har fyra stycken havssköldpaddor upptäckts vid svenska västkusten. Marcus Stenegren, marinbiolog på Länsstyrelsen Västra Götaland, berättar om arten Caretta caretta, vad den gör här och ifall vi kan förvänta oss fler besök framöver.

Skogsbad har blivit ett begrepp. Men kan tanken på att skogen inte mår bra kan göra oss mer stressade i stället för mindre? Det funderar Elliot Lundegård över i veckans kråkvnkel.

Programledare är Karin Gyllenklev.