När fisket upphör växer sig hummern riktigt stor. Vi sänder från hummerforskningsbåten i Lysekil. Och möter de majestätiska bisonoxarna i USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det skyddade området runt ön Kåvra utanför Brofjorden har forskarna sett hur humrarna blivit fler och större. Tills nyligen då forskarnas fångster vid provfisket snarare minskat. Och det beror inte alls på att humrarna blivit färre, utan på att de största humrarna inte går in i burarna utan lägger sig ovanpå dem. Då törs inte de små gå in heller. Därför har man nu börjat använda kameror i inventeringen.

Veckans fältreporter Lena Näslund kliver på forskningsbåten i Lysekil tillsammans med bland andra Andreas Sundelöf på Sveriges Lantbruksuniversitet för att få en inblick i den senaste hummerforskningen. Bland annat klurar forskarna nu på hur dynamiken i en så här stor hummerpopulation ser ut. Även allmänheten bidrar genom att provfiska parallellt med forskarna.

I ett reportage från South Dakota i USA möter vi den amerikanska bisonoxen. Ett djur som kan väga över tusen kilo men trots sin storlek kan röra sig förvånansvärt snabbt. Under 1800-talets första hälft strövade miljontals bisonoxar över hela kontinenten. Men några år senare var de nästan utrotade. Den amerikanska ursprungsbefolkningen som var helt beroende av bisonoxen tvingades bosätta sig på statliga reservat istället. Idag är bisonoxarna tillbaka, om än inte lika många som de en gång var, och de fyller en viktig funktion på prärien.

När uppemot 70 vita storkar landade på ett fält i Norsborg utanför Stockholm förra veckan höll Kajsa Engberg på att tappa hakan. Vad gjorde så många storkar där??? Vi ringer upp Petter Albinsson på det Storkprojektet i Skåne för att få en förklaring till att en stor flock vita storkar noterats i både Svealand och Norrland den senaste tiden.

I veckans kråkvinkel ger Joacim Lindwall oss tips på det allra bästa utflyktsfikat.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder direkt från Nikkaluokta om vilka växter som hittats kring Kebnekaise nu i veckan. Och så möter vi biätaren - en ny häckfågel i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilka blommor växer kring Kebnekaise, Sveriges högsta berg? Det undersöks just nu av ett gäng botanister från Svenska botaniska föreningen. Vår reporter Lisa Henkow har följt med dem ut i väglöst och ledlöst land i veckan som gått, och rapporterar direkt från Nikkaluokta lördag morgon.

Fjällägret som botanisterna är på är en del i växtatlasprojektet, där målet är att göra en svensk atlas över alla vilda kärlväxter. Nästan alla hörn av Sverige har kartlagts, men alltså inte vissa delar av Kebnekaises omgivningar. Att det är ganska otillgängligt gör ju sitt till. Helikopter krävs för att komma till de här vita fläckarna på växtkartan.

Med oss är bland annat projektledare Lars Fröberg, Jenny Hjelm Cordoba, Liam Sebestyen och Ingvar Sundh från Svenska Botaniska föreningen.

I en helt annan del av Sverige, Maglarp i Skåne, har en ny häckfågel noterats de senaste åren - den färgstarka, exotiska biätaren. Tidigare var den sydeuropeiska fågeln på tillfälliga besök här, men dålig tillgång på mat i Sydeuropa gör att den tvingas allt längre norrut. Vår reporter Mats Ottosson spanar på den nästan osannolikt färggranna fågeln tillsammans med Gabriella Håkansson. Hon arbetar numera med att skydda fåglar och har lämnat sin tidigare bana som författare bakom sig.

I en porlande å i Edsåsdalen utanför Åre hittade Fredrik Mattsson några konstiga påsar. Som små trattar som låg där och guppade på botten. Vi ber Tobias Malm på Naturhistoriska riksmuseet förklara vad det är.

Algblomning har brett ut sig över stora delar av Östersjön nu i sommar. Men vad är det där gulgröna på vattenytan egentligen? Jo, flera olika arter av cyanobakterier, bland annat en som heter katthårsblom! Det berättar Agnes Karlsson, docent i marin ekotoxikologi vid Stockholms universitet.

Och varför är det fullt av smågrodor i skogen just nu, särskilt efter att det regnat? Det undrar Claes-Mårten Ingberg. Grodexpert Claes Andrén svarar.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Hur påverkas spindlarna när fjällen blir varmare undrar forskaren Rasmus Erlandsson. Blåhakar och videsparvar ringmärks i Kirunatrakten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med spindelsug och nylonstrumpor samlar forskare in spindlar i Vindelfjällen, nära Ammarnäs, för att kolla vad spindlarna äter. Spindlar är viktiga rovdjur, berättar ekologen Rasmus Erlandsson vid Stockholms universitet. Han studerar effekterna av det varmare klimatet i fjällmiljön där uppvärmningen märks tidigare än i resten av världen. Reporter Ingrid Engstedt Edfast.

Blåhaken är närmast prålig i sitt gnistrande blå bröst och vi hoppas på närkontakt när fältreporter Alexander Linder besöker ringmärkningen där runt 600 blåhakar ringmärks varje år. Aron Anderssons ringmärkning ligger i Oinakka strax utanför Kiruna.

Spindlar är temat i veckans kråkvinkel av Tina-Marie Qwiberg.

I programmet berättar också insektsexperten Moa Pettersson om myrlejonsländan, en art som är välkänd som larv men som är en doldis som färdig slända. Dessutom presenteras vi för näshornsfågeln nordlig rödnäbbstoko i Gambia och det geologiska fenomenet sandur på Island.

Programledare är Mats Ottosson.

Vi låter älgen bli vår röda tråd från röda hällristningar till en trolig kommande rödlistning som nära hotad. Och så följer vi med på kryss-jakt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid Nämforsen i Ångermanland finns ett av Europas finaste hällristningsområden. Här kan man hitta en hel del ristade laxar och andra djur. Men det allra vanligaste motivet är älgar, nästan 500 ristningar föreställer detta mäktiga djur.

Fältreporter Ingrid Engstedt Edfast träffar Peter Johansson, museichef på Stiftelsen Nämforsen, som berättar om vad bilderna säger om den roll som naturen och älgen spelade då. Och älgexperten Göran Ericsson från Sveriges lantbruksuniversitet – välbekant för Den stora älgvandringens tittare – berättar om älgens status och roll idag, när den faktiskt är på väg in på rödlistan över hotade arter.

Vi slår också följe med botanist Ulf Ryde som i tre decennier har ägnat sig åt att se så många som möjligt av Sveriges vilda växter. Nu är han tre arter från målgång – men har redan sjösatt ett nytt jätteprojekt.

I programmet ägnas också uppmärksamhet åt den krushuvade pelikan som högst oväntat har visat sig i Jämtland, Härjedalen och Gästrikland denna sommar. Fågeln är en jätte som är bra mycket större än våra inhemska örnar. Dessutom reder vi ut vilken slingrande varelse det är som vår lyssnare Niclas och hans familj såg simma i havet vid Nösund i Bohuslän.

I veckans kråkvinkel berättar konstnären och poeten Maria Westerberg var hon hittar sina ord.

Programledare: Joacim Lindwall

Ett helt program från ån som är hem åt vattenväxten jättemöja, fiskar som id och flodnejonöga, alla våra sju inhemska stormusslor och oräkneliga insekter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En å är som en levande organism, från växterna vid dess stränder ända ner till smådjuren nere i bottnen. Vi sänder hela programmet från och om Vramsån i östra Skåne, med Gärds Köpinge som utgångspunkt.

Naturpedagog Sam Pettersson håvar bland alla insektslarver och smådjur tillsammans med fältreporter Mats Ottosson. Kanske tar sig reportern en simtur också!

Ulrika Hedlund, kommunekolog i Kristianstad skissar upp vattendragets konturer, från källorna bortom Linderödsåsen, ner genom det skånska jordbrukslandskapet till Helge å och Hanöbukten.

Flodnejonöga, id och öring är några av fiskarterna i Vramsån. Olika bottnar och strömhastighet passar olika arter. Mikael Svensson från SLU Artdatabanken har koll på alla med fenor, liksom på flodpärlmusslorna vid långt upp mot Årröd.

Anna Elmlund, akvatisk ekolog, vet var den hotade tjockskaliga målarmusslan är nergrävd och hur man ser om den är gravid!

Programledare är Karin Gyllenklev.

Det finns mycket att förundras över i insekternas minivärld. Och att undra över! Ett specialprogram där entomolog Moa Pettersson svarar på lyssnarnas insektsfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är högsommar och det surrar för fullt i luften av allehanda insekter. Men vilka är de, och vad gör de? Vi får in massor av frågor om insekter från er som lyssnar, så därför har vi kallat in Moa Pettersson, entomolog på Artdatabanken, för att svara på några av dem.

Varför var buskarna längs cykelvägen till jobbet i Göteborg helt inspunna som i spindelväv? Vem har gjort massor av äppelkart längst ute på ekens grenar? Varför klättrade myrorna i flera lager på varandra på myrstacken i våras i Luleå? Och varför såg det ut som att en humla hade skägg?

Det är några av de frågor som får svar under programmet, som direktsänds från Röboåsen i Uppsalas norra utkant.

Moa Pettersson berättar också om några av de fjärilar som kommer att klassas som hotade på nästa rödlista.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Bergarten serpentin gör att sällsynta växter som skrednarv och isdraba trivs på fjället Graipesvare. Och i jämtländska Ammerån har barnen gjort egna gömställen åt fiskrom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Marsfjällets naturreservat är ett vidsträckt skyddat fjällområde i södra Lappland. Här finns kalfjäll, urskog, myrar och fjällbjörkskog men också flera artrika fjäll. Ett av dem är Graipesvare och här, i skuggan av Marsfjällets topp på 1 587 meter, kommer Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson befinna sig på lördag. Tillsammans med biologen Isak Vahlström, som har området som sin hemmaplan, botaniserar han bland kalfjällets växter och tittar närmare på vilken roll berggrunden spelar för floran. Här finns nämligen både kalkrika marker och områden där bergarten serpentin dominerar. Den senare är rik på tungmetaller vilket ställer krav på de arter som växer där. Det innebär att det går att hitta sällsynta växter som skrednarv, isdraba och spenslig fjällnejlika men också mer vanliga fjällväxter som fjällsippa och fjällgentiana på Graipesvare.

Och så möter vi Ida Berntsson, Charlie Halvarsson och Edvin Ramsell från Grevåkersskolan i Hammerdal i Jämtland. De har tillverkat lerfigurer som de lagt ner i Ammerån. Där blir figurerna till lekgrus, alltså bra gömställen för laxars och öringars rom. Konstnären Malin Lindmark Vrijman och Anna Rost från Länsstyrelsen i Jämtland har handlett eleverna i ett kultur- och naturprojekt.

Vi håller oss kvar i fjällen och bjuder på en fågelsånglektion där vi får lära oss hur fjällets småfåglar låter. Faktiskt är det fågelsånglektion nummer 50 i ordningen!

En fågel som det går riktigt bra för är nattskärran, och dess märkliga, surrande läte går att höra i sommarnatten, framför allt i de södra och mellersta delarna av landet. Gabriel Norevik, forskare vid Lunds universitet, berättar om nattskärrans fascinerande flyttvanor – den rör sig nämligen i takt med månen!

Vi ringer också upp Stina Weststrand, intendent på Göteborgs botaniska trädgård, som just nu befinner sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet tillsammans med kollegan Sara Ulriksson. De ska kolla in var olika intressanta vilda arktiska växterna finns, så att det går att återvända om några månader för att samla in fröer från dem till en fröbank.

I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på hur det skulle vara om vi INTE hade färdiga namn till de andra arterna.

Programledare är Mats Ottosson.

Under några månader varje år samlas tiotusentals alkfåglar på Stora Karlsö för att häcka. En unik miljö där forskare på plats följer fåglarnas liv på nära håll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stora Karlsö utanför Gotland är Sveriges enda fågelberg. På de branta klipporna på öns västra sida trängs 30 000 par sillgrisslor och 12 000 par tordmular just nu. Här ruvar de sina ägg och om någon vecka kastar sig de första sillgrissleungarna sig ut för stupet ner till sin väntande pappa i vattnet.

Fåglarnas liv på klipphyllorna är intensivt och trångt. Inte sällan blir det slagsmål och risken att en trut eller kråka kommer för att stjäla ett obevakat ägg är ständigt närvarande. Via en specialbyggd hylla på klippkanten följer forskare alkornas liv i närbild. Jonas Hentati-Sundberg, docent i ekologi vid SLU och forskningsledare för Baltic seabird project, berättar om de senaste rönen om fåglarnas kommunikation och också varför det är så fascinerande med fågelberg.

Alexandra Colbing, marinbiolog på länsstyrelsen på Gotland, berättar hur näringsväven i Östersjön runt Stora Karlsö ser ut och vilka organismer som föder öns rika fågelliv. Nyligen upptäcktes stora musselrev på 20-50 meters djup utanför fågelbergen, Musselreven renar vattnet från fågelbergets näringsöverskott samtidigt som de är viktiga för smådjur, fisk och fåglar.

I programmet medverkar också bland andra Saga Kynman, Aron Hejdström och Agnes Källström från Baltic seabird project. Hela programmet sänds från Stora Karlsö.

Reporter är Lisa Henkow och programledare Joacim Lindwall.

Tamrenen är väl anpassad till landskapet och ger biologisk mångfald i sina spår. Den skrattande sjögrodan hänger kvar trots allt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Renen klarar sig fint året om, både kyla och sträng lavdiet är inga problem. Renskötarna Brita Stina Sjaggo och Anna-Maria Fjellström i Luokta-Mávas sameby berättar om begärligaste rengodiset och hur renarna använder olika områden, växter och lavar under året. Fältreporter Lisa Henkow mötte dom i Njuonjekområdet mellan Storforsen och Moskosel i Älvsbyns kommun. Renarna påverkar landskapet i sin tur, bland annat vid trädgränsen där renbete upprätthåller artrikedomen berättar forskaren Urban Emanuelsson vid SLU. Vi hör också om dagens utmaningar för renen och renskötarna.

Under juni har sjögrodorna hörts skratta igen i Tyresö utanför Stockholm. Förra året sköt jägare från Invasiva arter alla vuxna grodor de kunde hitta och tonvis med salt hälldes i dammen för att döda yngel och ägg. Grodexperten Claes Andrén berättar varför sjögrodan är ett hot mot inhemska arter och varför den är svår att bli av med i Karin Gyllenklevs reportage. Vi hör också naturvårdsverkets Henrik Lange om arbetet för att begränsa skadorna av invasiva arter.

Förra veckans avsnitt handlade om sniglars sexvanor och nu går vi vidare med sniglarnas matvanor i blomsterrabatten, ett ämne som orsakar debatt. Snigelforskare Ted von Proschwitz berättar.

Fjällens fåglar har fått en ny fågelsånglektion av Mats Ottosson.

Programledare är Joacim Lindwall.

De hånglar och dansar ringdans. Några parar sig hängande i en slemtråd med de blå penisarna slingrande runt varandra. Snigelsex är intrikat! Dessutom: om vilda bins behov av sand.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu är det parningstider för många snäckor och sniglar! Där saker går lite annorlunda till än i människovärlden eftersom de är hermafroditer, alltså både hanar och honor samtidigt. Vi tar reda på hur det fungerar egentligen, och varför de här blötdjuren löst fortplantningen på det här viset. Vi får en inblick i hur de uppvaktar varandra och hur själva parningen går till. Den kan involvera både kärlekspilar och ringdans! Eller ännu mer äventyrligt, som pantersnigeln och gråsvart kölsnigel. De slingrar ihop sig med sin partner på hög höjd för att sedan hissa ner sig tillsammans i en lång seg slemtråd och hänger där i timtal tills båda parter är befruktade. Som ett parnings-bungyjump i snigeltakt. Morgonens guide i snigelsex-världen är Ted von Proschwitz, snigel- och snäckexpert, som finns på plats i Vitsippsdalen i Göteborgs botaniska trädgård, tillsammans med fältreporter Karin Gyllenklev.

Har du ett bihotell i trädgården? Gott så. Men en sandhög är också viktig för de vilda bina! Många av dem bygger nämligen sina bon i marken: i jord, lera eller sand. En färsk studie från Sveriges Lantbruksuniversitet visar att finns allt färre ytor med blottad sand i landskapet. Vi träffar forskaren bakom studien, insektsexpert Mats Jonsell, vid en konstgjord sandhög i Uppsalas utkanter.

Förra veckans avsnitt handlade om undervattensljud. Vi fortsätter på temat genom att lyssna på de fantasieggande ljud som Björn Carlsson spelat in i gotländska träsk, och genom att få reda på vilket vattendjur som har världens högljuddaste penis.

Sommaren är på inmarsch och därmed badsäsongen. Även för fåglarna! Men hur ska man tänka om man har ett fågelbad i trädgården, för att hålla det rent? Och kan det stämma att talgoxen har en särskild badsång? Vi har fått flera lyssnarfrågor om fågelbad och skickar dem vidare till fågelkännaren och veterinären Lotta Berg.

I veckans kråkvinkel välkomnar Tina-Marie Qwiberg kråkan Anton som en dag spatserade in i hennes liv.

Programledare är Mats Ottosson.