Nya Vetenskapsradion din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios Vetenskapsredaktion. 20 minuter varje vardag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Hälsa flyttar nu till det nya programmet Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Forskarliv och Vetenskapsradion På djupet till ett dagligt vetenskapsprogram.

Det här flödet upphör och alla nya avsnitt av programmet kommer att publiceras under programmet Vetenskapsradion.

Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskap

I nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i allt från forskningsfronten till vetenskapen som påverkar din vardag.

Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa kommer finnas kvar om man vill lyssna på dem i efterhand. Men från och med fredagen den 25 oktober 2024 kommer alla nya avsnitt att publiceras under namnet Vetenskapsradion.

29 -årige Fabian Bernhardson i Örebro har haft klusterhuvudvärk i tio år. Han är en av uppemot tio tusen personer i Sverige som har klusterhuvudvärk. En huvudvärk med en extremt kraftfull smärta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klusterhuvudvärk är ett ganska okänt tillstånd men där det nu forskas intensivt. Tidigare kallades den för Hortons huvudvärk.

För Fabian börjar klusterhuvudvärken under vinterhalvåret kl 10 på förmiddagarna och håller oftast på en timme. En smärta som gör att han vill försvinna ut ur sin kropp. Många kallar den för självmordshuvudvärk. Nu har han haft uppehåll en längre period, och har hittat sina egna metoder att hantera smärtan.

Inget läkemedel än för klusterhuvudvärken

Än så länge finns det ingen specifik behandling eller läkemedel mot klusterhuvudvärk. Forskarna jobbar intensivt för att förstå ärftliga orsaker, men också varför de stora flertalet får sina attacker på natten.

Följ med till Andrea Carmine Belins labb på Karolinska institutet, där det görs sömnstudier och tester på hudceller och blodprover - allt för att förstå klusterhuvudvärk bättre.

Medverkar gör seniorforskaren Andrea Carmine Belin, forskningsspecialist Caroline Ran, doktorand Felica Jennysdotter Olofsgård - alla tre på institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet samt 29-åriga Fabian Bernhardson i Örebro, som länge drabbats av klusterhuvudvärk.

Programmet är en återutsändning från november 2022.

Programledare och producent Annika Östman
[email protected]

Covid- och influensavaccineringen har nu startat i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Omkring två miljoner människor i Sverige behöver vaccinera sig mot covid19, enligt Folkhälsomyndigheten. Varför?

I en direktsändning från Folkhälsomyndigheten svarar experterna på frågor om vaccinen inför årets covid- och influensasäsong.

Gästerna är Magnus Gisslén, statsepidemiolog tillika professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Katarina Widgren, biträdande smittskyddsläkare i Stockholm och Robert Dyrdak, biträdande överläkare på Klinisk mikrobiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare på Karolinska Institutet.

Årets nobelpris i fysik gick till upptäckten bakom maskininlärning och AI. Vissa forskare menar att evigt liv kan vara möjligt med hjälp av AI, om man laddar upp mänskliga hjärnor i datorer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Drömmen om evigt liv har funnits i tusentals år hos människan. Med ny teknik tror vissa forskare att det skulle kunna vara möjligt med evigt liv. Det skulle i så fall ske genom att scanna av och ladda upp alla kopplingar från en människas hjärna till en dator.  

Superdator med kapacitet för hjärnan

Än så länge finns en superdator som har kapacitet till 1.7 miljarders miljarders beräkningar per sekund, och då är det lite mer än vad en mänsklig hjärna klarar av, menar framtidsforskaren Anders Sandberg vid Oxford University i England. Fast det har gått nästan två år sedan programmet sändes första gången, så ligger superdatorernas kapacitet fortfarande kvar på den här nivån, enligt Anders Sandberg.

Men den datorkraften kräver oerhört mycket mer kraft än våra mänskliga hjärnor, som kanske kan jämföras med några watt i en lampa.  

Nya perspektiv om evigt liv

I en vindlande resa i Vetenskapsradion Hälsa säger en forskare saker hon aldrig sagt förut. Det hände Ylva Söderfeldt,  idéhistoriker inom medicin och föreståndare för centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet.

Nya perspektiv ges också av hjärnforskaren Martin Ingvar, Karolinska institutet i Solna, biologen Tom Kirkwood som är brittisk åldringsforskare i New Castle University i Storbritannien, Helga Nowotny, tidigare  chef för europeiska forskningsrådet och professor emerita i vetenskapsforskning vid tekniska högskolan i Zurich i Schweiz.

Programmet sändes första gången 29 dec 2022.

Programledare och producent Annika Östman
[email protected]

Den sexuellt överförbara sjukdomen mpox 1b verkar inte vara så dödlig som man först befarat. Men den verkar nu drabba barn. I Kongo-Kinshasa har också sjukvårdspersonal fått skador på sina ögon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion är det enda nordiska media som fått en exklusiv intervju med Placide Mbala Kingebeni. Han är läkare, virolog och forskningschef på det stora biomedicinska institutet L'Institut National de Recherche Biomédicale INRB i Kongo-Kinshasa. Med största sannolikhet är han den läkare som vårdat flest patienter med mpox, cirka 500.

- Det här berör oss alla. Vi kan inte vara säkra om vi inte bryr oss om vad som händer, säger han till Vetenskapsradion.

I mitten av augusti utlystes internationellt hälsonödläge pga av den sexuellt överförbara sjukdomen mpox. En smittad upptäcktes i Sverige, som sedan länge har skrivits ut från sjukhuset.

Men det rådde stora oklarheter hur dödlig den aktuella varianten var, och vilka som kan drabbas? Forskaren och läkaren Placide Mbala Kingebeni som mött hundratals mpox-patienter ger både glädjande och besvärande besked i Vetenskapsradion.

Programledare och producent Annika Östman
[email protected]

Blå zoner kallas det där människor blir ovanligt gamla. En sådan zon finns på ön Ikaria i Grekland. Även i Sverige har forskare hittat blåa zoner och kunnat mäta i blodet vad som ger ett långt liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Följ med till ön Ikaria och möt äldre personer som berättar om vad också forskningen visar - vad som gör att personer blir ordentligt gamla. För här blir en tredjedel över 90 år.

Tio år äldre än genomsnittet

Genomsnittsåldern för en naturlig död på Ikaria är nästan tio år högre än genomsnittet för Grekland och övriga världen.

Både forskning och de äldre hänvisar till kosten, den fysiska aktiviteten, den sociala gemenskapen, frånvaron av stress, god sömn och att inte röka.

Långt liv även i Sverige

I Sverige har Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, kunnat mäta i blodet, med så kallade biomarkörer, vad som ger svenskar ett ovanligt långt liv.

Forskarna följde en grupp på 45 000 svenskar födda mellan 1893 och 1920. Redan när en person var 65 år kunde forskarna se skillnader.

– Skillnaderna var inte jättestora. Men de som blev hundra år hade mer normala värden, som inte stack ut särskilt mycket, berättar Karin Modig.

Det handlade bland annat om blodsockernivåer och levervärden.

Men hon påpekar också att det kan handla om tur eller otur kring hur gammal en person blir.

Programmet sändes första gången 13 juni.

Reporter Sara Heyman
[email protected]

Programledare Annika Östman
[email protected]

 

Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65 år. 72-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det handlar om att cykla intensivt i intervaller. Just de väldigt intensiva perioderna är sex sekunder långa. De ska upprepas 10 gånger med vila emellan. Sex sekunder på tio gånger blir 60 sekunder, alltså en minut. Men med uppvärmning och den intensiva träningen, samt vila så blir det allt som allt ett pass på 20 minuter. Det kallas högintensiv intervallträning.  

Numera 72-åriga Gerd Andersson hade aldrig tidigare gått på gym, men var en allmänt aktiv person.

Jättekul även för en äldre nybörjare

- Jag tyckte det var jättekul att ta i. Det kändes också som att jag efteråt fick bättre korttidsminne, säger Gerd Andersson.  

Nästan 70 personer i Umeå lottades till två grupper - en med vanlig träning i 40 minuter två gånger i veckan, och en grupp med högintensiv intervallträning också två gånger i veckan. 

Forskarna ville testa vilken metod som passade bäst för otränade pensionärer. 

Bara sex sekunder intensiv träning

- Sex sekunders intensiv intervallträning kan vara en bra metod för vissa personer, det säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet som lett studien.  

Båda grupperna fick bättre kondition, men i gruppen med högintensivintervallträning kunde forskarna också se att arbetsminnet förbättrades. Men kognition på det stora hela förbättrades inte.  

-    Det berodde antagligen på att träningsperioden var så pass kort som tre månader, det säger Carl - Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som också lett studien. 

Tommy Lundberg på Karolinska institutet, som inte deltagit i studien, menar att det är viktigt att både få en bättre kondition och öka muskelstyrkan så att man orkar gå i trappor och klara sig bättre i hemmet. 

Medverkar gör Gerd Andersson i Umeå, som testat högintensiv intervallträning HIIT, samt forskarna bakom studien professor i fysioterapi vid Umeå universitet Erik Rosendahl och professor i neurologi vid Köpenhamns universitet Carl-Johan Boraxbekk. Dessutom Tommy Lundberg som är lektor vid Karolinska institutet med inriktning på träning. 

 Programmet sändes första gången 30 mars 2023

 Programledare och producent: Annika Östman
[email protected]

  

Många förbättringar sker nu inom hjärtvården. Kunskapen ökar kring behandling av 80-plussare som får hjärtinfarkt. Insikter finns även om när blodtryckssänkande behandling kan tas. Effekter av hur semaglutide (ozempic) påverkar hjärtsvikt har kommit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyligen avslutades den stora europeiska hjärtkonferensen, European Society of Cardiology ESC, i London med över 30 000 forskare och läkare inom hjärt-kärlsjukvård.

Världsunikt om behandling av äldres hjärtinfarkt

Där presenterades en världsunik studie, Senior-Rita. Den handlar om vilken behandling som kan ges till äldre hjärtinfarktpatienter, som inte minst gäller kvinnor. Den visade att kranskärlsröntgen och ballongvidgning inte förlänger livet, men minskar risken för nya hjärtinfarkter och nya sjukhusinläggningar, berättar Sofia Sederholm-Lawesson, kardiolog vid universitetssjukhuset i Linköping.

Ta blodtryckssänkande piller när det är lättast

En annan studie om blodtryckssänkande behandling visar att det inte spelar någon roll om läkemedlet tas på kvällen eller på morgonen, bara att man kommer ihåg att ta den.

Illamående och mjukare hjärta med Ozempic

Det hypade diabetesläkemedlet semaglutide, med bland annat Ozempic, visar sig ha effekt också på hjärtsvikt, enligt en ny metastudie, berättar Lars Lund, professor i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Men eftersom läkemedlet kan göra att man ständigt är illamående behöver det ställas in tillsammans med läkare, konstaterar professor i kardiologi Stefan James vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han påpekar att motion och rätt kost är ett sätt att förebygga problemen och som inte ger några biverkningar.

Programledare
Annika Östman
[email protected]

Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Särskilt för Katalin Karikó har resan mot årets nobelpris varit oerhört tuff. Hon blev hotad med deportation, förminskad, negligerad och uppsagd. Men det var ändå inte det värsta.

Ingen trodde på mRNA

Hon växte upp i det lilla samhället Kisújszsállás i Ungern. När hon i mitten av 80-talet kom till USA var det drömlandet för en biokemiforskare. Men mRNA, som är en liten lättflyktig genetisk informationskarta, som hon jobbade med var det ingen som trodde på. Framförallt inte de som satt på forskningsanslagen.

Kopieringsmaskinen vägen till nobelpriset

Men vid en kopieringsapparat på Penn University i Philadelphia i USA träffade hon immunologen Drew Weissman. Det var tillsammans med honom som hon lyckades göra den mödosamma forskningsresan under decennier. Men medan han var lycklig, så såg hon en katastrof med deras experiment.

Grunden för covidvaccinen

Genombrottet som de lyckades skapa lade sedan grunden för covidvaccinen. Det ledde fram till den helt nya vaccinmetoden med mRNA. En metod som kan öppna nya vägar för behandlingar av en mängd olika sjukdomar.

Firade nobelpriset i Szeged

Men eftersom Penn University i USA petade henne för tio år sen, dröjde det tio dagar tills hon kunde fira nobelpriset tillsammans med studenter och forskarkollegor. Det gjorde hon i sin gamla universitetsstad Szeged i södra Ungern. Om kvällen myllrade massorna fram med henne i spetsen mot domkyrkan.

Medverkande: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och numera professor i biokemi vid Szeged universitet i Ungern.

Programmet sändes första gången 7 december 2023.

Programledare Annika Östman
[email protected]

Producenter: Lars Broström
[email protected]
Sofia Kottorp
[email protected]

Nobelpristagaren och slaktardottern Katalin Karikó lär sig hemma i trädgården i Ungern hur allt hänger ihop. En nyfikenhet som gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hennes forskarbana har varit allt annat än enkel. Det har tagit decennier att utveckla grundforskningen bakom mRNA-vaccin, det som senare ledde till snabbt framtagna covidvaccin 2020 under pandemin.

Nobelpristagaren riskerade utvisning

När hon kom till USA i mitten av 80-talet blev hon hotad med utvisning. Hennes professor hade ett våldsamt humör, och uppskattade inte att hon försökte söka sig vidare till andra enheter. Han hotade därför att dra in hennes tillstånd för forskning i USA.

Fick nobben när hon sökte pengar

Katalin Karikó fick sedan knappt några anslag till forskningen. Andra forskare upplät plats i labbet åt henne av pur välvilja.  Men ingen trodde på hennes idé om den lilla genetiska lättflyktiga kartan med mRNA, det som sen kom att bli grunden för ett helt nytt sätt att ta fram vaccin på.

Helhetsbild av naturen

I det lilla samhället Kisújszállás i Ungern, där hon växte upp,  fick hon lära sig vikten av att ta tillvara på allt. Även hur naturen hängde ihop. Det gjorde att hon lärde sig att se vad som fungerade naturligt i kroppen. På så sätt tog hon vara på den lilla genetiska informationen i mRNA och utvecklade det på ett naturligt sätt, så att det liknade mer som det fungerade i naturen. På så vis kunde en effektiv ny vaccinmetod tas fram.

Från slaktardotter till megastjärna

Följ med när medicinreporter Annika Östman följer megaforskarstjärnan Katalin Karikó i Ungern, just dagarna efter att nobelpriset i medicin tillkännagetts 2023. Och Annika Östman sträckläser Katalin Karikós  biografi ”Breaking Through - My Life in Science”.

Medverkar i dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa gör: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och biokemist och utvecklade mRNA-vaccinen, Ali Harandi, vaccinlabbchef i vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Marta Granström, en av Sveriges mesta vaccinexperter och professor emerita i mikrobiologi på Karolinska institutet, Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, János Horvát, ungersk TV-profil, József Tóth, rektor på högstadieskolan i Kisújszállás, Vladimir Turok, engelsklärare i Kisújszállás, Homor Mohai, granne i Kisújszállás, Alara Yilmaz,medicinstudent från Turkiet i Szeged, Gabriella Fabian,molekylärbiolog från det biologiska institutet i Szeged där Karikó tidigare arbetade, Anna Erdein, Vetenskapsakademiens biträdande generalsekreterare i Budapest i Ungern.

Programmet sändes första gången 30 nov 2023

Programledare Annika Östman
[email protected]

Producenter: Lars Broström
[email protected]
Sofia Kottorp
[email protected]