Vetenskapsradion Hälsa

Blå zoner kallas det där människor blir ovanligt gamla. En sådan zon finns på ön Ikaria i Grekland. Även hemma i Sverige har forskare hittat blåa zoner och kunnat mäta i blodet vad som ger ett långt liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med till ön Ikaria och möt äldre personer som berättar om vad också forskningen visar - vad som gör att personer blir ordentligt gamla. För här blir en tredjedel över 90 år.

Genomsnittsåldern för en naturlig död på Ikaria är nästan tio år högre än genomsnittet för Grekland och övriga världen.

Både forskning och de äldre hänvisar till kosten, den fysiska aktiviteten, den sociala gemenskapen, frånvaron av stress, god sömn och att inte röka.

I Sverige har Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, kunnat mäta i blodet, med så kallade biomarkörer, vad som ger svenskar ett ovanligt långt liv.

Forskarna följde en grupp på 45 000 svenskar födda mellan 1893 och 1920. Redan när en person var 65 år kunde forskarna se skillnader.

– Skillnaderna var inte jättestora. Men de som blev hundra år hade mer normala värden, som inte stack ut särskilt mycket, berättar Karin Modig.

Det handlade bland annat om blodsockernivåer och levervärden.

Men hon påpekar också att det kan handla om tur eller otur kring hur gammal en person blir.

Reporter Sara Heyman
[email protected]

Programledare Annika Östman
[email protected]

I havsdjupen eller med hjälp av tusenårig kunskap kring medicinalväxter hittar forskare strukturer i naturen som kan leda till nya läkemedel. Men det är en bitvis krånglig väg framåt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Av de läkemedel som vi använder idag har 2/3 sitt ursprung i naturen. Idegranen är ett tydligt exempel på hur kartläggning av egenskaper hos växter har kunnat leda fram till ett effektivt läkemedel som taxol och numera paclitaxel. Det används bla i behandling av bröstcancer, äggstockscancer och lungcancer.

På Sri Lanka har forskare tillsammans med docent Sunithi Gunasekera i farmakognosi vid Uppsala universitet kartlagt 50 medicinalväxter och hittat att många av dem har antibakteriella egenskaper. En av ärtväxterna tycks också kunna ha egenskaper som kan användas mot gramnegativa bakterier. Det skulle vara ett välbehövligt tillskott i kampen mot bakterier som blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Men insikten om växtens substanser är bara första steget i ett arbete med att kanske hitta vägar fram till ett nytt antibiotikum.

Ett annat sätt att försöka hitta kemiska föreningar som skulle kunna leda till nya läkemedel är att undersöka havsdjupen. Paco Cardenas är docent i farmakognosi vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet. Han går ner på 400 meters djup i en liten ubåt för att kartlägga det han upplever är som att bestiga månen. Där nere upptäcker han svampdjur som har tusentals olika kemiska föreningar.

Ett tredje sätt att hitta effektiva medel i naturen är att leta bland allt som är giftigt. Slemmasken med namnet långsnöret kan bli över 50 meter lång och är otroligt giftig. Det kan lätt ta död på kackerlackor som kan sprida sjukdomar. Men professor Ulf Göransson i farmakognosi har med sina kollegor visat att dilemmat är att i naturen vill man inte sprida gifter hur som helst, utan de behöver skickas in väldigt målmedvetet. Att behöva använda en spruta för att ta död på varje kackerlacka blev därför inte ett effektivt bekämpningsmedel.

Medverkande Docent Paco Cardena, docent Sunithi Gunasekera, professor i farmakognosi Ulf Göransson och professor i farmakognosi Anders Backlund, alla vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.

Programmet sändes första gången 25 maj 2022

Programledare och producent: Annika Östman
[email protected]

Polisen har en 40 procentig ökning av antalet ärenden kring psykisk ohälsa och självmordsförsök sedan 2021. Vad beror det på och vad är en effektiv behandling för de som har självmordstankar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör ett samtal mellan Åsa Westrin, professor i psykiatri vid Lunds universitet och Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi, KI, och ordförande i World Psychiatric Association samt Patrik Forsemalm, poliskommissarie och verksamhetsutvecklare för gruppen ordning och säkerhet.

I New York i USA har forskare testat att skapa särskilda rum dit personer kan gå som har självmordstankar. Där finns inga krav på att man ska samtala, eller ta mediciner. Det ska bara vara ett ställe att kunna gå till där det finns en annan människa.

Programmet sändes första gången 4 april i år

Programledare och producent Annika Östman
[email protected]

Vad händer egentligen för de personer som får en lotterivinst? Eller för de som ständigt har brist på pengar? Hör om hur pengar och hälsa påverkar varandra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskaren och professorn i nationalekonomi, Erik Lindqvist, har undersökt vad som har hänt med människor som vunnit stort på lotterier.

Han och hans kollega testade en mängd saker, men det var faktiskt bara en enda sak som de mätte som verkligen stack ut. Hör vad det är i Vetenskapsradion Hälsa.

Forskaren Birgitta Jansson, docent vid Göteborgs universitet i socialt arbete, visar att för de som har knaper ekonomi så skapar brist på pengar en oerhörd stress.

En enig riksdag beslutade 2018 att de hälsogap, alltså den ojämlikhet som finns i hälsa, bland Sveriges befolkning idag skulle vara utplånade inom en generation. Är det möjligt fram till 2050?

Medverkande är Birgitta Jansson, universitetslektor och docent i socialt arbete vid Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet och Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi vid institutet för socialforskning, SOFI, vid Stockholms universitet samt Helena Synneby biträdande enhetschef vid Stadsmissionen i Göteborg.

Reporter: Cecilia Ohlén
Programledare och producent: Annika Östman
[email protected]

Flera och fler svenskar får det som kallas riktade hälsosamtal. Forskning har visat att samtalen kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och förtida död.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De två senaste åren har flera regioner börjat erbjuda personer som är 40 eller 50 år så kallade riktade hälsosamtal.

Det innebär provtagning och även samtal om möjliga livsstilsförändringar, som mer återhämtning och mer rörelser i vardagen. I vissa regioner kallas även 60 och 70 åringar, och på sina håll också förstagångsföräldrar. Hittills är det bara regionerna i Värmland och Blekinge som inte fattat beslut om att ha den här typen av samtal.

Men distriktssjuksköterskan Lisbeth Johansson i Jönköping märkte att de som kanske hade allra mest nytta av samtalen inte alltid dök upp. Hon satte igång forskning och disputerade nyligen på hur man når socioekonomiskt utsatta personer.

-Vi vill ju inte att de här samtalen ska öka hälsogapet ytterligare, men med ett sms och sedan ett uppföljande telefonsamtal så kom personerna som har mest nytta av det i högre utsträckning än tidigare, säger forskaren Lisbeth Johansson vid Futurum på Region Jönköpings län.

Andra typer av samtal sker också på arbetsplatser via företagshälsovården. En halv miljon svenskar har varit med om den här typen av samtal sedan 80-talet.

– Jag tror att vi kommer att behöva anpassa hur samtalen sker, eftersom de finns så många olika förutsättningar för individerna och olika motivation. På en arbetsplats är det också hierarkier, strukturer och arbetsmiljö som påverkar om man på arbetat kan känna att det här är hållbart hela livet, säger Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap med på inriktning fysisk aktivitet och hälsa, vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

I programmet kan du också höra tips för dig som vill öka din träning, men också för dig som mest känner att du vill sjunka ned i soffan.

Medverkar i programmet gör Lisbeth Johansson, distriktssjuksköterska och filosofie doktor i hälsa och vårdvetenskap som arbetar som forskare på Futurum på Region Jönköpings län samt Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap, inriktning fysisk aktivitet och hälsa, på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

Flera Uppsalabor berättar också om de är nöjda med hur mycket de rör på sig: Maria Söderlund, Anders Westerlund, Anisia Cicilaki, Ilyane Relali, Mathilda Wennertorp och Karin Pereira.

Programledare och producent: Annika Östman
[email protected]

Så hoppas forskarna kunna snabba på sårläkningen av svårläkta sår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

El kan locka hudceller att samlas för snabbare läkning av sår. Sågspån kan bli till ett förband som signalerar av sig själv om det uppstår bakterier i såret. Det jobbar forskare med i Sverige.

Omkring 40 000 personer i Sverige drabbas av sår som aldrig tycks vilja läka. Det kan ta månader eller år innan såren läks. Det leder till mycket lidande, komplicerade omläggningar, arbetskrävande insatser och höga kostnader för vården.

Vid forskningsfronten pågår det olika försök att snabba på och förenkla läkningen av sår. I Göteborg jobbar Maria Asplund , biträdande professor i bioelektronik vid Chalmers, på ett material som med elektricitet ska kunna locka hudceller att snabbare samlas till ytan där såret har uppstått.

I bland annat Linköping jobbar Daniel Aili, professor vid avdelningen för biofysik och bioteknik, på att använda en råvara som det finns gott om i Sverige - sågspån. Spånen ska sen likt ett lackmuspapper färgas blått om bakterier skulle uppstå under förbandet. Det skulle kunna minska behovet av att ofta lägga om såren, tror forskarna.

Medverkar gör dessutom 77-årige Christer Olausson i Frölunda med ett svårläkt sår och Rut Öien, allmänläkare i Blekinge och docent vid Lunds universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för svårläkta sår.

Programmet sändes första gången 18 maj 2023.

Reporter Ylva Carlqvist Warnborg

Producent Annika Östman
[email protected]

Många inom vården har länge gått på knäna. Men enligt ny forskning är det inte bara på ledig tid personalen ska återhämta sig – utan också på jobbet!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera forskningsprojekt på vårdcentraler i Skåne har visat att gemensamma korta övningar på morgonmöten, korta lunchpromenader eller egna mikropauser ger energi och kraft till personalen. För sjuksköterskor har forskning visat att det är väldigt viktigt hur de introduceras i yrket de första åren. Vad som händer då kan få stora konsekvenser längre fram i yrkeslivet.

Från Vårdcentral Bunkeflo i Skåne berättar ST-läkaren Björn Harvey om erfarenheterna om återhämtning på jobbet. Här pågick projektet bara i en månad.

Medverkar i dagens Vetenskapsradion Hälsa gör dessutom doktor i folkhälsovetaren Lina Ejlertsson från Lunds universitet och specialistsjuksköterskan Ann Rudman docent i omvårdnad på Högskolan i Dalarna samt på institutionen för kliniska neurovetenskap på Karolinska institutet.

Programmet sändes första gången 26 augusti 2022.

Programledare och producent: Annika Östman
[email protected]

När skotten träffat kroppen leder det till oförutsedda effekter. En diamantscanner hjälper oväntat vid akutvård av skottskadade i Soweto i Sydafrika. Blodbristen skapar ovanligt kreativa lösningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika kommer tusen skott- och knivskadade in under en tremånadersperiod. Sjukhuset tillhör et av världens största.

Hit kommer svensk vårdpersonal för att lära sig att ta hand om skottskadade även när resurserna är små. De får lära sig att prioritera vilka liv som kan räddas. De använder en lågdosröntgen som utvecklades i diamantindustrin. De lär sig att stoppa blödningar på ovanligt radikala sätt genom att sätta en tång på kroppspulsådern.

En av de mest rutinerade traumakirurgerna är Vicky Jennings, biträdande verksamhetschef. Hon berättar vad som händer när en kula träffar kroppen. Doktor Vicky Jennings har avlidit en tid efter inspelningen, men kollegor och vänner har gett Sveriges radio tillåtelse att använda materialet.

Övriga medverkande är Devorah Wineberg, också traumakirurg på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital, 38-årige patienten Thombile, Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumaenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Programledare och producent Annika Östman
[email protected]

Chris Hani Baragwanath Academic Hospitali i Johannesburg opererar skottskadade dygnet runt. Följ med till Sydafrikanska jättesjukhuset dit svenska läkare vallfärdar för att bli skottskadespecialister.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt för honom att få större erfarenhet av att ta hand om penetrerande våld, alltså skador som går genom huden och skadar inre organ, och som ibland går ut på andra sidan.

Tidigare har Försvarsmedicincentrum i Göteborg utbildat 120 specialistsköterskor och läkare i Sydafrika, men nu skickar också regionerna sin personal för att få utbildning i traumavård.

Stefan Sjödin, som jobbat som journalist men nu är ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, lärde sig bland annat ännu mer om att stabilisera patienter. Han skrev en blogg varje dag under två månader om sina erfarenheter från det stora sjukhuset i Soweto på traumarapporter.com

- Här kunde vi inte vara ett team på 10-15 personer runt varje patient som i Sverige, utan istället 2-3 varav en var en läkarstudent. Sedan fick man göra så gott man kunde med resurserna, och vi kunde göra förvånansvärt mycket, säger traumakirurg Fredrik Linder.

Medverkar gör Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Vicky Jennings, fd traumakirurg och biträdande verksamhetschef vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika ( avled i mars efter inspelningen men kollegor och vänner har godkänt inspelningen), Chanel Theron, narkosläkaren på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Renessa Arumugm, kirurg vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Adela, mamma till 17-åring som fått allvarliga skottskador och nu omopereras.

Programledare och producent: Annika Östman
[email protected]

Könshåret skyddar mot både smuts och infektioner. Ändå vill många raka bort allt för att känna sig fräschare. I Vetenskapsradion Hälsa gör vi också en historisk tillbakablick på kroppshåret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 70-talet fanns löshår till bröstkorgen för killar som ville bättra på sin manlighet. Idag ser vi inte så mycket lurv längre, och könshåret ryker helt för allt fler. ”Det känns lite som att man ska vara Barbiedocka. Det ska inte finnas några spår av hår eller hårsäckar”, säger Anna.

Karin Sanner är läkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset. När hon började jobba för 25 år sedan, var det ett mindre antal kvinnor som tagit bort könshåret. Idag är det vanligt att både män och kvinnor gör det berättar hon. Många upplever att de känner sig renare när håret är borta.

Medverkande:
Agneta, som var ung på 70-talet. Då var kvinnorörelsen stark och kroppen skulle vara naturlig.
Anna och Eva, som tror att många känner press att vara hårfria.
Karin Sanner, överläkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset.
Emma Erikdotter Lööv, barnmorska på Ungdomsmottagning i Uppsala.
Cecilia Wallquist, intendent på Nordiska museet i Stockholm.

Programmet sändes första gången 2 november 2023

Reporter: Cecilia Ohlèn
Producent: Annika Östman
Ljudmix: Elvira Björnfot