Vetenskapsradion Hälsa

En person i Sverige upptäckes med mpox för en vecka sen. Vad har hänt sedan dess och vad vet forskarna egentligen om den nya varianten? Det är inte längre bara via sexuella kontakter smittan sprids. Kan det också ske genom droppar i luften?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det första fallet hos människor av mpox, det som tidigare kallades apkoppor, upptäcktes 22 augusti 1970 i dåvarande Zaire. Sedan dess har flera mindre utbrott skett under åren i landet som nu kallas Kongo-Kinshasa. Men det senaste utbrottet är större än tidigare, och med en ny undervariant som kan vara dödligare och verkar smitta lättare. Den nya varianten kallas mpox klad 1b.

Utbrottet av den nya varianten har främst skett i de östra delarna av Kongo-Kinshasa, ett område med stora guldfyndigheter. Där har stridigheter på nytt uppstått mellan gerillan som kallas M23 och den kongolesiska armén. Både stridigheterna och samhällsstrukturen i guldgrävartrakterna ser ut att bidra till att smittor kan spridas.

Redan på 70-och 80-talet drabbade smittan främst barn. Under 00-och 10-talet såg forskarna att det som då kallades apkoppor klad 1 främst drabbade personer mellan 10 och 21 år. Hur ser läget ut nu på den afrikanska kontinenten med utbrottet av klad 1b?

Mpox har under året också upptäckts i flera länder på den afrikanska kontinenten som tidigare aldrig har varit drabbade. Det handlar om Burundi, Rwanda, Uganda och Kenya. Och nu rapporteras också fall från flera håll i världen.

Hur ser svenska experter på risken för spridning i världen och Sverige och bör de svenska rekommendationerna för vaccinering uppdateras?

Medverkande: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien i Göteborg; Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och och ordförande i den grupp hos Världshälsoorganisationen WHO som leder arbetet med att fördela vacciner; Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet.

Programledare: Annika Östman
[email protected]

Producent: Björn Gunér
[email protected]

Skolelever i Lund lyckades minska koldioxidutsläppen med 20 procent - utan att eleverna tyckte att maten blev sämre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den mat vi äter i Sverige står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige, utsläpp som bidrar till klimatförändringar. Utsläppen kommer både från matproduktionen, men vi kan också påverka den med vad vi väljer att äta.

I Lund genomfördes ett forskningsprojekt i samband med Mistra Sustainable Consumtion hösten 2021. Det innebar att fyra skolor fick sin skollunch förändrad. En algoritm fick alla ingredienser som användes i skolmaten. Maten skulle fortsätta att vara lika nyttig, lika billig men minska koldioxidutsläppen med 20 procent. Därefter fick ansvarig förändra recepten lite grand.

Eleverna som deltog i projektet gick på Hubertusgården, Nyvångsskolan, Gunneboskolan och Prästängsskolan. På de två första fick eleverna kort information om förändringen, medan på de två andra fick eleverna se en video och fick mer information. Men trots förändringen så tyckte inte eleverna att skolmaten varken blev sämre eller bättre.

- Det var knappt någon förändring alls på hur de reagerade på det, framförallt inte vad de tyckte om maten, konstaterar doktoranden Erik André vid Chalmers tekniska högskola och som dessutom är en kommundoktorand, alltså anställd av en kommun.

I Västerbotten har befolkningen sen i slutet på 80-talet deltagit i Västerbotten i VIP ( Västerbotten intervention programme). Alla som fyller 40, 50 och 60 år kallas till hälsoundersökningar. Blir man inte kallad går det att själv anmäla sitt intresse till hälsocentralen.

Den här undersökningen som har pågått i så många år gör att forskarna nu kan se vilken kost som gör att personer lever längre. Men lite förvånande kunde man se att när männen åt mer klimatsmart, så ökade dödligheten. Är det mackorna som är boven i dramat?

Programmet sändes första gången 18 januari. Det innebär att alla eleverna nu denna höst har börjat i årskurs 7.

Medverkande: Filippa Pandza på Hubertusgården årskurs 6, Selma Wiikström på Hubertusgården årskurs 6, Amelie Lennberg på Hubertusgården årskurs 6, Ada Ahlberg Tennevall på Hubertusgården årskurs 6, Alice Wiik på Hubertusgården årskurs 6, Erik André, doktorand vid Chalmers, Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet, Hanna Eneroth,nutritionist vid Livsmedelsverket.

Reporter: Dimitri Lennartsson, rikskorrespondent i Syd för Ekot
Producent och programledare: Annika Östman
[email protected]

Den ärftlig Skelleftesjukan gör att internationella forskare riktar sina ögon mot norra Sverige för genterapier. Vissa fungerar bra mot problem i hjärtat. Men utanför EU finns billigare alternativ.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är med viss frustration som forskarna i Umeå och Skellefteå är med om spännande ny internationell forskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. Den som heter ärftlig transtyretin amyloidos.

Den har blivit en modellsjukdom eftersom det bara är en gen som skapar det felveckade proteinet, och det är ett protein som vuxna i hög uträckning kan klara sig utan. Därför är den idealisk för nya behandlingar, bland annat genterapier.

83-årige Åke Johansson i Skellefteå har problem med hjärtat. Han har testat nya behandlingar, både tabletter och nu en spruta i magen mot Skelleftesjukan. Sprutan med genterapi är nu under utvärdering. Han känner sig väldigt omhändertagen även om han aldrig i studierna vet om han får aktiv substans eller sockerpiller, placebo.

Många forskare i Sverige har medverkat i att ta fram olika nya behandlingar. Medverkar i Vetenskapsradion hälsa gör Mona Olofsson, forsknings-biomedicinsk analytiker och medicine doktor i Skellefteå, Kurt Boman, professor emeritus i kardiolog och invärtesmedicin vid Skellefte lasarett, Jonas Wixner, överläkare och chef på amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus, Ole Suhr, senior professor i medicin samt Björn Pilebro/överläkare i kardiologi och huvudansvarig för CRISPR-Cas9 studien för Skelleftesjukan vid Umeå universitetssjukhus.

Tidigare program om Skelleftesjukan i Vetenskapsradion Hälsa heter ”Genkniven hjälper Eva-Britt i kampen mot Skelleftesjukan”. Det sändes 29 feb i år.

Det här programmet sändes första gången 7 mars i år.

Programledare och producent Annika Östman
[email protected]

Eva-Britt är en av nio svenskar som behandlats med den nobelprisade genkniven CRISPR/Cas9 mot den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. En sjukdom som nu lockar många internationella forskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trots att Eva-Britt hade sett effekterna av Skelleftesjukan i sitt jobb som arbetsterapeut så hade hon svårt att få gehör för sina farhågor. Hon började ana att stickningarna i benen kunde innebära att att hon själv hade sjukdomen. Läkarna trodde inte att hon kunde ha den ärftliga sjukdomen.

Det tog nästan tre år innan hon fick sin diagnos. Men det smärtade i hennes mamma-hjärta när hon fick beskedet. Så när hon fick möjlighet att vara med i en ny genterapistudie blev hon glad.

-Använd min kropp! Det blir jättebra! Försök att hitta botemedel, säger Eva-Britt i Vetenskapsradion Hälsa.

Orsaken till att Skelleftesjukan, eller det som egentligen heter ärftlig transtyretin amyloidos, har blivit en modellsjukdom för forskare och läkemedelsföretag när de tar fram nya genterapier är att den är ganska geografiskt avgränsad, och att det är en enda gen som orsakar felveckade proteiner, samt att generna finns i levern - som är lätta att komma åt. Det berättar Eva-Britts läkare Jonas Wixner vid Universitetssjukhus i Umeå.

Den som är huvudansvarig för CRISPR/Cas9 studien i Sverige, kardiologen Björn Pilebro, vid Umeå universitets sjukhus konstaterar att norrlänningar har blivit försökskaniner för genterapier, men något som man också kan dra nytta av.

Medverkar gör: Eva-Britt i Skellefteå som fick behandling med genkniven CRISPR/Cas9 i december 2022, Björn Pilebro som är huvudansvarig för CRISPR/Cas9 studien mot Skelleftesjukan i Sverige och överläkare på kardiologen vid Umeå universitetssjukhus samt Jonas Wixner, överläkare vid amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus och Eva-Britts läkare..

Programmet sändes första gången 29 februari.

Programledare och producent Annika Östman
[email protected]

Det har kallats Mästerskap för dopade - the Enhanced games - där idrottare ska få dopa sig så mycket de vill. Men går det att veta exakt vad som händer med en maximalt dopad kropp?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad händer egentligen i kroppen när olika kraftiga dopningspreparat tas? Och hur mycket vet forskningen om de långsiktiga konsekvenserna av anabola steroider, bloddopning och amfetamin?

Än så länge finns varken datum eller plats för var ett eventuellt mästerskap med tillåten dopning skulle kunna ske. Men de som vill arrangera mästerskapet hävdar att det finns många myter kring dopning.

Hör idrottsläkaren Åke Andrén-Sandberg i samtal med docenten i endokrinologi som möter dopade personer, Mikael Lehtihet, och Radiosportens Alexander Lundholm.

Programmet sändes första gången 15 februari.

Programledare
Annika Östman
[email protected]

Producent
Camilla Widebeck
[email protected]

När skotten träffat kroppen leder det till oförutsedda effekter. En diamantscanner hjälper oväntat vid akutvård av skottskadade i Soweto i Sydafrika. Blodbristen skapar ovanligt kreativa lösningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika kommer tusen skott- och knivskadade in under en tremånadersperiod. Sjukhuset tillhör ett av världens största.

Hit kommer svensk vårdpersonal för att lära sig att ta hand om skottskadade även när resurserna är små. De får lära sig att prioritera vilka liv som kan räddas. De använder en lågdosröntgen som utvecklades i diamantindustrin. De lär sig att stoppa blödningar på ovanligt radikala sätt genom att sätta en tång på kroppspulsådern.

En av de mest rutinerade traumakirurgerna är Vicky Jennings, biträdande verksamhetschef. Hon berättar vad som händer när en kula träffar kroppen. Doktor Vicky Jennings har avlidit en tid efter inspelningen, men kollegor och vänner har gett Sveriges Radio tillåtelse att använda materialet.

Övriga medverkande är Devorah Wineberg, också traumakirurg på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital, 38-årige patienten Thombile, Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumaenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Programmet sändes första gången 25 april i år.

Programledare och producent Annika Östman
[email protected]

Följ med till jättesjukhuset i Sydafrika dit svenska läkare vallfärdar för att bli skottskadespecialister. På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Johannesburg opereras skottskadade dygnet runt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt för honom att få större erfarenhet av att ta hand om penetrerande våld, alltså skador som går genom huden och skadar inre organ, och som ibland går ut på andra sidan.

Tidigare har Försvarsmedicincentrum i Göteborg utbildat 120 specialistsköterskor och läkare i Sydafrika, men nu skickar också regionerna sin personal för att få utbildning i traumavård.

Stefan Sjödin, som har jobbat som journalist men nu är ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, lärde sig bland annat ännu mer om att stabilisera patienter. Han skrev en blogg varje dag under två månader om sina erfarenheter från det stora sjukhuset i Soweto på traumarapporter.com

- Här kunde vi inte vara ett team på 10-15 personer runt varje patient som i Sverige, utan istället 2-3 varav en var en läkarstudent. Sedan fick man göra så gott man kunde med resurserna, och vi kunde göra förvånansvärt mycket, säger traumakirurg Fredrik Linder.

Medverkar gör Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Vicky Jennings, fd traumakirurg och biträdande verksamhetschef vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika ( avled i mars efter inspelningen men kollegor och vänner har godkänt att vi använder inspelningen), Chanel Theron, narkosläkaren på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Renessa Arumugm, kirurg vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Adela, mamma till 17-åring som fått allvarliga skottskador och nu omopereras.

Programmet sändes första gången 18 april i år.

Programledare och producent: Annika Östman
[email protected]

Pernilla har en psykisk sjukdom som har gjort att hon flera gånger har hämtats av polis, och även fått handfängsel. Men att få möta personal i en psykiatriambulans kändes väldigt mycket bättre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan i höstas har antalet psykiatriambulanser ökat i Sverige. Det är nu sex av 21 regioner som har psykiatriambulanser, eller det som mer korrekt kallas prehospital akutpsykiatrisk mobil, PAM.

Pernilla i Skåne kan beskriva den tydliga skillnaden mellan att bli hämtat av polis som bär vapen och som kan sätta handfängsel jämfört med psykiatriutbildad personal som kan möta patienten på ett annat sätt.

I Skåne har också antalet personer som behöver följa med in till akutpsykatrin minskat efter att psykiatriambulans infördes. Forskning visar att psykiatriambulanserna skapar ökad trygghet hos patienter, anhöriga och personal.

Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Pernilla som åkt med i psykiatriambulans, Cornelia som är psykiatrisjuksköterska i Uppsala samt Jonas Bredford som är ordförande i Riksförbundet för Mentals och Social hälsa, RSMH, i Lund.

Programmet sändes första gången 28 mars i år.

Programledare och producent: Annika Östman
[email protected]

Markus Leonsson, 71 år, i Göteborg blev direkt bättre efter att ha opererat bort sin demens. Det handlar om hydrocefalus, vattenskalle, som många 70-åringar har utan att veta om det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hydrocefalus, eller det som på läkarspråk heter idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH), är den allra vanligaste formen av hydrocefalus. Den innebär att vätska samlas i hålrummen, ventriklarna, i hjärnan. Den trycker på och påverkar tydligt balans och kisseriet.

Ofta är det omgivningen som gör en person uppmärksam på att gången har försämrats.

Men efter diagnos så kan situationen åtgärdas med en operation. Den innebär att en shunt, en ventil opereras in i hjärnan, och för bort överskottet av vätska.

En ny studie visar att många går utan diagnos, men dilemmat är att vården inte heller hinner med att operera alla som fått diagnos inom tre månader.

Medverkar gör Mats Tullberg, som är professor i neurologi och som arbetar på neurologimottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Markus Leonsson, som blev opererad 8 mars 2023.

Programmet sändes första gången 14 mars i år.

Programledare och producent Annika Östman
[email protected]

Rockikonen Iggy Pop, 77, har levt ett hårdare liv än de flesta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtidigt som Iggy Pop, eller James Osterberg som han egentligen heter, gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund.

Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.

Programmet sändes första gången i juni 2022.

Lena Nordlund
[email protected]