Kropp & Själ

Ett kallt dopp i havet eller en vinterpromenad iklädd sommarkläder? Att kyla ner sig en stund om dagen kan ha goda effekter på vårt välmående så väl psykiskt som fysiskt. Men hur klarar man kylan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anna Danielsen tar ett dopp varje morgon. Hon och hennes man började med vanan i augusti och har sen fortsatt, trots att graderna krupit nedåt. - Jag läste om fördelarna med kalla bad. En timme efter att jag badat har jag fortfarande som en belåtenhet i kroppen. Känslan påminner och att springa ett pass, man får samma rush, berättar hon.

Anna-Carin Nordin är världsmästare i 450 m vintersim och simmar ofta långa sträckor i kallt vatten. - Att lyssna på vad kroppen säger är A och O. Du domnar i händer och fötter, men om det börjar kännas i armar och ben, då måste du upp. För att ha koll på hur nedkyld hon är brukar hon testa om finmotoriken fungerar. - Om jag kan ta pincettgrepp med tumme och pekfinger, då vet jag att kroppen funkar, då kan jag fortsätta lite till, berättar hon.

Kyla används även inom sjukvården. Barn som föds med hjärnskador har stor hjälp av att kylas ned till 33,5 grader.

Och så handlar det om den bruna fettväven, som aktiveras vid kyla. En typ av fettväv som hjälper till att bränna vårt vanliga vita fett.

Gäster i programmet: Helena Kubicek Boye, psykolog och författare, Fredrik Nyström, professor i internmedicin, Linus Olson, forskare i medicinsk teknik.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Clara Lowden.
Programmet sänds direkt.

Idag finns alla möjligheter att hacka sin egen kropp och hjärna. Biohacking handlar om att förändra sin egen inre och yttre miljö för ett hälsosammare och längre liv. Men vilka konsekvenser får det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Duscha kallt, sätt på dig glasögon som stänger ute blått ljus, mät dina blodsockernivåer och antalet steg du tar. För den som vill ta kontroll finns idag alla möjligheter till självoptimering, allt för att leva så hälsosamt och så länge det bara går.

Men vad händer när man börjar se den naturliga döden som något som till varje pris ska skjutas upp så långt som möjligt? Och vilka konsekvenser får det när kontrollbehovet tar över?

Gäster i programmet: Moa Petersén, docent i digitala kulturer, Maj-Lis Hellenius livsstilsprofessor, Nils-Erik Sahlin, professor i medicinsk etik, Mathias Zachau, personlig tränare.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Clara Lowden.
Programmet sänds direkt.

Kan det finnas en poäng med att skydda sig från sanningen? Det finns lägen då förnekelse är det enda rätta för att klara av tillvaron. Är det en smart överlevnadsstrategi eller är det alltid bäst att se sanningen i vitögat?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att förneka en sjukdom eller ett brott kan få förödande konsekvenser för det mänskliga psyket. Men vad skulle hända om vi tog in allt som är sant? Förnekelse är inte bara ett sätt att fly sanningen, det är också en förutsättning för ett fungerande liv och en viktig grundsten i lekens värld.

Gäster: Ulf Karl Olof Nilsson, mer känd som UKON, psykolog, psykoterapeut och poet, Liria Ortiz, psykolog, Peter Strang, professor i palliativ vård och överläkare på stockholms sjukhem och Johanna Lätth, psykolog.

Vården står inför stora utmaningar i och med att vi blir allt äldre. Hur kommer framtidens vård att se ut när resurserna är knappa och inte räcker till? En av lösningarna är att allt mer av den vård som bedrivs på sjukhusen ska förflyttas och komma in i våra hem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns ingen skattehöjning som kan försörja den ökning av 80+ som kommer att fördubblas inom 30 år. Systemet måste förändras i grunden, säger Mirjam Ekstedt, professor vid Linnéuniversitetet.

I programmet medverkar barnmorskan och influencern Asabea Britton som födde sitt barn hemma i sällskap av familj, doulor och barnmorskor. Hör Asabea Britton berätta om sin hemmaförlossning som hon dessutom har delat på Instagram.

I studion: Mirjam Ekstedt, sjuksköterska professor vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet, Göran Tomson, barnläkare och professor i internationell hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska Institutet och
Maria Josephsson, medicinhistoriker, doktor i Idéhistoria, verksam vid Karolinska Institutet.

– Vi har misslyckats med att förebygga självmord hos de yngre samtidigt som vi satsar mer än någonsin när det kommer till psykisk hälsa, säger psykiatern och suicidexperten Ullakarin Nyberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den senaste statistiken visar på en viss ökning av självmord bland unga. Samtidigt vet vi mer än någonsin om bakomliggande orsaker och möjliga åtgärder. Ny forskning försöker förstå mer om vad som leder fram till att en person tar sitt liv och hur man kan leva ett meningsfullt liv, trots svåra känslor av hopplöshet.

I veckans Kropp & Själ kommer vi att försöka förstå bakgrunden till den här oroväckande statistiken.

Medverkar i programmet gör bland annat två unga personer med erfarenheter av självmordsförsök.

I studion: Ullakarin Nyberg, psykiater och suicidforskare vid Karolinska Institutet, Selene Cortes, sociolog och projektledare på föreningen MIND och Michael Westerlund, lektor vid JMK som har skrivit en avhandling med rubriken Självmord och internet.

Om du har tankar på att skada dig själv eller behöver någon att prata med så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du några länkar dit du kan vända dig:

MIND – Självmordslinjen

1177 – Sjukvårdsupplysningen

UMO

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam

Har du förmågan att framgångsrikt hantera stora förändringar, motgångar eller risker? I så fall är du en resilient person. Ring in och berätta hur du överlever svåra tider: 08-215 216.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Folk med motståndskraft är mer hoppfulla, ser ljusare på tillvaron och har en större mening med det de gör, säger psykologen Kristin Öster när hon räknar upp några av de egenskaper som kännetecknar en person som har psykologisk resiliens.

Resiliens handlar nämligen om psykologisk motståndskraft samt förmågan att återhämta sig.

I Kropp & Själ kommer vi att undersöka vår förmåga att genomleva svåra stunder eller att studsa tillbaka från motgångar och svåra livshändelser. Hur gör vi bäst för att återhämtar oss? Ring in till oss och berätta om hur du gör för att landa på fötterna igen!

Medverkande i programmet är bland andra renskötaren och fjällföraren Erik Sarri som var med vid livräddningsuppdraget efter flygolyckan i Kebnekaise. Alla ombord på Hercules-planet omkom.

I studion: Caterina Cesaro, psykiater, knuten till Center för kris- och katastrofpsykologi, Gerry Larsson, senior professor i psykologi vid Försvarshögskolan och Kristin Öster, psykolog, Psykologifabriken.

Programmet är ett telefonväkteri 08-215 216
Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent Shang Imam

Leendet är kanske det viktigaste steget i spädbarnets utveckling och starten för att göra oss till sociala människor. Att le är att kommunicera. För utan omsorg från omgivningen dör barnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men vad är egentligen ett leende och går det att le på andra sätt än med munnen? Är ett leende alltid positivt eller finns det andra skäl till att dra på smilbanden?

Hör Kropp & själ om smil, grin och andra leenden. Vi åker till Paris för att ta reda på hur man känner igen ett leende dolt bakom ett munskydd. Vår reporter Ninos Chamoun träffar en person som alltid har ett leende på läpparna – hör om vilka följder det får.

Smittar leenden mer än andra ansiktsuttryck? Blir man glad av att le, och hur ler man med ansiktet täckt av ett munskydd?

Gäster i studion: Per Naroskin, psykolog, aktuell med boken Leenden – en fälthandbok, Pia Risholm Mothander, psykolog och docent vid Stockholms universitet och Per Andréasson, doktor i psykologi, som har skrivit en avhandling om ansiktsuttryck.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam

– Nej tack, jag avstår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Björn Natthiko Lindeblad bestämmer sig för att bli munk måste han ge bort allt han äger och betala av alla sina skulder. Det är ett krav för att han ska kunna gå med i klostret.

– Jag blev förvånad över hur lätt i sinnet jag blev av att ge bort allt jag ägde. Det var jättehärlig att släppa taget om alla fysiska ägodelar, berättar Natthiko Lindeblad.

Men väl i klostret så fanns det ännu fler påbud och krav – alla måste leva i celibat.

Idag ser vi utrop lite här och var som uppmanar till att avstå från kött, gluten, barn och sex. En motpol till frosseriet och mer-av-allt-kulturen. Men vad ger det oss att helt avstå från en viss sorts njutning? Och gör självkontroll oss till bättre människor?

Medverkande: Tidigare skogsmunken Björn Natthiko Lindeblad, aktuell med boken Jag kan ha fel, samt den amerikanska sexcoachen Taylor Johnson som förklarar varför han tycker att män ska hålla sig från att få utlösning.

Studio: Lena Andersson, journalist och författare till Dottern – en berättelse om folkhemmets upplösning, Folke Tersman, professor i filosofi vid Uppsala Universitet, Lotfi Khemiri, läkare och beroendeforskare vid Karolinska Institutet samt Suzann Larsdotter, sexolog med fyra års teologistudier bakom sig.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam
Programmet är direktsänt

Mycket frihet att utforska världen, ta eget ansvar och lära sig av sina misstag? Eller fasta regler och tydliga gränser för att skapa ramar och trygghet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rönen kring hur man på bästa sätt ska uppfostra sina barn förändras med jämna mellanrum och många föräldrar kämpar med att förhålla sig till sin egen barndom. När vissa väljer att ge barnen allt de själva saknade, väljer andra att gå i föräldrarnas fotspår och föra vidare reglerna från sin egen barndom.

Vad säger experterna om vad som är det bästa förhållningssättet för att fostra trygga barn? Och hur tänker dagens föräldrar?

Programmet är ett telefonväkteri: 08-215 216.

Gäster i studion: Martin Forster, psykolog, Petra Krantz Lindgren, beteendevetare, samt psykologen och fembarnsmamman Tova Winbladh.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam

– Jag ska alltid ligga två steg före. Jag ska alltid vara skärpt. Det är en annan press på mig och jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det har med min härkomst att göra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så beskriver barnmorskan Ayaan Hassan situationen på hennes arbetsplats.

Diskussionen växer kring etniskt ursprung, hudfärg och dess betydelse för upplevelsen av sjukvården. Samtidigt visar forskning att det är svårt för vårdpersonal att prata om rasism på arbetsplatsen. Hur kommer det sig och vilka konsekvenser kan detta få? Vi tittar närmare på detta och på begreppet minoritetsstress.

Psykologen Hanna Wallensteen har specialiserat sig på fenomenet:
– Det handlar om en rädsla att inte få höra till, att inte vara likvärdig på grund av negativa föreställningar kopplade till ens identitet.

Medverkar gör bland andra Hannah Bradby, professor i sociologi vid Uppsala Universitet och aktuell med forskningsprojektet Rasism i hälso- och sjukvården i Sverige. Dessutom hör du Anandi Hattiangadi, professor i filosofi vid Stockholms Universitet som bland annat forskar på omedvetna fördomar.

Gäst i studion: Hanna Wallensteen, psykolog med fokus på minoritetsstress.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam