Kropp & Själ

Viskande röster, ploppande bubbelplast eller krafsande ljud. Vissa människor upplever att specifika ljud kan ge dem en kittlande känsla som samtidigt får dem att slappna av.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fenomenet heter ASMR - Autonomous sensory meridian response - och har beskrivits som en orgasm för hjärnan. En del upplever effekten som ångestdämpande.

Psykologen Jenny Jägerfeldt reagerade starkt positivt på vissa ljud redan som barn, men det var först i vuxen ålder hon fick kunskap om att andra kunde uppleva samma sak som hon.

- Ljuden framkallar en "tinglande" känsla, som om det rann varmt vatten från hjässan och ner över ryggen. Jag blir lugn av dem, berättar hon.

Luktar ditt kaffe blått? Eller har dina veckodagar och siffrorna i din portkod olika färg? Då är det troligt att du är synestet. Synestesi är en neurologisk funktionsvariation som innebär att hjärnan kopplar ihop olika sinnen.
Extraordinära hjärnsensationer handlar nästa veckas Kropp & Själ om.

Gäster i programmet: Jenny Jägerfeldt, psykolog, Josefin, pionjär inom ASMR, Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Clara Lowden.

Programmet sändes direkt 21 januari 2020.

Kropp & Själ undersöker den mytomspunna anknytningsteorin. Hur nära måste man vara sin bebis för att den ska knyta an och bli trygg och hur reparerar man något som gick snett för trettio år sen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Emma växte upp med en alkoholiserad pappa och en medberoende mamma.
- Jag fick en konstig anknytning till min pappa, i perioder var han frisk och i perioder väldigt frånvarande, berättar hon.
Idag är hon själv småbarnsförälder och jobbar aktivt för att hennes barn ska få en trygg anknytning.

En människas anknytningsmönster kan korrigeras i vuxen ålder, det menar psykoterapeuten Cecilia Hörnell Sunar. Hon arbetar med emotionellt fokuserad terapi, en form av parterapi som bygger på anknytningsteorin.
- En kärlekspartner kan bli vår nya primära anknytningsperson, berättar hon.

Gäster i programmet: Pia Risholm Mothander, psykolog och forskare vid Stockholms universitet, Elia Psouni, psykolog och forskare vid Lunds universitet, Cecilia Hörnell Sunar, psykoterapeut EFT.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent Clara Lowden.

Programmet sändes den 4 februari 2020.

Det är lätt att tänka att det man spolar ner i toaletten försvinner eftersom man inte ser det mer – men det finns de som ser. Avloppsvattnet fungerar nämligen som ett slags sanningsserum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med till reningsverket och hitta kokain i Gävlebukten, lär dig känna smaken av vårt viktigaste livsmedel, och så undersöker vi hur länge en människa kan överleva på bara vatten.

I programmet kommer du även få höra vår programledare Stina prova på att bara dricka vatten i 4 dygn – en lyssningserfarenhet du inte vill missa.

Medverkar i Kropp & Själ gör Lars Ståhle, överlevnadsexpert och läkare, Gunilla Hultgren Karell, vinkännare, Niklas Sundqvist, drifttekniker på Gästrike vatten, Johnny Gustavsson, drogsamordnare i Gävle kommun, Ulrika Davidsson, kostrådgivare och sist men kanske viktigast vår lyssnar Renée Andersson som hela programmet är tillägnat.

Programledare: Stina Näslund

Producent: Shang Imam

Programmet är förinspelat.

Få tvivlar på att musik framkallar känslor hos oss människor. Men vad är det som händer i oss när vi blir djupt berörda av musik?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan musik hjälpa oss att må bättre, eller göra hjärnan bättre på att räkna? I Kropp & Själs sommarspecial utforskar Erik Schüldt hur musiken påverkar hur vi mår. Från trumresan till pianoklinket.

Medverkar gör bland andra musikprofessor Mattias Lundberg, musikpsykolog Alf Gabrielsson och musikern Peter Bryngelsson.
Programledare: Eric Schüldt
Producent: Ulrika Hjalmarson Neideman

Pedofil är ett ord som ofta väcker starka reaktioner. De allra flesta är män, men det finns också kvinnor som känner sexuell attraktion till barn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lo har sedan tonåren varit sexuellt attraherad av barn. Hon har fantiserat om dem, skrivit och ritat.

- Jag har försökt att inte tänka på barn när jag onanerar, men det blir bara frustrerande för jag vill tänka på dem. Det är svårt att kontrollera det kroppen vill, berättar Lo.

Lo säger att hon aldrig gått över gränsen och förgripit sig på ett barn. Hon vet exakt var gränsen går och kommer aldrig att överträda den, menar hon.
Men det finns andra som gör det, människor som passerar gränsen och begår sexuella övergrepp på barn.

- Den samhälleliga bilden av vem som är en förövare är att det är en man, säger Isabella Kim, barnrättsjurist på Ecpat. Vi har svårt att acceptera att en kvinna kan ha ett sexuellt tändningsmönster mot ett barn, menar hon.

Få kvinnor anmäls och döms för sexuella övergrepp och få söker hjälp. Men alla experter Kropp & Själ talat med vittnar om att de finns och troligen är långt fler än vad som syns i statistiken.
En väsentlig del av offren för sexuella övergrepp uppger att de blivit utsatta av en kvinna.

I programmet berättar 50-åriga Magnus om hur han under uppväxten utsattes för sexuella övergrepp av sin mamma.

STÖD OCH HJÄLP:

Har du blivit utsatt?
Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08–696 00 95
Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076–19 99 343
Larma om misstänkta övergrepp:
Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: [email protected]

Är du orolig för att begå övergrepp?
Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88

Varje dag klockan 14:00 under FHM:s presskonferens får vi höra det – antalet döda i Covid-19 i Sverige. Döden har äntrat vår vardag på ett oundvikligt sätt och verkar inte lämna oss i första taget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag är döden så närvarande i våra liv att vi till och med ändrar vårt beteendemönster för att undvika risken att smitta eller att bli smittade, att döda eller att själva dö. Vi har slutat hälsa som vi brukade, vi har slutat träffa nära och kära och vi kan inte ens med säkerhet närvara vid en begravning om vi skulle vilja.
Men vad gör det med oss att plötsligt leva med döden så nära inpå?

Jenny-Ann Gunnarsson är utbildad döds-doula och är en döende persons följeslagare vid livets slut. Som döds-doula ledsagar hon in en person in i döden och ser till den döendes bästa.

– Om vi vågar prata om det vi tycker är svårt, så kanske det är lättare att leva fullt ut – men också lättare att dö, säger Jenny-Ann.

Men döden har inte alltid varit så enkel att hantera för Jenny-Ann. Det var när hennes egen mamma dog som något oväntat hände henne. Hon beskriver det som att hon blev hög på döden.

I programmet tar vi dig även till en kyrkogård i corona-tider.

Gäster i programmet: Lance Cederström, existensiell psykolog, Martina Montelius, dramatiker och Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska Institutet.
Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang Imam.
Programmet är förinspelat.

Många människor längtar efter en stark och meningsfull gemenskap men vad händer när den gemenskapen går överstyr? Vi tittar närmare den på starka relationer till en grupp och vem som går med i sekten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Du hör Thomas Anroth, författare till "Mina tio orimliga år som frälst" berätta om hur allting började för honom – i badkaret. Och vi pratar med f.d. gängkriminella Peter Svensson som idag jobbar med att hjälpa folk som vill hoppa av.

Gäster i programmet: Helena Löfgren, psykoterapeut och tidigare medlem i Moon-sekten, Marco Nilsson, docent i statsvetenskap vid Jönköpings Universitet, har studerat aktiva jihadister.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam.
Programmet sänds direkt.

Plötsligt händer det – den stora, passionerade och omtumlande kärleken som fyllt upp en totalt tar slut. Men hur kommer det sig att kärleken tar slut? Programmet är ett telefonväkteri.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När du blev förälskad så fanns det inte ens som en möjlighet, att kärleken på något sätt skulle upphöra. Men nu står du inför den krassa verkligheten som innebär just det – kärleken har tagit slut.

Hur var det för dig – har du upplevt en stark kärlek som sedan en dag var slocknad? Hör av dig till oss på [email protected] eller ring och var med direkt i programmet. Lyssnare kan ringa in direkt till programmet på nummer: 08-215 216.

Gäster i programmet: Daniella Gordon, psykoterapeut och aktuell med podcasten ”Kärlek på allvar, Allan Linnér, psykolog och författare.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam.
Programmet sänds direkt.

Runtom i landet ligger patienter nedsövda i respiratorvård. De är förlagda i koma tills de är friska nog att väckas. Vad händer när man söver ner patienter, och hur känns det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur är det att vakna upp efter att ha legat i koma? Patienter har vittnat om paranoida föreställningar och hemska mardrömmar efter att de väckts.

Gäster: Per Hamid Ghatan, överläkare vid Akademiska Sjukhuset, Sigridur Kalman, professor i anestesi vid Karolinska Institutet, Malin Blom, tidigare patient som legat i koma.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam.
Programmet sänds direkt.

Vissa blir dödssjuka, andra knappt blir förkylda – av samma virus. Hur kommer det sig? Och kan du göra något åt det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gäster i studion: Klas Kärre, professor i molekylär immunologi på Karolinska Institutet, Mattias Forsell, docent i immunologi på Umeå Universitet, Petter Brodin, barnläkare och docent i immunologi på Karolinska Institutet.

Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Producent: Shang Imam