Kropp & Själ

Att höra röster i sitt huvud är en erfarenhet som ofta hänger samman med psykisk sjukdom, men inte alltid. Hur kan man lära sig att leva med sina röster och var kommer de ifrån?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Varje dag har jag rösthallucinationer. Rösterna mobbar mig, de är elaka. De kan säga ”håll käften” eller ”det var rätt åt dig”. Det berättar Elinor som började höra röster som 16 åring i samband med att hon fick diagnosen schizofreni.
– Det är störande och energikrävande, jag blir väldigt trött, berättar hon.

Även personer utan psykiatrisk diagnos kan höra röster.
För Elin började det när hon brutit upp efter en lång relation och flyttade till en rum i en ny stad. Hon störde sig på grannarna - som visade sig inte vara hemma.

På 80-talet började psykiatriforskarna Marius Romme och Sandra Escher intressera sig för patienter som hörde röster. Tänk om rösthörande kunde vara något positivt, att rösterna kunde hjälpa patienten att må bättre?

Gäster i programmet:
Lena Flyckt, specialist i allmän psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, Elin Engström, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Nika Söderlund, kurator i psykosvården och doktorand i socialt arbete Göteborgs universitet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt.

Tiden är något man på ett eller annat sätt måste förhålla sig till. Både det faktum att den går men också att vi alla måste samverka kring de tidsramar vi sätter upp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Tid är en valuta, en tillgång man har, man ska inte ge bort den för lättvindigt. Pengar kan man alltid få igen men tiden får man aldrig tillbaka. Det menar Victor som intervjuas i programmet.

Det är för många en ständig balansgång mellan att fylla sin tid för mycket - och därigenom bli stressad - och att fylla sin tid med så pass mycket saker att livet ändå känns stimulerande i någon mån.
Hör om tidscoachen som lär sina klienter att stryka i kalendern, hör om hur en utmätt tid kan höja ens känsla för livskvalitet.
Och hur hanterar man en tidsoptimist på jobbet?

Gäster i programmet: Bodil Jönsson, fysiker, författare och professor emerita vid Lunds universitet, Peter Strang, professor i Palliativ medicin vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Stockholms Sjukhem, Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt.

Att läkemedelsföretag vill sprida smittor genom vaccin eller att AIDS skapades i ett laboratorium. Konspirationsteorierna är många, men vad är det som gör att folk tror på på dem?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobbe kallar sig själv konspirationsteoretiker och hans teorier bottnar i en misstro på människor med makt. Att världens ledare skulle iscensätta en alienattack för att svetsa samman jordens befolkning och därigenom öka globaliseringen, är en av de konspirationsteorier som Tobbe tror på.

- Stora filmbolag släpper katastroffilmer som ett sätt att förbereda folk. Jag skulle inte bli förvånad om vi blev attackerade av ”aliens”, för det bästa sättet att ena folk är när det kommer ett hot utifrån. För mig är det ganska logiskt, berättar han.

En konspirationsteori är en mängd antaganden som bygger på varandra och därigenom skapar en logik. Vår hjärna gillar inte att allt skulle vara en slump utan tycker om att hitta samband mellan a och b. Och hos en konspirationsteoretiker kan enskilda händelser få större logiskt värde än de egentligen har.

Gäster i programmet: Pontus Wasling, Hjärnforskare och läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Kent Werne, journalist och författare, Jakob Carlander, psykoterapeut och författare.

Medverkar gör även Roger Antonsen, matematiker vid Oslos universitet samt Jaron Harambam, socialantropolog vid Amsterdams universitet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt.

En av de sju dödssynderna är frosseri. Men vilken status har frossandet idag och hur får man en sund relation till mat i en tid då maten finns omkring oss i överflöd?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En situation som kan framkalla frosseri är när man står inför en buffé.
- Där finns det hela tiden något nytt att testa och smaker som kontrasterar mot den förra tuggan: Sött mot salt, rött mot grönt, varmt mot kallt. Det säger Stefan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska institutet.

Både att unna sig och att avstå kan ge njutning, oavsett om det handlar om mat, berusningsmedel, konsumtion eller sex.
- För mig är njutning ett starkt ord, det är förenat med starka känslor. Men den onyttiga njutningen är inte okej idag, säger författaren Carl Michael Edenborg som på olika sätt utforskat ämnet.

Gäster i programmet: Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds tekniska högskola, Malin Haawind, journalist och författare, Åsa Palmkron, specialist i psykiatri som skrivit om mindful eating.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Många av oss tillbringar en stor del av vår vakna tid på arbetet. Vilka konsekvenser får det för vår identitet? Och vad händer när yrkesrollen krockar med den man känner sig som egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Kollin är tredje generationens elektriker.
- Jobbet är en stor del av mig. Det är inte bara ett yrke utan också ett intresse, säger han.
Som liten drömde Tobias om att bli fotbollsstjärna eller skidåkare. Men redan i gymnasiet tog han samma väg som sin bror, pappa, farbror och farfar och klev så småningom in i familjeföretaget.
- Efter jobbet är jag pappa, men när barnen somnat jobbar jag ofta lite till. Man är aldrig riktigt ledig, berättar han.

Arbete kan spela en stor roll för vår sociala status, frågan ”vad jobbar du med?” kommer ofta tidigt i en konversation med en ny bekantskap. Men i en tid då arbete är så tätt sammankopplat med vem man är - hur påverkas ens identitet när man blir arbetslös?

Gäster i programmet: Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet, Camilla Thunborg, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, Tora Nord, forskare i arbetsvetenskap, Högskolan i Borås.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Alla handlingar man gör i livet får konsekvenser och ibland kan frågan om man verkligen valde rätt ligga och gnaga. Ånger är en känsla som kan vara svår att skaka av sig, men den fyller en funktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Åsa ångrar att hon stannade kvar på krogen den där kvällen.
- Tänk om jag inte gjort det. Då hade fyra år av mitt liv sett annorlunda ut, berättar hon.

Zacke ångrar att han inte hörde av sig till sin bror oftare.
Nu är det försent.

I ett telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna - Vad ångrar du mest?
Är det att du aldrig vågade visa att du var kär i den där jobbarkompisen? Ångrar du att du lyssnade på fel person när du valde utbildning eller lät du en chans att bli rik rinna mellan fingrarna?

Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.

Gäster i programmet: Liria Ortiz, psykolog, Katarina Blom, psykolog.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt.

Den moderna människan längtar efter att klättra i träd, somna under bar himmel och äta sig mätt på det naturen ger. Vad står denna längtan för? Och på vilket sätt kan naturen vara läkande?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Percys liv i stan höll på att ta knäcken på honom, han drev ett företag och jobbade jämt.

- Jag var ständigt stressad, kunde aldrig sitta ner utan att somna, berättar han.

En kväll i bilen bakom ratten händer något som får Percy att inse att det inte går längre. Han bryter med sin tidigare livsstil och flyttar ut på landet. Genom närheten till naturen har han återfått lugnet.

- Att bara ligga och titta upp i trädkronorna, jag blir lugn i kroppen. Och att veta att jag bara kan gå ut och göra en eld om jag känner för det.

Gäster i programmet: Patrik Grahn, professor vid SLU i Alnarp som forskat om trädgårdsterapi, Eva Sahlin, fil. dr i miljöpsykologi anställd vid Institutet för stressmedicin, Torbjörn Selin, överlevnadsexpert, Ernils Larsson, doktorand i religionshistoria vid Uppsala universitet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt.

Hur påverkas vi av att bära på en mörk hemlighet? Sanningen kan vara förlösande, men den kan också vara tyngre än vi mäktar med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ibland finns hemligheterna djupt bevarade i familjen. Så var det för Julie Lindahl som hela sin barndom anande att något inte stod rätt till.
- På familjeträffarna var det vissa ämnen som vi inte fick beröra. Hemligheten låg som en dimma mellan oss i familjen, berättar hon.
Som vuxen började hon släktforska och upptäckte något som skulle förändra hennes syn på familjen för alltid.

Curt bar på en hemlighet i årtionden, av rädsla för att bli övergiven av familj och vänner.
- Jag isolerade mig mycket så att jag skulle slippa hålla uppe fasaden.
Hemligheten avslöjas en dag när hans barn tittar på ett tv-program, det handlar om en pojke som har en pojkvän. Curt bryter ihop.
- Jag kände att jag måste få vara mig själv, berättar han.

Gäster i programmet: Esbjörn Hagberg, f.d biskop och själavårdare, Sandra Guteklint, psykolog, Jorge Lintrup, släktforskare.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt.

När den svenska sjukvården har dåliga besked till föräldrar finns det utländska vårdföretag som ger nytt hopp. Hur ska man som förälder till ett cancersjukt barn förhålla sig till dessa alternativ?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Kristoffer och Giedre Nordströms dotter Linnéa är 5 år drabbas hon av cancer. En hjärntumör som växer snabbt. Hon behandlas och opereras men det ser mörkt ut, läkarna ger henne 6-9 månader kvar att leva.
I Sverige finns ingen mer behandling att ge, överlevnadschanserna är obefintliga. Men föräldrarna vill inte ge upp hoppet utan tar reda på vilka behandlingar som finns utomlands.

- Vi satte gränsen att det skulle finnas någon slags evidensbaserad medicin i botten, att det måste vara en behandling byggd på forskning. Men vi har stött på många som försöker sälja på oss behandlingar med allt från magnetsängar till kristallterapi och eteriska oljor. Om du inte har satt någon gräns från början är det väldigt lätt att börja hoppas och tro på även sånt här, berättar Kristoffer Nordström.

De hittar en behandling som ges på en klinik i London, problemet är bara att den kostar 70-80 tusen kronor och måste ges varannan vecka. De tar då ett beslut - att starta en crowdfunding kampanj för Linnéa.

- Vi kände oss tvungna att starta en insamling, det var det enda alternativet vi hade, berättar Kristoffer Nordström.

Hör Kropp & Själ om dilemmat som föräldrar till svårt sjuka barn ställs inför.
Vad gör det med föräldrarnas sorg och privatliv att leva publikt under en så svår tid?
Kan föräldrarna uppleva krav eller förväntningar från dem som donerat pengar?
Och kan trenden med crowdfunding göra att föräldrar känner sig pressade att starta insamlingar för att omgivningen annars ska påpeka att det inte ”gjort allt”?

Gäster programmet: Anders Castor, barnonkolog Lunds universitetssjukhus, Ulrika Nylén, sjuksköterska, Eva Cirre, förälder.
Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman. Programmet sänds direkt.

Samtal mitt i natten, blomsterbud till ditt jobb och otaliga sms om att just ni två hör ihop. Hot om att något kommer hända dig ifall du inte svarar. Vem är stalkaren och hur kan man stoppa den?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Jag var rädd, varje gång jag gick ut kändes det som att han skulle vara där. Det berättar Lisa som kom i kontakt med stalkaren Peter via ett dataspel online.
Han lokaliserade henne via en app och förföljde henne utomhus, ringde 20 gånger per dag och hotade med att ta livet av sig om hon inte pratade med honom.
Peter, som senare dömdes i tingsrätten för olaga förföljelse, sa i polisförhöret att han jag tyckte om att prata med henne och att han inte hade något bra svar på varför det blev som det blev.

Det finns fem kategorier av stalkare menar kriminologen Susanne Strand. Motiven och sättet de stalkar på kan skilja sig ordentligt, men de utsatta upplever ofta ungefär samma sak - en rädsla som förminskar deras livsutrymme. Det är också vanligt att de känner skam.

Stalkning - eller olaga förföljelse som det heter i juridiska termer, är ett brott i Sverige sedan 2011.
I Danmark finns ingen lag mot olaga förföljelse, men för tre år sedan startades ett center för att hjälpa personer som blir förföljda. De utsatta kan få terapi och juridisk rådgivning. På centret erbjuder man även hjälp till dem som vill bryta sitt beteende och sluta stalka.

Gäster i programmet: Susanne Strand, docent kriminologi vid Örebro universitet, Maria Thoresson, psykolog, Fredrik Hedén, överläkare och specialist i rättspsykiatri, Ebba Sverne Arvill, polischef.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt.