Kropp & Själ

Att köra cab med vinden i håret, resa bort utan hembiljett. Eller att hoppa av ekorrhjulet, lämna måsten och krävande relationer. Vad är det vi vill åt när vi drömmer om frihet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kanske är den totala friheten allra härligast i fantasin, kanske är vi för mycket vanedjur för att kunna hantera en tillvaro helt fri från förpliktelser?

Oskar och hans fru bestämde sig för att aldrig mer jobba för att de måste. Steg för steg lyckades de skala ner sin livsstil så att de resten av livet kan leva på besparingar och avkastning.

Elisabet upplevde känslan av frihet för första gången som tonåring, när hon bröt sig ur sekten hon vuxit upp i.

I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna: Vad innebär frihet för dig och när känner du dig fri?
Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00.

Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof och författare, Oskar Lindberg, ekonom och författare, Per Johnsson, lektor i psykologi, Lunds universitet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt.

Rapport efter rapport larmar om att vi rör på oss för lite, stillasittandet har blivit en folksjukdom. Men hur vänder man utvecklingen och vem bär ansvaret?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kropp & Själ har undersökt vad som görs för att undvika att vi vilar oss sjuka.

En invånare i staden Sheffield i England är aktiv 30 min i veckan. Myndigheterna såg hur allt fler drabbades av övervikt, depression och diabetes. För att vända trenden har de nu tillsammans med branschorganisationer startat Move more plan - en hälsosatsning med målet att Sheffield ska bli den mest aktiva staden i England 2020.
Appar som mäter rörelse, utbyggda lekparker och event där barnen hoppar hage ska få invånarna att femdubbla sin aktiva tid till 150 min i veckan.

Mogaskolan i Svenljunga är en av de skolor som den senaste tiden lagt in pulsträning på schemat. Träningen sägs höja elevernas betyg i matte, men metoden har kritiserats från fler håll för att inte ha vetenskaplig grund.

Men vilken väg är rätt att gå och hur får man människor att bli mer fysiskt aktiva i sin vardag?

Gäster i programmet: Daniel Berglind, forskar om fysisk aktivitet vid Karolinska institutet, Örjan Ekblom, docent i fysiologi vid Gymnastik och idrottshögskolan, Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi, Göteborgs universitet, Anna Jansson, enhetschef Folkhälsomyndigheten.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt.

Pernilla har inte varit hos doktorn på fyra år. Hon äter starka mediciner som hon doserar och införskaffar på eget bevåg. Hon litar mer på självlärda profiler på nätet än på vården.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nästan en halv miljon människor har diagnostiserats med underfunktion i sköldkörteln och får någon typ av medicin för det. En farlig överdiagnostisering säger läkare. En stor okunskap inom vården säger patienterna.

Kropp & Själ granskar klyftan mellan den svenska sjukvården och patienter som känner sig utelämnade åt att självmedicinera.
Misstron mot läkare, endokrinologer och vårdcentraler är stor. På forum på nätet samlas patienterna och ger varandra råd om hur de ska tolka sina provsvar och självmedicinera.

På löpsedlarna kallas det för en dold kvinnosjukdom, hypotyreos.
Underfunktion i sköldkörteln är vanlig hos medelålders kvinnor och symptom som trötthet, viktuppgång och koncentrationssvårigheter är vanliga.

Gäster i programmet: Jan Calissendorff, överläkare och endokrinolog Karolinska universitetssjukhuset, Kerstin Brismar, professor och endokrinolog Karolinska institutet Elin Maria Bergsten, utredare på läkemedelsverket.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Den riktigt ambitiöse nöjer sig inte förrän perfektionen är uppnådd, men vad händer när strävan efter det perfekta breder ut sig på allt fler områden i livet? När allt måste vara fläckfritt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna; när visar sig perfektionisten i dig? Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00.

Gäster i programmet: Irena Makower, psykolog och Alexander Rozental, psykolog och forskare.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Vad kan vi lära om oss själva genom att vara med hundar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Människan och hunden har levt sida vid sida i tusentals år. Genom åren har hunden formats efter våra behov och önskemål.
Den har skyddat oss, vallat vår boskap, hjälpt oss jaga och hållit oss sällskap.

De senaste decennierna har det också blivit allt mer vanligt att hunden används inom vården.
Assistanshundar utbildas för att hjälpa till med allt från att ge lugn och trygghet och skapa rutiner för personer med psykisk ohälsa, till att hjälpa personer med epilepsi, läsa av och varna dem så långt som 40 min innan de får ett anfall.
I USA har är det vanligt att man förser psykiskt traumatiserade krigsveteraner med speciellt tränade hundar. Många veteraner med PTSD kan ha svårt att röra sig ute bland folk av rädsla för att drabbas av ångestattacker och då kan hunden finnas där som ett stöd. Den kan också väcka sin ägare ur hemska mardrömmar.

Gäster i programmet: Åsa Nilsonne, psykiater och professor emerita i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet, Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt.

Att ens barn börjar med droger är många föräldrars mardröm. De som hamnat där vittnar om en tillvaro fylld av oro, maktlöshet, skuld och skam.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan man som förälder rädda sitt barn ur ett beroende och hur gör man för att orka? Sätta hårt mot hårt eller ge upp sitt eget liv och aldrig släppa barnet med blicken?

Johans son började missbruka som 16-åring.

- Han brukade ta med sig sin vattenflaska och sittdyna och försvinna ut i parken. Jag visste inte vad jag skulle göra, alla gav olika motstridiga råd. Skuldkänslorna gjorde att jag tyvärr bara vände bort blicken. Jag var otillräcklig och det är en sorg.

Föräldrar till missbrukare är en utsatt grupp som behöver stöd, menar forskare inom området. Oron för barnet påverkar både den fysiska och psykiska hälsan och sjukskrivning är vanligt. Det riskerar även att utsättas för hot och brott.

Gäster i programmet: Torkel Richert, drogforskare Malmö universitet, Margareta Nyström, Föräldraföreningen mot narkotika, Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt.

En malande oro för isar som smälter, översvämningar och skogsbränder. Vad ska vi göra med klimatångesten och varför är klimathotet så lätt att förneka?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagligen kan vi se, höra och läsa om hur vi människor håller på att förstöra planeten. Hälften av befolkningen oroar sig för klimatet minst en gång i veckan.
Samtidigt kan ett hot så stort som det mot klimatet vara svårt att ta in och det är lätt att man känner sig liten och maktlös.

Vilka psykologiska mekanismer påverkar hur vi förhåller oss till klimathotet? Hur gör man för att förvandla sin klimatångest till något konstruktivt, något som faktiskt hjälper jorden? Och hur lever man miljövänligt utan att det känns som man måste offra allt som är bekvämt och njutbart?

Gäster i programmet: Kali Andersson, psykolog specialiserad på klimatångest, Misse Wester, doktor i psykologi och gästprofessor vid Lunds universitet, Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Jonathan är bara 13 år när han för första gången blir våldtagen och inleder ett flera år långt självskadebeteende. I likhet med att skära sig kan sex också användas för att skada sig själv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jonathan berättar inte för någon om våldtäkten och det blir starten

på en lång nedåtgående spiral. För att dämpa sin ångest och straffa sig själv söker han upp andra män som vill utnyttja honom.

- Man blir som en docka som kastas runt. Min inställning till männen var ”Använd mig för att behaga dig så blir jag nöjd”, berättar Jonathan.

Övergreppen lindrar självhatet i stunden men för varje dag mår han allt sämre. Trots det är det svårt att sluta, männen ger honom bekräftelse.

Ungdomar som skadar sig genom att sälja sex eller ha sex mot sin vilja är en grupp som uppmärksammas i en ny avhandling från Linköpings universitet.
Forskarna har sett att sex som självskada kan användas som ett sätt att reglera ångest. Funktionen var jämförbar med att skära eller bränna sig och ungefär en tjej i varje klass i tredje året på gymnasiet har använt sex för att avsiktligt skada sig själv, visar avhandlingen.
Att se det som just ett självskadebeteende skulle kunna göra det lättare att ge den här gruppen adekvat vård menar forskarna. Men samtidigt måste man vara försiktig så att inte skulden för övergrepp läggs på den som utsatts för dem.

Gäster i studion: Cecilia Fredlund, forskare Linköpings universitet, Gabriella Kärnekull Wolfe från uppropet #intedinhora, Malin Andersson, socialsekreterare/uppsökare Mikamottagningen samt Åsa Haggren, barnmorska Mikamottagningen.

Programledare är Stina Näslund

Hit kan du vända dig om du behöver stöd:

Hjälplinjen kan du kontakta anonymt och kostnadsfritt om alla psykiska problem eller svåra livssituationer. Telefon 0771 22 00 60.

Jourhavande medmänniska: 08 702 16 80 Jouren är öppen alla dagar kl 21-06.

Bris - barnens rätt i samhället 116 111

Rätt råd vid rätt tillfälle kan vara livsavgörande. Men har man otur kan det landa väldigt fel. Det är en konst att ge råd. Hur ger man råd i rätt tid och på ett bra sätt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är ett direktsänt telefonväkteri där vi ställer frågan till lyssnarna: Vilket är det bästa råd du fått och vad ledde det till?

Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00.

Idag vänder vi oss gärna till professionella för att få rådgivning. I informationsbruset kan det kännas tryggast att ringa en sjuksköterska och fråga hur du bäst får ut stickan ur barnets fot. Och har du fastnat i en livssituation som inte känns helt optimal kan det kännas lättare att ta hjälp av en utbildad psykolog än att prata med vännerna.

Samtidigt växer en kultur fram på nätet där vi gärna tar råd från totala främlingar. I grupper på sociala medier kan du när som helst på dygnet dryfta din oro om allt från barnuppfostran och sjukdomar till relationer och kost. Och få råd från andra gruppmedlemmear om hur du ska tänka och agera.

Vad ligger bakom vår önskan om att dela vår osäkerhet med främlingar? Är det en ny form av solidaritet som växer fram? Eller handlar det om att vi i en tid när det går att få svar på allt inte längre står ut med ovissheten? Har vi tappat tron på vår egen förmåga att göra det rätta?

Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog och Sebastian Rehnman, filosofisk praktiker.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt.

En plats i historieböckerna, ett nytt läkemedel eller en gata uppkallad efter dig? Eller räcker det kanske med att dina barn fortsätter laga din lasagne. Vilka spår vill du ha lämnat när du dör?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att ens liv här på jorden ska ha betytt något vill väl de flesta. Men hur ska man förhålla sig till den bild ens efterlevande kommer ha av en?

Gunilla Sternelius har ett starkt behov av att berätta om sin uppväxt med en alkoholiserad bror. Som ett sätt att dela med sig av sina erfarenheter till andra har hon börjat skriva på en bok.

För Emmy Lundberg blev funderingarna över hennes eftermäle verklighet när hon fick veta att hon hade en hjärntumör och ett år kvar att leva. Hon skrev sitt begravningstal, sa adjö till sina vänner och planerade hur hon ville begravas intill ett äppelträd. Och så skrev hon en lista på saker hon ville ha gjort innan hon dog.

När vi går bort vill vi att livet ska kännas fullbordat. Det menar Peter Strang som är professor i palliativ vård och som träffat många människor på deras dödsbädd.

Spåren av dem som lämnat och deras efterlevandes sorg har blivit allt synligare på internet. På sociala medier får vi då och då ta emot tragiska dödsbesked och det händer att vi får påminnelser om att gratta någon på födelsedagen - trots att det var flera år sen hen gick bort.

Vad fyller den publika sorgen för funktion och vad kan de få för konsekvenser att människor ”finns kvar” i dessa forum efter sin bortgång?

Gäster i programmet: Peter Strang, författare, överläkare och professor, vid Karolinska Institutet, Palliativt kunskapscentrum och Stockholms sjukhem samt Amanda Lagerqvist, medieforskare vid Institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Programmet sänds direkt.