Kropp & Själ

Han fick anbud från internationella klubbar och sågs som en av svensk handbolls stora stjärnor. Albin Tingsvall hade uppnått alla sina mål, men kände ingen tillfredsställelse. De höga kraven på prestation satte stopp för karriären.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Elitidrottaren ses som en stark person som klarar precis vad som helst, det gör att det finns en högre tröskel för att söka hjälp för psykiska problem, berättar Göran Kentää, idrottspsykolog och initiativtagare till en mottagning som tar emot elitidrottare med psykisk ohälsa.

Om medaljens baksida och den tomhet som kan komma på toppen.

I studion även: Anna Funke, beteendevetare med fokus på prestationsbaserad självkänsla och Sanna Kallur, före detta häcklöpare.

För att få människor att sikta bättre i en holländsk pissoar, klistrades bilder av flugor upp på strategiskt utvalda platser i porslinsskålen. Det är bara ett exempel på hur man genom så kallad nudging kan påverka våra beteenden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att nudga någon, att knuffa den i rätt riktning, är ett hett spår inom psykologin just nu. Genom små medel försöker man påverka människors beteenden i positiv riktning. Men metoden ställer också frågor om vad som egentligen är "rätt" beteende och vad som skiljer nudging från manipulation.

I ett experiment undersöker Kropp & Själs reporter Clara Lowden om hon kan påverka människors benägenhet att kasta skräp i en papperskorg, genom att tejpa upp fotsteg på marken.

I studion: Niklas Laninge, psykolog, Ida Lemoine, beteendelabbet, Therese Lindahl, doktor i nationalekonomi vid Beijerinstitutet i Stockholm och Katharina Pauli, föreläsare och initativtagare till Nudging Sweden.

Många föräldrar upplever att deras barn ändrar personlighet över en natt och säger nej till allt. Det brukar heta att trotsåldern infaller vid två till tre års ålder. Men är det i själva verket föräldrarna som trotsar mot barnets utveckling?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är det dags att omvärdera synen på trotsåldern och se den som en naturlig självständighetsfas?

Oavsett vad man vill kalla det, kan det vara frustrerande när ett barn lägger sig på golvet i mataffären och skriker.

Vill du har råd och tips om vad du ska göra i en sådan situation? Undrar du över vad det egentligen är som händer i hjärnan när barnens egen vilja formas? Eller har du en fråga om hur man sätter gränser?

Mejla oss på [email protected] så kan du få svar i tisdagens direktsändning av våra experter, barnpsykologen och forskaren Malin Bergström och Gustaf Gredbäck, professor i utvecklingspsykologi.

Khadra Seerar Westerberg såg fram emot sin könsstympning, men det blev inte alls som hon hade tänkt sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon minns inte smärtan, men skriken från de andra flickorna som könsstympades samma dag som hon, glömmer hon aldrig.

Socialstyrelsen har uppskattat att det finns 38 000 könsstympade kvinnor i Sverige, men mörkertalet kan vara stort och ännu fler riskerar att bli utsättas.

I ett unikt projekt arbetar plastikkirurgen Hannes Sigurjohnsson, på Karolinska sjukhuset, med att återskapa klitoris hos kvinnor som har blivit könsstympade. Förhoppningen är att ingreppet ska ge minskad smärta och mer känsel.

I studion: Bita Eshraghi gynekolog Amelmottagningen, Södersjukhuset, Anissa Mohammed Hassan, sakkunnig inom könsstympning, Länsstyrelsen i Östergötland, Amina Ali Mohammad, skolsköterska Sandeklevsskolan och Elisabeth Ubbe, barnmorska och författare.

I programmet sägs att Amelmottagningen på Södersjukhuset, som riktar sig till kvinnor med erfarenhet av könsstympning, är den enda i sitt slag, men det finns även en mottagning på Angereds närsjukhus i Göteborg.

För en del är mat något man slänger i sig i farten, för andra är det ett stort intresse. Våra gener påverkar hur maten smakar, men det går att träna upp sitt smaksinne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det räcker med att bli magsjuk av en maträtt en enda gång för att aldrig mer vilja äta den igen. Vårt smaksinne ska skydda oss från att bli sjuka av mat, men det ska också hjälpa oss att äta det som är bra för oss.

Reporter Stina Näslund vill kräkas så fort hon känner lukten av fiskbullar, kan hon övervinna sin fobi?

I studion: Johan Lundström, Karolinska Institutet, Malin Sandström, medförfattare till boken Matmolekyler och Johan Swahn, forskare vid Örebro universitet.

Efter en tid då allt ska optimeras - oavsett om det handlar om träning, jobb eller relationer - börjar nu en motrörelse ta form.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad händer när man inte längre kan se skillnad på vad man vill göra och vad man kan göra? Och hur ser livet ut bortom optimeringshetsen som får dig att träna för triathlon, gå i förebyggande parterapi och sova exakt så lite som krävs för att du ändå ska fungera?

Programmet är inspelat på Bokmässan i Göteborg 2018.

Gäster är Jonna Bornemark, docent i filosofi, Bella Linde, författare och journalist, Kristoffer Pettersson, psykolog, Alfred Ruth, författare, Heidi Hakala, journalist och författare.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Böcker som nämns i programmet är:

Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde av Jonna Bornemark, Fermis Filter av Alfred Ruth, Odla ditt lagomliv av Bella Linde, Bara lite till av Heidi Hakula, I befintligt skick: Att ta sig själv på allvar av Katja Lindert Bergsten och Kristoffer Pettersson, Och bilen går bra? av Niklas Källner, Gå vidare är silver - älta är guld av Tina Mannegren och Amanda Kallin.

Hur känns det att växa upp i ett främmande land utan sina föräldrar? Vi hör ofta om ensamkommande flyktingbarn i debatten, men mer sällan om hur känns det att vara den som skickas eller åker iväg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15-åriga Salim vet hur det är att växa upp utan föräldrar.

- Alla mina lagkamraters föräldrar kom och kollade på deras fotbollsmatcher. Men jag hade ingen som kom. Det gjorde lite ont i hjärtat.

Salim skiljs från sin mamma som 8-åring när deras by attackeras. Efter olika turer hamnar han i Sverige och saknaden efter mamman är stor. Men en dag för några veckor sedan får han ett telefonsamtal som ska förändra allting - en släkting har hittat hans mamma.

Att komma själv till ett nytt land som barn kan göra att man blir väldigt kompetent och ansvarstagande. Man får tidigt lära sig att ta ansvar för sitt eget liv.

- Men det är också problematiskt för barn ska inte behöva känna så, säger psykologen Mostafa Hosseini som mött många ensamkommande ungdomar i sitt arbete på HVB-hem.

När Hanif Azizi är nio år sätter hans mamma honom och lillebror på en buss till Sverige.

- Det jag har varit med om har satt spår. Det är en stor utmaning för mig att ha en nära relation. Idag har han lite kontakt med sin släkt.

- Nu vill de att vi ska stå varandra nära och de förväntar sig att jag ska vara kärleksfull tillbaka. Men jag har svårt att visa det, berättar han.

Idag jobbar Hanif Azizi som polis och föreläser om integration, utanförskap och extremism.

Gäster i programmet: Hanif Azizi, polis och föreläsare, Åsa Söderqvist Forkby, lektor i socialt arbete Linnéuniversitetet, Carl Pether Wirsén, beteendevetare och terapeut, Mostafa Hosseini, psykolog.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Medvetenheten om att en hjärnskakning kan få stora konsekvenser har ökat bland forskare och läkare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är inte alltid symptomen märks direkt och nu efterfrågas tydligare riktlinjer, både för hur man ställer diagnos och för hur man följer upp de här patienterna.

Hjärnskakning är en av de vanligaste orsakerna till att barn söker akutvård.

När Rocky var 9 år föll hon i en trappa och fick en hjärnskakning. I början var det svårt för omgivningen att förstå hur pass illa skadad hon blivit. Rockys arbetsminne var påverkat och det var svårt att koncentrera sig i ett stimmigt klassrum.

- Jag hade sommarlov så jag märkte inte av det först. Men när terminen började hamnade läxböckerna på hög.

Inom hockey är hjärnskakningar ett stort problem. Det är viktigt att en spelare inte återgår i spel innan hjärnskakningen läkt ut för skulle den drabbas igen kan det få stora konsekvenser. Hockeyspelaren Jakob Lilja har haft två hjärnskakningar inom loppet av fyra år.

- Man får lite tacklingar ibland som träffar huvudet, det är sånt som händer. När man spelar hinner man inte tänka på skaderisken.

Forskare vid Sahlgrenska akademien undersöker om man genom ett blodprov skulle kunna se när en hjärnskakning läkt ut och en spelare är redo att återgå i spel.

Gäster i programmet: Catharina Nygren Deboussard, överläkare, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus, Yelverton Tegner, professor i idrottsmedicin, Catherine Aaro Jonsson, neuropsykolog.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Programmet sänds direkt.

När ens närmaste behöver en som mest, när sjukdom och olycka drabbar – då ställer man ju upp. Men om hela livet ställs på spel, var går gränsen för vad en anhörig måste offra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sin egen frihet, framtid, karriär? Kanske möjligheten att få barn?

Den anhörige tampas ofta men känslor av otillräcklighet och skuld säger Lars Björklund som arbetar som kaplan vid Sigtunastiftelsen och möter många anhöriga i sitt arbete. Man vill vara en god människa men är samtidigt väldigt trött på den som är sjuk, berättar han.

Linas uppväxt präglades av storasysterns psykiska sjukdom.

- Jag försökte att inte ta någon plats i familjen, hålla mig hel och ren för att inte störa. Jag har också haft dåligt samvete, varför är hon sjuk och inte jag.

Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog, samt Lars Björklund, kaplan Sigtunastiftelsen och f.d sjukhuspräst.

I ett direktsänt telefonväkteri vill vi höra från dig som tvingats fatta svåra beslut som anhörig. Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Det går också bra att maila oss på [email protected]

Att känna sig nära sin partner och sina vänner är något som de flesta vill.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Psykologen Anna Bennich Karlstedt beskriver det som en dans med små, små steg. Att ömsesidigt ge lite grann i taget, inte allt på en gång. Det gäller både i kärleks- och vänskaprelationer. Men ofta står rädslan för att visa sig sårbar i vägen. Och ibland behöver man slipa på kommunikationen.

- I 30 år har jag försökt förklara vad jag behöver. Men Stefan har bara himlat med ögonen. Nu har jag lärt mig uttrycka mina känslor på ett sätt som gör att han inte uppfattar det som hotfullt. Det berättar Graciela, som tillsammans med sin man deltagit i en studie på nätet där par fått kartlägga sina svårigheter och bland annat öva på att kommunicera.

Kanske har en viss nervbana ett finger med i spelet när det kommer till varför vi mår bra av att ha vänner, det menar den amerikanska psykiatrikern Amy Banks. Genom att träna upp den nervbanan kan vi bli bättre på att komma människor nära, säger hon.

Gäster i programmet: Anna Bennich Karlstedt, psykolog, Billy Larsson, psykolog, Per Carlbring, professor i psykologi.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Böcker som nämndes i dagens program:

”Närmare Varandra, 9 veckor till en starkare parrelation” av M Burman, A-K Norlander, P Carlbring, G Andersson (Natur & Kultur förlag)

”Att älska en vuxen människa: Användbara tankar och färdigheter” av Billy Larsson (Vulkan förlag)

"Wired to Connect" av Amy Banks

Detta är de 36 frågorna som vi talade om i programmet:

1. Om du fick välja en person i världen att bjuda på middag, vem skulle du välja?

2. Skulle du vilja vara känd? På vilket sätt?

3. Repeterar du någonsin vad du ska säga innan ett telefonsamtal? Varför?

4. Vad skulle vara en ”perfekt” dag för dig?

5. När sjöng du senast för dig själv? Och för någon annan?

6. Om du skulle kunna leva till du var 90 år och antingen ha kvar en 30-årings kropp eller sinne de sista 60 åren av ditt liv, vilket skulle du välja?

7. Har du någon hemlig tanke om hur du kommer att dö?

8. Nämn tre saker som du och din partner verkar ha gemensamt.

9. Vad i livet är du mest tacksam för?

10. Om du kunde ändra någonting i hur du uppfostrades, vad skulle du ändra?

11. Ta fyra minuter till att så detaljrikt som möjligt berätta din livshistoria för din partner.

12. Om du kunde vakna imorgon med en ny kvalité eller förmåga, vilken skulle det vara?

13. Om en kristallkula kunde tala om sanningen om dig, ditt liv, framtiden eller något annat, vad skulle du då vilja veta?

14. Finns det något du länge drömt om att göra? Varför har du inte gjort det?

15. Vad är din största prestation i livet?

16. Vad värdesätter du mest i en vänskapsrelation?

17. Vad är ditt bästa minne?

18. Vad är ditt sämsta minne?

19. Om du visste att du skulle dö inom ett år, skulle du förändra något i hur du lever? Varför?

20. Vad betyder vänskap för dig?

21. Vilken roll spelar kärlek och närhet i ditt liv?

22.Turas om att dela med dig av några av din partners positiva karaktärsdrag. Dela totalt fem saker.

23. Hur nära och varm är din familj? Känner du att din barndom var lyckligare än de flestas?

24. Hur ser du på din relation till din mamma?

25. Säg tre sanna ”vi”-uttalanden var. Till exempel ”Vi är båda i det här rummet och känner...”

26. Avsluta denna mening: "Jag önskar att jag hade någon jag kunde dela... med”.

27. Om du skulle bli nära vän med din partner, dela med dig av vad som skulle vara viktigt för honom eller henne att veta.

28. Säg till din partner vad du gillar med dem; var väldigt ärlig denna gång, säg saker du kanske inte skulle säga till någon du precis träffat.

29.Dela med dig av det mest pinsamma ögonblicket i ditt liv.

30. När grät du senast framför någon annan? Och själv?

31. Säg något som du redan gillar med din partner.

32. Vad, om något, är för allvarligt för att skämta om?

33. Om du skulle dö ikväll utan möjlighet att kommunicera med någon annan, vad skulle du mest ångra att du inte berättat? Varför har du inte sagt det än?

34. Ditt hus, som innehåller allt du äger, börjar brinna. Efter att du räddat din familj och dina husdjur har du möjlighet att springa in och ta en sista sak. Vad skulle du ta med dig? Och varför?

35. Av alla medlemmar i din familj, vems död skulle du sörja mest? Varför?

36. Dela ett personligt problem och be din partner om råd om hur han eller hon skulle hantera problemet? Be också din partner att reflektera kring hur du verkar känna dig när du berättar om det problem du valt.