Kropp & Själ

Var femte person i Sverige får diagnosen depression. Men alla blir inte hjälpta av de behandlingar som finns. Kan nygamla metoder vara lösningen i jakten på ett botemedel mot depression?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskare vid Norra Stockholms psykiatri studerar just nu narkosmedlet Ketamin närmare, förhoppningen är att på sikt utveckla nya sorters behandlingar som verkar snabbt.

Att fysisk aktivitet hjälper mot depression, det visar flertalet studier. Men hur får man deprimerade patienter som knappt orkar upp ur sängen att ge sig ut och träna?

- Jag tyckte det lät lite konstigt, hur ska jag orka aktivera mig, jag som bara sover hela dagarna. Men jag gav det en chans, säger Ida Rappe som blev deprimerad efter att ha förlorat en närstående. Hennes KBT-terapeut rekommenderade pulsträning i form av löpning i intervaller och Ida Rappe märker hur det får henne att må bra.

Gäster i programmet är Yvonne Forsell, adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet samt Johan Lundberg, läkare och docent vid Centrum för psykiatriforskning, Norra Stockholms psykiatri.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

En magisk tid i övergången mellan barn och tonåring. Eller ett plågsamt inträde i puberteten? Om övergångsåldern mellan barn och tonåring, när en del upptäcker att kroppen förändras, medan andra fortfarande leker med bilar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Elvaåringar sticker ut i Folkhälsomyndighetens nya rapport om barns psykiska hälsa. De som säger att de har haft besvär som huvudvärk, sömnsvårigheter och stress är fler än någonsin.

Vad rör sig i huvudet på en elvaåring och hur ska man som förälder, eller närstående, vara ett bra stöd om det krisar?

I studion: Petra Löfstedt, utredare Folkhälsomyndigheten, Olle Söder, professor och barnendokrinolog och Lisa Thorell, docent i psykologi.

Att bli medveten om sin andning är ett hett spår inom både stresshantering och träning. Vid långvarig stress kan andningen bli ytlig och snabb och ibland behövs hjälp för att hitta tillbaka till det djupa, lugna, andetaget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kristina Kumlin var framgångsrik fotomodell, men på insidan kände hon sig tom. Hon tog droger och mådde dåligt i många år. För henne var andningen en nyckel till att må bättre. I dag är hon yogalärare och ger oss sina bästa tips för en lugnare andning.

Redan i livmodern tränar vi oss på att andas, det är en förutsättning för vårt liv. Eric Herlenius, professor i pediatrik vid Karolinska Instututet, försöker förstå vad det är som händer vid plötslig spädbarnsdöd, när ett litet barn slutar andas.

I studion medverkar även Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap och stressforskare, vid Karolinska Institutet.

Vi tvättar oss mer än någonsin och är livrädda för att lukta illa. Men på fritiden är vi beredda att betala för att få skita ner oss maximalt. Kropp & Själ undersöker gyttjetrenden, både förr och nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hindertävlingar med mycket gyttja har blivit en jätteindustri de senaste åren. Det gäller inte längre att vara snabbast på milen utan att vara smutsigast i mål.

Kropp & Själ forcerar en 700 meter långt träsk och hittar många tappade löparskor.

Gyttja har länge ansett ha särskilda hälsobringande egenskaper. I estländska byn Värska kan man fortfarande bada i fyrtiogradig gyttja på ett medicinskt spa.

Metoden sägs hjälpa mot hudbesvär och olika reumatiska sjukdomar.

Även i Sverige har vi en lång gyttjehistoria. På kurorterna som blomstrade under 1800-talet var gyttjemassage en viktig terapi.

Programledare och reporter: Stina Näslund

Att kunna fantisera är en av människans viktiga överlevnadsfunktioner. Efter en hjärnoperation förlorade Stina Näslund sin fantasi. Nu har hon bestämt sig för att hitta den igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren för tre år sedan drabbades Kropp & Själs Stina Näslund av en hjärnskada. Efter en livräddande operation märkte hon att fantasin hade försvunnit. Hon kunde endast tänka på det som var där och då och inte tänka på något som inte faktiskt fanns i synfältet.

I det här programmet träffar hon personer som på olika sätt jobbar med fantasi för att förstå vad det är som har försvunnit och se om det går att öva upp igen.

Skådespelaren Mattias Fransson berättar om sin metod att springa i skogen med bandspelare. Beteendevetaren Åsa Fe Kockum lär ut metoder för att börja dagdrömma. Hos forskaren och psykiatern Simon Kyaga förstår Stina att det är det divergenta tänkandet som saknas, att hon är kreativ på ett nytt sätt nu och kanske borde blir forskare istället.

Deltar i programmet gör också neuropsykologen Åsa Alberius Munkhammar och kreativitetsforskaren Eva Hoff.

Lyssna gärna på tidigare program om hjärntrötthet som du hittar här.

Hennes upptäckter om radioaktiva ämnen lade grunden för den strålbehandling som används inom cancervården idag. Marie Curie var en banbrytande forskare som sprängde gränserna för vad som förväntades av en kvinna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon var den första kvinnan att ta emot nobelpriset och är en av få som har tagit emot priset två gånger.

Intresset för kemi och fysik väcktes tidigt, ändå var det ingen självklarhet för Marie Curie att studera vid universitet. Det var nämligen inte tillåtet för kvinnor att studera vid universitetet i Warszawa, där hon bodde. Räddningen blev universitetet Sorbonne i Paris, där hon blir antagen och börjar studera 24 år gammal. Det blir början på en lång karriär.

Vi följer flickan från Polen som blev superststjärna och världsberömd, men också utskälld och skandalomsusad. Och så berättar vi om hur hennes upptäckter tillämpas i dag för att till exempel diagnostisera demens och Alzeimers sjukdom på ett tidigt stadium.

I studion: Åsa Husberg, nobelmuseum, Natalie von der Lehr, journalist och Katrin Riklund, professor/överläkare i radiologi vid Umeå Universitetssjukhus.

Är du en av dem som köper hem blåbärssoppa för att vara beredd om kriget eller krisen kommer, eller får du en gnagande oro i bröstet av bara tanken? Det handlar om att hitta balansen mellan ett sunt säkerhetstänk och katastroftankar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Har du någon gång sett framför dig att du kastar ditt lilla barn i vattnet? En fruktansvärd bild, men en ganska vanlig katastroftanke hos nyblivna föräldrar, berättar psykologen Erik Andersson, som forskar om oro. Att måla upp katastrofscenarior, ingår i att ha en hjärna och gör att vi undviker faror.

Forskaren Misse Wester, vid Lunds universitet, berättar om vad som avgör om du är en sån som agerar vid en omedelbar katastrof, medverkar gör även Marianne Törner, som forskar om säkerhetskultur vid Göteborgs universitet.

Du somnar gott på kvällen, för att sedan vakna upp mitt i natten. Problem känns oöverstigliga och du har en lätt oro i bröstet. Ska du gå upp? Eller ligga kvar och vrida och vända på dig tills du kanske somnar om igen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vargtimmen har ett mystiskt skimmer över sig, kanske mest på grund av Ingmar Bergmans film "Vargtimmen" från 1968. I filmen beskrivs denna plågande timma:

”Vargtimmen är timmen mellan natt och gryning då flest människor dör, då sömnen är djupast och mardrömmarna är verkligast.
Det är timmen då den sömnlöse jagas av sin svåraste ångest – då spöken och demoner är som mäktigast. Det är också den timme då flest barn föds.”

Psykologen och forskaren Ida Flink, författare till boken "Sömn, dröm, mardröm" och sömnforskaren Jonathan Cedernaes, finns på plats i studion.

Den gör dig friskare, smartare, får dig att leva längre och kan påverka din psykiska hälsa. När man tittar igenom floden av hälsoböcker, är det lätt att tro att allt skulle förändras, om man bara åt på rätt sätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Intresset för mat och näringslära är enormt, det är inte rena kokböcker som säljer som smör, utan mer livsstilsbetonade böcker, om hur du ska äta dig frisk, stark, glad och snygg, gärna med vetenskapliga studier som bekräftar tesen. Dieterna lovar bot mot kroppsliga, mentala besvär och sjukdomar.

Våra inbjudna experter lotsar oss genom fakta och påståenden i dietdjungeln.

Kropp & Själ lånar retoriken från politikens värld och presenterar dietkampen. Företrädare för clean eating, LCHF och paleo, får en minut på sig att argumentera för sitt att äta, deras påståenden värderas sen av en expertpanel.

Gäster: Richard Tellström, måltidshistoriker, Emma Frans, forskare vid Karolinska Institutet och författare, Mats-Eric Nilsson, journalist och författare, Amina Manzoor, medicinreporter på Dagens Nyheter, Christian Rück, psykiatriker och forskare, Karolinska Institutet, Sara Ask, dietist, Johan Bergendorff, Sveriges Radios hälsokorrespondent.

Dietkampen: Annika Malm, clean eating, Björn Thulin, Paleo, Mia Ånemyr, LCHQ.

En drog som går att köpa på nätet och som är så stark att den kan vara dödlig, även i små doser. Polis och forskare oroar sig för fentanyldroger som kan vara hundratals gånger starkare än heroin och som skördar allt fler dödsoffer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Robert började med heroin i tonåren. En dag fanns det inget att köpa i hans område, en kompis hade kommit över fentanylplåster som de rökte. Flera av hans vänner dog till följd av överdoser. Robert överdoserade också, men snart var han ute igen och fortsatte sin jakt på drogen.

Vi berättar också om naloxon, en medicin som används för att stoppa överdoser och som kommer att bli mer spridd i Sverige.

Martin Kåberg, medicinskt ansvarig vid sprututbytet i Stockholm, vill att naloxon ska finnas tillgängligt på bred front i samhället. Under de tre månader som kliniken skrivit ut preparatet, har det använts för att stoppa flera överdoser.

I studion:Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, Stewe Alm, analytiker vid Polisens nationella operativa avdelning, NOA, Eva Nyman, utredare, Socialstyrelsen.

Vill du ha hjälp?

https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alkohol-och-droger-riskbruk-och-skadligt-bruk/#section-1