Kropp & Själ

Att ha sexuellt intresse för barn är förmodligen den mest fördömda böjelsen man kan ha. Att utöva den är ett avskyvärt brott. Men går det att sluta vara pedofil och hejda sin dragning till barn?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Linus är i tjugoårsåldern. Han har sambo, bostad och jobb och bär på en hemlighet. Han har en färdig självmordsplan för den händelse att hemligheten skulle avslöjas. För han vet hur hatad han är. Han hatar till och med sig själv, eller åtminstone den del av honom som dras till barn. Om det fanns ett sätt att bli av med det här skulle han göra det direkt, han vill inget hellre än att sluta tända på barn och han sökt hjälp sedan flera år.

Pedofili är en psykiatrisk diagnos som inte går att bota, men kanske går den att hålla i schack. På Karolinska Institutet försöker man hitta personer som ännu inte begått övergrepp mot barn för att om möjligt kunna hjälpa dem att inte utöva sin läggning. En del av forskningen handlar om att testa så kallad kemisk kastrering på pedofiler. Syftet är att sänka sexlusten. Just hög sexlust är en av riskfaktorerna vid pedofili berättar Christoffer Rahm, specialistläkare i psykiatri som leder studien. Hypotesen är att minskad sexlust ska dämpa risken att begå övergrepp.

Gäster i studion: Christoffer Rahm, psykiater och Katarina Görts Öberg, psykolog och terapeut Börje Svensson.

Är du orolig för att begå övergrepp?

Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88

Har du blivit utsatt?

Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08–696 00 95

Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076–19 99 343

Larma om misstänkta övergrepp

Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: [email protected]

"Jag har svårt att tänka på annat, det är som en förälskelse." Emmy började klättra för ett år sen och hon tänker ständigt på hur hon ska klara nya hinder på klätterväggen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klättring är en av de mest växande sporterna i Sverige enligt Riksidrottsförbundet. En klättrare behöver både fysisk styrka och förmåga till problemlösning. När det tidigare var friluftsmänniskor som klättrade i naturen, har klätterväggar inomhus gjort sporten mer tillgänglig.

En dröm för äventyrliga klättrare är att bestiga Mount Everest. För äventyraren Annelie Pompe var det en barndomsdröm. Hon berättar om skräckupplevelsen att se fastfrusna klättrare på vägen mot toppen.

I Studion: Per Calleberg, psykolog, Johanna Wernqvist, Svenska Klätterförbundet och Klas Sandell, seniorprofessor, Karlstads universitet.

Svårt att få upp den, smärtsamma samlag och rädslan att kissa på sig. Få hälsoproblem kan skapa så mycket skamkänslor som när de drabbar våra underliv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alison satte in en spiral och fick så ont att hon känner sig traumatiserad. Var det verkligen nödvändigt? Finns det ingen smärtlindring att få?

Programmet bygger på lyssnarnas frågor. Har du en fråga om ditt underliv? Mejla oss: [email protected]

Vi besöker en fertilitetsklinik i Stockholm för att ta reda på vad som är den perfekta sperman. Här förvaras sperma från danska män eftersom det finns för få donatorer i Sverige. Spermakvalitén är till stor del genetisk men allt för varma bad och rökning kan göra kvalitén sämre.

Gäster: gynekologen Lena Marions och andrologen Stefan Arver.

En dator som ställer diagnos och en virtuell terapeut som känner av om en person är nedstämd, det är några exempel på hur ny teknik bryter ny mark inom sjukvården.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan du tänka dig att ha en robot i ditt hem? I ett samarbete mellan KTH och Karolinska institutet försöker forskare ta fram en robot som kan flytta hem till en person som fått demens för att snabbt kunna upptäcka om personen försämras i sin sjukdom. Artificiell intelligens och smarta datorer kommer att påverka sjukvården på många plan i framtiden.

Den tekniska utveckligen väcker frågor, vems fel är det om datorn ställer fel diagnos? Är vi som patienter beredda att acceptera robotar som tar hand om oss när vi är sjuka?

I Studion: Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier, Kjell Asplund, Statens medicinsk-etiska råd, Christian Smith, datavetare, Kungliga tekniska högskolan och Miia Kivipelto, professor vid Karolinska institutet.

Att vara anhörig till en suicidal person är ofta mycket svårt, men utbildning kan lätta bördan och minska skuldkänslorna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Systrarna Anna och Eva hade blivit vuxna och flyttat hemifrån när deras mamma plötsligt försökte ta sitt liv. Det blev början på en tillvaro som präglades av oro och ett ständigt övervakande av mamman.
- De anhöriga bär på en enorm börda och många är helt utmattade, säger psykologen Mia Rajalin. Hon har studerat vilken nytta de anhöriga kan ha av att gå en kortare utbildning som lär dem att hantera sin situation.

En viktig avlastning för de anhöriga är också att patienten får rätt vård och att det finns någonstans att vända sig till vid en kris. I Stockholm rullar sedan ett par år en psykiatrisk akutbil som rycker ut när någon är på väg att ta sitt liv.

Gäster i programmet: Mia Rajalin, psykolog, Margareta Östman, professor i hälsa och samhälle och Johan Håkanson, föreläsare och anhörig till Johanna som tog sitt liv för åtta år sedan.

I en akut nödsituation ring alltid 112

Hit kan du ringa om du behöver prata med någon om din situation:

Självmordslinjen 901 01

Jourhavande medmänniska 08-702 16 80

Jourhavande präst 112

Nationella Hjälplinjen 020-22 00 60

Röda Korsets telefonjour 0771-900 800

BRIS vuxentelefon - för dig som är orolig för ett barn 077-150 50 50

En söndercurlad generation som inte vill ta de jobb som erbjuds. Med jämna mellanrum blossar debatten om dagens ungdom upp, men det är inget nytt att ungdomar beskrivs som förtappade och annorlunda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför går det att prata om unga människor på ett sätt som skulle vara omöjligt när det gäller andra grupper? Och finns det något som särskiljer den generation som nu etablerar sig på arbetsmarknaden, 90-talisterna?

Lovisa Sterner, ungdomsbarometern, Anders Parment, forskare vid företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet och Linn Olsson, bloggare, medverkar i programmet.

Glöm talang och genialitet, att nå framgång handlar mer om ansträngning och jävlar anamma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När psykologiprofessorn Angela Duckworth jobbade i skolan upptäckte hon att vissa barn gjorde bättre ifrån sig trots att de inte presterade bättre i till exempel intelligenstest. Det var något annat som avgjorde hur bra det gick för eleverna. Hon började studera det som på engelska kallas för grit, och som handlar om barnens förmåga att oförtrutet kämpa vidare. Hennes forskning visar att just den här kämparandan är viktigare för framgång än talang.

Den svenska hjärnforskaren Torkel Klingberg har studerat grit hos lågstadiebarn som ska lära sig matematik. Det visade sig att egenskapen spelade stor roll för hur duktiga barnen blev.

Programmet gästas av forskaren Alva Appelgren, psykologen Dan Katz, beteendevetaren Staffan Hultgren och entreprenören Andra Fahrad som diskuterar vilken roll grit spelar för oss och hur man kan skaffa sig mera grit.

Kan magnetstimulering av hjärnan bota alkoholism? Kjell, som varit alkoholist i många år, hoppas på att bli hjälpt av en ny teknik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskningsprojektet pågår vid Linköpings universitetssjukhus och metoden som används kallas rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering. Den går ut på att stimulera delar av hjärnan som ger sug efter alkohol. Vi har träffat Kjell som deltar i studien, gång på gång har han försökt sluta dricka men alltid trillat dit igen. Nu sätter han sitt hopp till den nya behandlingen, kan den få honom att sluta dricka en gång för alla? I studion: Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet och Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut.

Att upptäcka en stroke i tid kan vara helt avgörande för hur återställd du blir. Inom några timmar går det ofta att lösa proppen och förhindra stora skador på hjärnan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Carina var på jobbet när hon helt plötsligt kände en enorm trötthet. Det var som om proppen gick ur och hon började prata långsamt, som om kopplingen mellan hjärnan och munnen gick trögt. Hennes första tanke var att hon jobbat för mycket och att alltihop berodde på stress. Inte heller när hon kom hem och var så trött att hon inte ens orkade se på tv anande hon att det kunde röra sig om något annat. Först en månad senare fick hon veta att hon haft en stroke och då var skadan på hjärnvävnaden redan skedd.

- Alla måste känna till symtomen på stroke, inte bara den som drabbas. Ofta är det tydliga symtom, säger Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds universitet.

Symtomen hos den som får stroke kan vara förlamning, känselbortfall och sluddrigt tal. Om du söker vård direkt finns chans att lösa upp eller avlägsna blodproppen innan skador hinner uppstå.

Programmet gästas också av artisten Cinna Bromander som elva år efter sin stroke tycker livet är bättre än innan.

Rehabiliteringsforskaren Gunilla Eriksson menar att många av de unga som drabbats skulle kunna komma tillbaka i arbetslivet i mycket större utsträckning.

Vad händer om man betraktar en dödsskjutning som ett utbrott av en epidemi och våldet som smittsamt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns många likheter mellan hur sjukdomar och våld sprids, anser epidemiologen Gary Slutkin som utvecklat ett program för våldsprevention i USA. Om du umgås med någon som är våldsam är sannolikheten för att du också är det kraftigt förhöjd visar forskning från Ohio state university. Finns det något att vinna på att klassa våld som en sjukdom?