Kropp & Själ

REPRIS FRÅN HÖSTEN. Att vara unik och stå ut i mängden är något som premieras idag. Barn och unga uppmuntras att gå sin egen väg och våga sticka ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att bara vara ”som alla andra” har blivit synonymt med att misslyckas. Samtidigt har vi vår urgamla reflex att vilja höra till gruppen och passa in. Varför finns detta behov av att sticka ut? Vad blir effekterna av att sträva efter det unika?

För att bli unik och samtidigt vara välkommen i gruppen måste du först lära dig gruppens regler och normer och se till att du följer dem, det menar psykologen Oskar Henriksson. För att kunna vika av från gruppen måste du först tillhöra den. Som ett exempel tar han artisten Prince som först blev respekterad för sin musikaliska skicklighet och sedan kunde ta ut svängarna och bli allt mer unik.

Att sticka ut från mängden är viktigt i konkurrenssamhället. I allt högre grad förväntas vi skapa våra egna jobb och då är förmågan att göra sig unik avgörande, menar Carl Cederström som är författare och lektor i företagsekonomi. I vår tidsanda finns en ide om att vi ska leva upp till idealet om att vara unika, Carl menar att det innebär en stress för unga människor idag.

Gäster i studion är Oskar Henriksson, psykolog, Carl Cederström, författare och lektor i företagsekonomi, Jenny Jägerfeldt, psykolog, samt Marie Mandel, psykolog.

Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

Kropp & Själ blickar tillbaka på 2016 och ser vilka hälsotrender som hörts i våra program det gångna året. Och så skådar vi in i framtiden - hur vill vi leva, äta och träna 2017?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Strävan efter att optimera sin tillvaro är ett tema som återkommit. Oavsett om det handlar om att maximera sina färdigheter i sängkammaren eller att effektivisera familjens vardagsschema.

Kanske är det ett tecken i tiden, vi lever i en så ambitiös tidsanda med målet att hela tiden maximera effekten av våra ansträngningar. Men vad händer när för mycket fokus hamnar på just prestationen? Under året har vi även visat på ambitionens baksidor.

Kärleksrelationen har vi på många olika sätt synat i sömmarna. Var går gränsen för otrohet och vilka utmaningar innebär det att leva i en relation med stor åldersskillnad? Är man osäker på hur bra man egentligen har det bör man kanske besiktiga sin relation, ungefär som man då och då måste göra med bilen. I alla fall enligt den danske psykologen Mattias Stølen Duve som utvecklat konceptet Parcheck.

Och så finns trendanalytikern Ida Hult i studion och hjälper oss blicka in i framtiden. Hur vill vi leva, äta och träna 2017?

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Gott nytt år önskar redaktionen på Kropp & Själ!

Isen på Arktis smälter samtidigt som många äter sig till övervikt och sjukdom. Dagens Kropp & Själ diskuterar hur vi kan slå två flugor i en smäll och rädda både klimatet och hälsan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att vi äter för mycket kött och för lite grönsaker är de flesta experter ense om, något som är dåligt både för miljön och vår hälsa. Rött kött och charkprodukter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom och kan kopplas till flera olika cancerformer. Samtidigt står köttproduktionen för en stor del av världens utsläpp av växthusgaser. Men vad ska vi äta istället?

I Lund pågår ett projekt för att utvinna protein ur restprodukterna från rapsolja. Det som förut kasserades kan i stället komma att hamna på frukostbordet.

Lars Brickstad började tänka på maten ur ett klimatperspektiv för sju år sedan. Han kallar sig för sustainibilitarian och försöker välja mat utifrån flera aspekter som miljö, nyttighet och smak. Oftast blir det pasta på middagsbordet.

Dagens Kropp & Själ dukar upp julmaten och diskuterar om hälsa måste vara ett individualistiskt projekt eller om hälsa lika gärna kan vara att äta klimatsmart, och hur själva oron för klimatförändringarna påverkar oss psykiskt.

Gäster i studion är Line Gordon, Daniel Öhman, Fredrik Nyström och Anna Kåver.

Det är lätt att gå i barndom kring jul. När familjen ska samlas och trivas ihop så kan det bli svårt att hålla problem med familjemedlemmar på avstånd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Syskon som har olika bra relation till sina föräldrar kan uppleva en konkurrens och gamla konflikter kan blomma upp på nytt.

Hur gör man för att juletiden inte ska kännas så betungande? Måste man lösa alla familjekonflikter eller går det att umgås ändå - hur i så fall?

”Ska jag vara uppriktig så var det ångest jag kände. Det fanns ämnen som ingen fick prata om och det skulle tassas på tå”. För några år sen tröttnade Gustaf på familjens ansträngda julfirande, han bestämde sig för att börja fira jul på egen hand. Men trots att det kändes nödvändigt var det ett skamfullt och svårt beslut att ta.

Programmet är ett direktsänt telefonväkteri där vi ställer vi frågan till lyssnarna; Hur går dina tankar inför julhelgen, vad skaver i din familj?

Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.

Gäster i Studion är Liria Ortiz, psykolog, Monica Ek, familjeterapeut samt Helena von Zweibergk, författare.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Att sova bra har för många blivit en prestation. Den positiva livsinställningen har fått oss att sluta ifrågasätta. Dagens program handlar om hur vi börjat prestera hälsa och om hur du struntar i den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För Anna har kampen om sömnen pågått ända sedan hon var barn. Hon har prövat allt från avslappningsband och akupunktur till sömnmedel, men de sömnlösa nätterna infinner sig ändå liksom oron för att sömnen inte ska vara tillräcklig för att hon ska fungera bra.

En lösning kan vara att strunta i sömnproblemen. Om man lyckas acceptera att man ibland sover dåligt och rikta sitt fokus mot andra saker som är viktiga i livet minskar sömnbesvären. Det har psykologen Kristofer Bothelius sett i sin forskning.

I programmet ställs också frågan om det positiva tänkandet har gått för långt. Nu växer en motreaktion och intresset för att lära sig negativt tänkande sprider sig. Kropp & Själ besöker en kurs där fokus är att se saker från den mörka sidan.

Gäster i programmet är Kristoffer Bothelius, psykolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Mai-Lis Hellenius, läkare och professor i allmänmedicin vid Karolinska institutet, Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola.

Allt fler har insett vilken kraft det finns i att släppa loss kroppen och följa musiken. Men vad har dansen för betydelse för hälsan och vad kan dans ge som inte någon annan fysisk aktivitet kan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dansterapin har fått ett uppsving och dansen används på många håll som ett sätt att främja hälsa.

”Jag glömmer bort min sjukdom när jag dansar. Det är skillnad mot till exempel ett gymnastikprogram där jag måste tänka på rörelserna. När jag dansar bara njuter jag.” Det berättar Susanne, en av deltagarna i dansgruppen för Parkinson-patienter på kulturhuset i Jönköping.

I en studie vid Örebros universitet undersöktes om dans kan vara ett sätt att förebygga psykisk ohälsa hos tonårsflickor. Deltagarna i studien hade stressrelaterade besvär och besökte ofta skolhälsovården. Under 8 månader fick de dans på schemat två gånger i veckan. Resultatet visade att de upplevde sig må bättre och att besöken hos skolhälsovården minskade.

Gäster i programmet är Eva Bojner Horwitz, doktor i socialmedicin vid KI, Anna Duberg, medicine doktor i hälsovetenskap vid Örebro universitet och Åsa Unander-Scharin, professor som forskar i musikalisk gestaltning vid Luleå tekniska universitet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Förr låg brännskadepatienterna i en egen byggnad eftersom de skrek så mycket och luktade så illa. Idag finns bättre smärtlindring och tekniker att hålla såren rena, men vi kan inte återskapa hud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”En brännskada är ett oerhört trauma för kroppen. Och för själen. ” säger Morten Kildal som jobbar som överläkare på Brännskadecentrum i Uppsala. En av de största utmaningarna är att acceptera ärren efter brännskadorna. "Idag har vi blivit bättre på är att informera våra patienter om risken för att de kan må psykiskt dåligt även långt efter att själva såren har läkt", berättar han.

42-åriga Hanna råkade ut för en olycka för drygt ett år sen och fick stora brännsidor på halsen, armarna och delar av ansiktet. För henne blev förändringen av utseendet mycket svårare att hantera än hon föreställt sig.

”Mitt liv är förstört har jag tänkt många gånger. Jag var så lycklig innan och nu är jag här! Jag känner mig äcklig och jag tänker att alla andra tycker att jag är äcklig.”

Innan olyckan tyckte hon inte att utseendet spelade så stor roll. Men nu har hon en helt annan bild av vilken betydelse utseendet har. I veckans Kropp och själ berättar Hanna om kampen för att få tillbaka självförtroendet.

Det handlar om konsten att återskapa brännskadad hud, om vad som händer när kroppens viktigaste skyddsbarriär skadas och hur man går vidare när ens utseende inte längre är vad det varit.

Gäster är Lasse Gustavson, föreläsare och fd brandman, Mimmie Willebrand, psykolog och professor i medicinsk psykologi med lång erfarenhet av patienter med brännskador och Morten Kildal, docent och överläkare på Brännskadecentrum i Uppsala.

Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

Hur påverkas proceduren kring den mänskliga födelsen av den tid vi lever i? Hur vill vi föda barn 2016 och vad säger forskningen om vilka rutiner och metoder som är bäst?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans Kropp & Själ uppmärksammar ny forskning kring diagnostik och uppföljning av förlossningsskador.

”Kroppsvätskorna hamnade inte där de skulle, det kändes som att allt skulle ramla ut. Jag blev bitter och ledsen, när jag bara borde fått vara glad över mitt barn.” Det berättar Sabina Vinter som fick en svår bristningsskada när hon födde sitt första barn. Hon opererades i samband med förlossningen men ett halvår senare visade det sig att skadan inte läkt på rätt sätt och operationen behövde göras om.

Partnern har fått en allt större roll i förlossningsrummet, det menar barnmorskan Margareta Johansson, som forskat vid Karolinska institutet om pappors upplevelser av sina barns födslar.

Avhandlingen visar att pappans delaktighet kan påverka mammans upplevelse av smärta.

Att ha med sig en tredje person under förlossningen, till exempel en doula, har ökat i populäritet. En doula är en slags hjälp-kvinna som föräldrarna anlitar själva och som stöttar dem genom förlossningen.

Gäster i studion är Eva UUstal, överläkare i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitet, Per Nordin, kirurg samt docent vid Umeås universitet, Malin Edqvist, barnmorska och doktorand vid Sahlgrenska akademien, Emma Philipsson, doula.

Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

Innan det här året är slut kommer ca 10 000 svenska män ha fått diagnosen prostatacancer. Det är den vanligaste cancerformen. Trots det talas det fortfarande tyst om sjukdomen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Jag hade väl aldrig trott att just jag skulle få cancer! När beskedet efter alla tester till slut kom blev det bara tomt. Sen kom tårarna och tankarna. Vad har jag kvar att leva för, tänkte jag. Det var tufft. Mycket jobbigare än jag trott. ”

Polisen Lennart Rehnström befann sig mitt uppe i en stor mordutredning när kroppen plötsligt inte ville. Många tester senare fick han diagnosen prostatacancer. Idag, fem år senare, får han fortfarande sprutor en gång i månaden för biverkningarna av behandlingen men mår i det stora hela väldigt bra, även om cancern finns kvar i hans kropp.

Henrik valde att berätta om sin sjukdom för sina vänner och kollegor, men fortfarande är det många män som inte vill att någon ska veta. En vanlig biverkning av behandlingen är nämligen impotens och inkontinens.

Gäster i studion är Henrik Grönberg, professor och överläkare på Karolinska Institutet som varit med att ta fram ett nytt test som ska upptäcka prostatacancer i ett tidigt stadie, det sk Sthlm3-testet, och Thore Eklund, pensionerad urolog som själv haft prostatacancer.

Ställ dina frågor till våra kunniga gäster eller dela med dig av dina erfarenheter av prostatacancer.

Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

Direktsänt telefonväkteri kl 10:03-11:00 8 nov 2016. Slussen öppnar kl 10.00

Tel: 08-215 216.

Flera namnkunniga personer har på senare tid kritiserat både behandling och diagnoser inom psykiatrin, vissa går så långt som att säga att vården gör mer skada än nytta för många patienter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Psykofarmaka dödar många. Om vi bara använde 2% av den psykofarmaka som används idag skulle vi ha en mycket friskare befolkning som ville leva mycket längre.”

Det säger den danske läkaren och professorn Peter Gøtzsche som riktar stark kritik mot psykiatrin. Han menar att psykiatrin köper läkemedelsindustrins manipulerade studier med hull och hår och gör människor läkemedelsberoende i onödan.

Den amerikanske psykiatern Allen Frances har också länge varit kritisk till psykiatrin. Han menar att det blivit en inflation i antalet diagnoser och är oroad över hur unga personer diagnosticeras och i vissa fall behandlas i förebyggande syfte.

Svidande kritik riktas även mot den svenska psykiatriska vården. Förre nationella psykiatrisamordnaren Anders Printz gick tidigare i höstas ut och sa att hela den svenska psykiatrin behöver skrotas och byggas om från början.

Hur mår egentligen psykiatrin och vad behöver göras för att komma på rätt köl?

Gäster i studion är Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi vid KI och Sven Román, barn och ungdomspsykiater BUP Mora.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.