Producerat av Kulturakademin i samarbete med Frölunda Kulturhus och DOCK18

Varför figurteater? Paneldebatt med Bernard Cauchard dansare, Oskar Thunberg skådespelare och regissör, Erik Holmström regissör, Lis Hellström Sveningson teaterkritiker samt Jenny Bjärkstedt figur/dockspelare. Samtalsledare: Ronnie Hallgren professor i scenisk gestaltning vid Högskolan för scen och musik.

Del 1 – Att komma i kontakt med dockteater för första gången

Del 2 – Begreppsförvirring rörande figurteater, objektteater, modellteater eller dockteater

Del 3 – Hur tänker en dramatiker kring att skriva för dockteater

Del 4 – Konstnärliga val i repetitionsprocessen för dockteater

Del 5 – Publikfrågor kring social realism och dockteaterns möjligheter i scenkonsten

Del 6 – Dockteaterns framtid, robotteatrar och utbildningar

www.kulturakademin.com

Producerat av Kulturakademin i samarbete med Frölunda Kulturhus och DOCK18

Varför figurteater? Paneldebatt med Bernard Cauchard dansare, Oskar Thunberg skådespelare och regissör, Erik Holmström regissör, Lis Hellström Sveningson teaterkritiker samt Jenny Bjärkstedt figur/dockspelare. Samtalsledare: Ronnie Hallgren professor i scenisk gestaltning vid Högskolan för scen och musik.

Del 1 – Att komma i kontakt med dockteater för första gången

Del 2 – Begreppsförvirring rörande figurteater, objektteater, modellteater eller dockteater

Del 3 – Hur tänker en dramatiker kring att skriva för dockteater

Del 4 – Konstnärliga val i repetitionsprocessen för dockteater

Del 5 – Publikfrågor kring social realism och dockteaterns möjligheter i scenkonsten

Del 6 – Dockteaterns framtid, robotteatrar och utbildningar

www.kulturakademin.com

Producerat av Kulturakademin i samarbete med Frölunda Kulturhus och DOCK18

Varför figurteater? Paneldebatt med Bernard Cauchard dansare, Oskar Thunberg skådespelare och regissör, Erik Holmström regissör, Lis Hellström Sveningson teaterkritiker samt Jenny Bjärkstedt figur/dockspelare. Samtalsledare: Ronnie Hallgren professor i scenisk gestaltning vid Högskolan för scen och musik.

Del 1 – Att komma i kontakt med dockteater för första gången

Del 2 – Begreppsförvirring rörande figurteater, objektteater, modellteater eller dockteater

Del 3 – Hur tänker en dramatiker kring att skriva för dockteater

Del 4 – Konstnärliga val i repetitionsprocessen för dockteater

Del 5 – Publikfrågor kring social realism och dockteaterns möjligheter i scenkonsten

Del 6 – Dockteaterns framtid, robotteatrar och utbildningar

www.kulturakademin.com

Producerat av Kulturakademin i samarbete med Frölunda Kulturhus och DOCK18

Varför figurteater? Paneldebatt med Bernard Cauchard dansare, Oskar Thunberg skådespelare och regissör, Erik Holmström regissör, Lis Hellström Sveningson teaterkritiker samt Jenny Bjärkstedt figur/dockspelare. Samtalsledare: Ronnie Hallgren professor i scenisk gestaltning vid Högskolan för scen och musik.

Del 1 – Att komma i kontakt med dockteater för första gången

Del 2 – Begreppsförvirring rörande figurteater, objektteater, modellteater eller dockteater

Del 3 – Hur tänker en dramatiker kring att skriva för dockteater

Del 4 – Konstnärliga val i repetitionsprocessen för dockteater

Del 5 – Publikfrågor kring social realism och dockteaterns möjligheter i scenkonsten

Del 6 – Dockteaterns framtid, robotteatrar och utbildningar

www.kulturakademin.com

Producerat av Kulturakademin i samarbete med Atalante 2018-11-20.

Niklas Rydén konstnärlig ledare på Atalante samtalar med dansaren och koreografen Teresia Björk kring process och filmen Siri Derkert Trilogy.

Siri Derkert Trilogy av Teresia Björk är en ny film som har gjorts av Håkan Larsson och Bengt Wanselius. Denna konst- och dansfilm är ett resultat av en mer än 5 års lång process och föreställningar av Teresia Björk och hennes medarbetare i föreställningarna som startade upp 2014.

Teresia Björk har arbetat som dansare och koreograf i Sverige och utomlands i 25 år. I flera föreställningar har hon porträtterat, levt och undersökt Siri Derkert liv som nu har blivit film.

Ljudtekniker: Tomas Persson Carlberg

www.kulturakademin.com

Producerat av Kulturakademin i samarbete med Lindholmen science park under Audiovisual days 2018.

Inspirationsföreläsning: Autentiskt Ledarskap -bli den bästa och tydligaste ledaren du kan.

Ett autentiskt ledarskap är det som uteslutande betyder något, både i prestation och relation.

Talare: Therese Appelqvist, ledarskapskonsulten Therese Appelqvist är Filosofie magister i Sociologi, från Göteborgs universitet. Accrediterad i Emotional and Social Intelligence Competence Inventory (ESCI), Hay Group London.

Ljudtekniker: Peter Andersson

Inspelade: 2018-10-20

www.kulturakademin.com

Producerat av Kulturakademin i samarbete med Manusfabriken under Audiovisual days 2018.

www.kulturakademin.com

"Nålsögat" riktar sig till yrkesverksamma manusförfattare och skrivande regissörer som alla någon gång ställt sig frågan: ”Hur f*n gör man för att arbeta och försörja sig som manusförfattare idag?”

Under samtalet får vi en inblick i hur producenter och tv-kanal resonerar kring författarens roll. Hur anställs manusförfattare idag? Hur hittar de nya röster och talanger? Hur initieras olika projekt, och hur ser samarbetet ut mellan manusförfattare och producent, resp. kanal?

Medverkande i panelen:

Peter Zell, projektledare och redaktör, SVT

Annika Hellström, producent, Cinenic

Magdalena Jangard, tidigare VD Anagram, tidigare Långfilmskonsulent Svenska Filminstitutet

Daniel Lägersten, producent, Brain Academy

Moderator: Gunnar Eriksson

Ljudtekniker: Peter Andersson

Från film mot tv-serier

De senaste åren har det gått en TV-boom över Sverige. I och med de stora VOD-kanalernas intåg på marknaden under 2010-talet tittar svenskar mer än någonsin på film och tv-serier. Idag uppges var tredje svensk äga ett Netflix-konto, och även aktörer som C more, HBO Nordic och Viaplay är idag seriösa konkurrenter till SVT och de kommersiella tv-kanalerna i jakten om publiken.

Även om utländska serier och filmer lockar en stor publik har skandinaviskt drama länge hållit en hög fana på tv-seriemarknaden, Nordic noir är idag ett välkänt begrepp, och Sverige har genom åren radat upp ett flertal internationella framgångar som "Bron", "Äkta människor" och "Jordskott".

Stor brist på manusförfattare

Mitt i denna högkonjunktur utvecklas och produceras det fler filmer och tv-serier än någonsin i Sverige. Efterfrågan på manusförfattare med erfarenheten och kunskapen att skriva högkvalitativa tv-serier är stor. Samtidigt talas det från kanaler och producenter om att det råder en brist på manusförfattare.

Om detta stämmer, varför är det så? Har vi för få manusförfattare i landet, eller är det tröskeln in i branschen som blivit högre? För samtidigt pratas det från manusförfattares håll om att det blivit kanske svårare än någonsin att ta sig in i film och tv-branschen, och att kunna försörja sig på sitt yrke.

Såporna vägen in för många manusförfattare

En viktig plantskola för många manusförfattare och regissörer i Sverige under 80- och 90-talet var såpoperorna. Med publiksuccéer som "Varuhuset", "Rederiet" och "Tre Kronor" blev de långkörande tv-serierna en självklar del hos varje familjs TV-konsumtion. "Såporna", med sina snabba och effektiva produktioner, blev också en väg in för många av Sveriges idag mest anlitade manusförfattare.

Men när ”Såporna” i början av 00-talet dog ut lämnades således ett tomrum för kommande generationer författare att skolas in i branschen, ett tomrum som idag inte riktigt fyllts med något annat.

Få skolor för tv-författare

Den Göteborgsbaserade film och tv-utbildningen IHTV (Institutet för Högre Tv-utbildning) utbildade mellan åren 1998-2009 manusförfattare, regissörer och producenter inom tv-branschen, och har en stor betydelse för tv-branschen än idag. Men efter att IHTV gick i graven har saknaden av en mer renodlad tv-manusutbildning varit kännbar, trots det påtalade behovet av fler tv-författare.

Och frågan är om bristen på utbildningar, i takt med ”Såpoperans död”, har bidragit till hur tillvaron för manusförfattare ser ut idag.

Kan detta vara de bidragande orsakerna till att möjligheterna för författare att ta sig in i branschen blivit färre, att fler dörrar har stängts, och vad skulle då krävas för att öppna dem igen?

Hur viktigt är det med kontakter? Hur viktigt är det att förstå hur branschen fungerar? Och hur ser egentligen processen ut när ett projekt blir av: från ax till limpa?

Producerat av Kulturakademin i samarbete med Manusfabriken under Audiovisual days 2018.

www.kulturakademin.com

"Nålsögat" riktar sig till yrkesverksamma manusförfattare och skrivande regissörer som alla någon gång ställt sig frågan: ”Hur f*n gör man för att arbeta och försörja sig som manusförfattare idag?”

Medverkande i panelen:

Oskar Söderlund, manusförfattare, Gråzon, Ettor och nollor, Simon och Ekarna

Morgan Jensen, manusförfattare, Hassel, Superswede, Tjockare än vatten

Niclas Ekström, manusförfattare och redaktör, 30 grader i februari, Lingonligan, Molanders

Jessica Jankert, manusförfattare, Hashtag

Karin Arrhenius, manusförfattare, Faro, Flickan, I skuggan av värmen

Ljudtekniker: Peter Andersson

De senaste åren har det gått en TV-boom över Sverige. I och med de stora VOD-kanalernas intåg på marknaden under 2010-talet tittar svenskar mer än någonsin på film och tv-serier. Idag uppges var tredje svensk äga ett Netflix-konto, och även aktörer som C more, HBO Nordic och Viaplay är idag seriösa konkurrenter till SVT och de kommersiella tv-kanalerna i jakten om publiken.

Även om utländska serier och filmer lockar en stor publik har skandinaviskt drama länge hållit en hög fana på tv-seriemarknaden, Nordic noir är idag ett välkänt begrepp, och Sverige har genom åren radat upp ett flertal internationella framgångar som "Bron", "Äkta människor" och "Jordskott".

Stor brist på manusförfattare

Mitt i denna högkonjunktur utvecklas och produceras det fler filmer och tv-serier än någonsin i Sverige. Efterfrågan på manusförfattare med erfarenheten och kunskapen att skriva högkvalitativa tv-serier är stor. Samtidigt talas det från kanaler och producenter om att det råder en brist på manusförfattare.

Om detta stämmer, varför är det så? Har vi för få manusförfattare i landet, eller är det tröskeln in i branschen som blivit högre? För samtidigt pratas det från manusförfattares håll om att det blivit kanske svårare än någonsin att ta sig in i film och tv-branschen, och att kunna försörja sig på sitt yrke.

Såporna vägen in för många manusförfattare

En viktig plantskola för många manusförfattare och regissörer i Sverige under 80- och 90-talet var såpoperorna. Med publiksuccéer som "Varuhuset", "Rederiet" och "Tre Kronor" blev de långkörande tv-serierna en självklar del hos varje familjs TV-konsumtion. "Såporna", med sina snabba och effektiva produktioner, blev också en väg in för många av Sveriges idag mest anlitade manusförfattare.

Men när ”Såporna” i början av 00-talet dog ut lämnades således ett tomrum för kommande generationer författare att skolas in i branschen, ett tomrum som idag inte riktigt fyllts med något annat.

Få skolor för tv-författare

Den Göteborgsbaserade film och tv-utbildningen IHTV (Institutet för Högre Tv-utbildning) utbildade mellan åren 1998-2009 manusförfattare, regissörer och producenter inom tv-branschen, och har en stor betydelse för tv-branschen än idag. Men efter att IHTV gick i graven har saknaden av en mer renodlad tv-manusutbildning varit kännbar, trots det påtalade behovet av fler tv-författare.

Och frågan är om bristen på utbildningar, i takt med ”Såpoperans död”, har bidragit till hur tillvaron för manusförfattare ser ut idag.

Kan detta vara de bidragande orsakerna till att möjligheterna för författare att ta sig in i branschen blivit färre, att fler dörrar har stängts, och vad skulle då krävas för att öppna dem igen?

Två samtal med manusförfattare i fokus

Hur viktigt är det med kontakter? Hur viktigt är det att förstå hur branschen fungerar? Och hur ser egentligen processen ut när ett projekt blir av: från ax till limpa?

We recently saw a fascinating presentation from international audience experts Morris Hargreaves McIntyre (MHM) at the conference Publiken i focus?, August 23 in Gothenburg. Director Andrew McIntyre shared insight from Audience Atlas Sweden, which is the most comprehensive study of Swedish audiences ever conducted, which gives Sweden its own Culture Segments system. MHM are running a follow up presentation looking specifically at cultural audiences in West Sweden. Andrew will explore the size and profile of the market for dozens of art forms and will share practical tips for deepening audience engagement.

Andrew McIntyre’s presentation at the conference Audience in Focus? can be viewed at: www.repub.se

Andrew McIntyre, Director, MHM

Sound engineer: David Zackrisson

Produced by Kulturakademin in collaboration with Stora Teatern and Kultur i Väst/RePublik.

We recently saw a fascinating presentation from international audience experts Morris Hargreaves McIntyre (MHM) at the conference Publiken i focus?, August 23 in Gothenburg. Director Andrew McIntyre shared insight from Audience Atlas Sweden, which is the most comprehensive study of Swedish audiences ever conducted, which gives Sweden its own Culture Segments system. MHM are running a follow up presentation looking specifically at cultural audiences in West Sweden. Andrew will explore the size and profile of the market for dozens of art forms and will share practical tips for deepening audience engagement.

Andrew McIntyre’s presentation at the conference Audience in Focus? can be viewed at: www.repub.se

Andrew McIntyre, Director, MHM

Sound engineer: David Zackrisson

Produced by Kulturakademin in collaboration with Stora Teatern and Kultur i Väst/RePublik.