65 år efter sin död bevarar den amerikanska författarinnan och konstsamlaren Gertrude Stein sin position som en av modernismens mytiska centralfigurer. Just nu är hon aktuell på flera håll. Karsten Thurfjell ställde frågan varför och åkte till Grand Palais i Paris där en stor utställning med syskonen Steins konstsamling visas. I Marabouparken i Sundbyberg visas konstnärsduon Sisters of Jams utställning om sitt besök på feministikonen Kate Millets gård på den amerikanska landsbygden. 1970 kom hennes bok Sexual Politics ut och blev en bästsäljare världen över, men istället för en akademisk karriär valde Kate Millet att bosätta sig på en gård där hon skapade en plats dit kvinnliga konstnärer och författare bjöds in för att bo och arbeta tillsammans. På Bildmuseet i Umeå visas den uppmärksammade sydafrikanska konstnären Tracey Rose. Hon intar museet med sin mångbottnade, visuella och ofta mycket provocerande bildvärld. Kerstin Berggren har mötte Tracey Rose i Umeå. Programledare Anneli Du

Vid 137 års ålder och 65 år efter sin död bevarar den amerikanska författarinnan och konstsamlaren Gertrude Stein sin position som en av modernismens mytiska centralfigurer. Just nu är hon aktuell på flera håll: på bio, på teaterscenen, som performacekonst  och inte minst på Grand Palais i Paris som just nu visar den stora utställningen L´Aventure des Stein, Matisse, Cézanne, Picasso… om syskonen Steins konstsamlande i början av 1900-talet. Karsten Thurfjell for till Paris för en rejäl dos nostalgi och ställde frågan: varför är Gertrude Stein fortfarande högaktuell.

I Marabouparken i Sundbyberg visas konstnärsduon Sisters of Jams – Mikaela och Moa Krestensens - utställning om sitt besök på feministikonen Kate Milletts gård i Poughkeepsie i delstaten New York.  Amerikanskan Kate Millett , född 1934, är en av feminismens pionjärer. 1970 blev hon världskänd med sin bok Sexual Politics som hon disputerade med i litteratur på Colombia University. Sexual Politics blev en bästsäljare världen över, men istället för en akademisk karriär valde Kate Millet att bosätta sig på en gård där hon skapade en plats dit kvinnliga konstnärer och författare bjöds in för att bo och arbeta tillsammans och där politiska diskussionerna skulle föras på gräsrotsnivå. Konstnärsduon Sisters of Jam mötte en mycket ensam, gammal kvinna  i ett stökigt och halvförfallet hus. En kvinna beroende av hemtjänst, men som fortfarande brann för sina politiska visioner om ett jämställt samhälle.

På Bildmuseet i Umeå visas den uppmärksammade sydafrikanska konstnären Tracey Rose. Hon intar museet med sin mångbottnade, visuella och ofta mycket provocerande bildvärld. I hennes - ofta performance-baserade konst - utmanar hon frågor om politisk identitet; frågor som inkludera sexualitet, ras och kön. Tracey Rose tillhör den generation sydafrikanska konstnärer som har etablerat sig efter apartheid och utställningen, som är ett samarbete med Johannesburg Art Gallery, presenterar ett urval av hennes verk från de senaste femton åren. Kerstin Berggren har mötte Tracey Rose i Umeå.

Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Kosmo handlar om brorsan. Vi har träffat filosofen och författaren Aleksander Motturi som både i sin forskning och sitt författarskap utforskat samhällets hierarkier och utanförskap. Det blir ett samtal om brödraskapets byggstenar och olika uttryck. I november har Ruben Östlunds film Play premiär. Filmen är inspirerad av verkliga rättsfall där brorsan-tricket är den intrikata ingången till ett psykologiskt spel mellan rånoffer och förövare. Med hjälp av medverkande från de två antologierna Fittstim och Pittstim tittar Jon Jordås närmare på kulturvärldens brödraskap. I Kapstaden bor två av Sydafrikas mest uppmärksammade unga konstnärer, tvillingarna Hasan och Hussein Essop. De är 26 år gamla och efter examen från konsthögskolan i Kapstaden för fem år sedan upptäckte de styrkan - och det oundvikliga - i att arbeta tillsammans. Programledare Anneli Dufva

Kosmos Anneli Dufva har träffat filosofen och författaren Aleksander Motturi, aktuell med boken Diabetikern. Det blir ett samtal om brödraskapets byggstenar och olika uttryck.

I november har Ruben Östlunds film Play premiär, men redan har den börjat debatteras. Filmen är inspirerad av verkliga rättsfall där ”brorsan-tricket” är den intrikata ingången till ett psykologiskt spel mellan rånoffer och förövare. Mia Gerdin har mött Ruben Östlund och följt debatten.

Med hjälp av medverkande från de två antologierna Fittstim och Pittstim och två av dess medverkande -  Karolina Ramqvist och Max Landergård  - tittar Jon Jordås närmare på kulturvärldens brödraskap och hur den manliga gemenskapen och nepotismen gestaltas i film och litteratur.

I Kapstaden bor två av Sydafrikas mest uppmärksammade unga konstnärer, tvillingarna Hasan och Husain Essop. De är 26 år gamla och efter examen från konsthögskolan i Kapstaden för fem år sedan upptäckte de styrkan och det oundvikliga i att arbeta tillsammans. Deras ämne är islam  och de utmanar väst blicks på muslimen men går också i bräschen för en ny tradition av islamsk konst, där förbudet mot att avbilda levande varelser naggas i kanten.

Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Kosmo om England två månader efter sommarens kravaller. Det handlar om upplopp, populärpolitik och politik. Gunnar Bolin har åkt till Tottenham för att lyssna av stämningarna. Anneli Dufva har träffat den klassmedvetne succéförfattaren David Nicholls för att tala om klass, bildning och populärkulturens betydelse. Fredrik Wadström lyssnar på kravallernas soundtrack idag och för tre år sedan då det var upplopp i Brixton. Dessutom kort analys av David Gillborn, professor vid London University. Programledare: Cecilia Blomberg.

Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin åkte till England för att se vilka avtryck sommarens upplopp gjort på brittiskt kulturliv och samhällsdebatt. Han träffade bland andra författaren Alex Wheatle som själv blev fängslad efter kravallerna i Brixton 1981. Just nu uppträder han i London med sin egen berättelse som han jämför med upploppen i somras. Och så har han mött fotografen Don Omope som bor i Tottenham och som var ute och dokumenterade förödelsen på sina egna gator.

Den brittiske författaren David Nicholls fick en dundersuccé med sin tredje roman One day, En dag, som nu också blivit film, med svensk premiär den 14 oktober. Det handlar om kärlek och vänskap, men också om klass, kön, utbildning och möjligheter. Anneli Dufva träffade David Nicholls när han besökte Stockholm tidigare i år för att tala om hans böcker och om just populärkultur och det speciella samband som ofta finns i den brittiska masskulturen mellan pop och politik.

Upploppen i England i augusti i år var inte bara ett eko av liknande kravaller i Storbritannien i början av 1980-talet. Det ekade också av 30 år gammal musik med punk-, new wave- och ska-band som sjöng om sociala motsättningar och upplopp i städerna. Flera av de gamla låtarna tog sig till och med långt upp på topplistorna. Men utanför den breda musiken finns idag rap- och grimemusik som fyller samma funktion som The Clash, The Specials och andra gjorde för 30 år sedan. Fredrik Wadström har lyssnat på gatukravallernas soundtrack då och nu.

Och så hörs professor David Gillborn från University of London som bland annat skrivit om den osynliga vardagsrasismen i Storbritannien. I somras började varje intervju med "fördöm dem, fördöm dem" och varje försök att förklara tolkades istället som en ursäkt. Nivån på debatten i Storbritannien efter kravallerna har varit otroligt osofistikerad, säger han.

Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

Jenny Holzer är en av världens mest kända och anlitade konstnärer. Texten är hennes främsta uttrycksmedel och redan på 70-talet skrev hon sina första Truismer; påståenden om världen, våld, och maktförhållanden. Då illegalt uppklistrade affischer runtom Manhattan, sedan dess har budskapen spridits över världen i form av ljusprojektioner, elektroniska skyltar. Idag är det framför allt USAs krig mot terrorismen och tidigare hemligstämpat materia som är hennes utgångspunkt. Kosmos Cecilia Blomberg har träffat Jenny Holzer i Los Angeles. Och så har frilansjournalisten Ric Wasserman mött den prisbelönta amerikanska dokumentärfilmare Saul Landau som är aktuell med filmen Will the real terrorist please stand up. På Kalmar konstmuseum visas utställningen "A Complicated Relation" med samtida verk av konstnärer från östra Europa. Fredrik Wadström har varit där.

Programledare Anneli Dufva.

Jenny Holzer är en av världens mest kända och anlitade konstnärer. Texten är hennes främsta uttrycksmedel och redan på 70-talet skrev hon sina första Truisms; påståenden om världen, våld, och maktförhållanden. Då var det på illegalt uppklistrade affischer runtom Manhattan, sedan dess har budskapen spridits över världen i form av ljusprojektioner och elektroniska skyltar, men också huggits in i sten och finns även här i Sverige på Wanås slott i Skåne. Efter den 11 september har Jenny Holzer helt fokuserat på kriget mot terrorismen och på de övergrepp USA begått i sin kamp för en säkrare värld.  Texterna skriver hon inte längre själv, utan hon arbetar utifrån tidigare hemligstämplat material. Hon har gjort målningar och ännu fler textprojektioner och ljusskyltar med alltifrån bilder av planerade bombräder i Bagdad, till militärförhör och dokument om tortyr i fängelser som Abu Ghraib och Guantanamo. Kosmos Cecilia Blomberg fick en intervju med konstens dolda världskändis - på ett hotellrum i Santa Monica i Los Angeles. På utställningen Helvete, som öppnade nu i veckan på Liljevalchs konsthall i Stockholm, kan man se flera av Jenny Holzers verk. Bland andra Torso, från 2007, ett av de verk som bygger på autentiska brottsstycken från rapporter om enskilda soldaters brott och straff i Mellanöstern.

Och så har frilansjournalisten Ric Wasserman mött den prisbelönta amerikanska dokumentärfilmare Saul Landau som är aktuell med filmen Will the real terrorist please stand up. Filmen berättar om de så kallade Cuban Five - kubanska agenter som försökte att stoppa terroristattacker mot Kuba som var organiserade av anti-Castro grupper i Miami - men som själva fängslades i USA 2001 och dömdes för terrorism.

På Kalmar konstmuseum visas just nu utställningen A Complicated Relation med samtida verk av konstnärer från östra Europa. Temat är kulturens roll i samhället och konstens möjligheter att påverka demokratiprocessen i auktoritära samhällen. Fredrik Wadström har träffat konstnärer från forna Sovjetunionen, bland andra den ryska radikala konstnärsgruppen Voina och vitryska Marina Naprushkina som skapat Byrån För Anti-propaganda.

Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Det är 12 år sedan NATO bombade Serbien och Milosevic drog tillbaka de serbiska styrkorna från Kosovo, tre år sedan Kosvo utropade sig som självständig stat.

-Vi måste förbereda oss på att det blir bråk efter premiären! Det säger dramatikern Minja Bogavac i Belgrad har skrivit pjäsen "Patriotiskt köpcentrum" tillsammans med Jeton Neziraj, dramatiker bosatt i Kosovo. Det är det första teatersamarbetet mellan en serb och en kosovoalban på flera decennier. Jeton Neziraj menar att teater och kultur kan fungera som brobyggare i en tid då all dialog tycks bruten. På båda sidorna av gränsen hörs för tillfället en hårt uppskruvad nationalistisk retorik eftersom Serbien inte erkänner Kosovo som nation. Frilansjournalisten Karine Mannerfelt har varit tillbaka i en region som hon har rapporterat ifrån sedan 90-talet. Hon fann en frusen konflikt, men också ett unikt teatersamarbete. Karsten Thurfjell har varit på Färgfabriken i Stockholm och sett utställningen I will never talk about the war again där konstnärer med koppling till länderna på Balkan medverkar. Stora andelar av befolkningen i forna Jugoslavien lider av traumatiska upplevelser från kriget under 90-talet. Extrem nationalism, homofobi och främlingsfientlighet är en realitet och kan ses som konsekvenser av kriget. På Färgfabriken visas verk av konstnärer som på olika sätt förhåller sig till både det individuella och kollektiva krigstraumat. 84 av FN:s 193 medlemsländer har erkänt Kosovo som självtsändig stat- Eller om man vänder på det, 109 av FN:s medlemsländer har inte erkänt Kosovo. Ett av länderna är Ryssland.  Varför är ett erkännande av Kosovo en sådan laddad fråga för Ryssland? Sveriges Radios före detta Moskvakorrespondent Fredrik Wadström kommenterar. Går det att bygga identiteter utan nationalistiska övertoner? Karine Mannerfelt har träffat serber i Belgrad och kosovoalbaner i Pristina för att samtala med dem om deras nya identiteter efter Jugoslaviens sönderfall. Varken i Belgrad eller Pristina går det att undgå den nationalistiska propagandan, men i Kosovos huvudstad Pristina är frågan om nationell identitet mest komplex - många kosovoalbaner är mer lojala mot Albanien än den nyfödda Kosovostaten. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Drömmen om ett eget hus är en av människans starkaste drivkrafter, så stark att den till och med utlöst finanskriser och orsakat personliga tragedier. Idag står runt 1,5 miljon hus tomma i USA, övergivna av sina överbelånade före detta ägare eller byggda i spekulation och aldrig bebodda.

Cecilia Blomberg har träffat konstnären Andrea Zittel som under hela sitt konstnärskap utforskat boendets många dimensioner - om relationen husägande och frihet, men också vad det småskaliga boendet kan betyda för en hållbar framtid. Redan på 90-talet blev Andrea Zittels minimala New York-lägenhet en experimentplats för komprimerat boende, sedan gjorde hon husvagnar och numera är det hemmet i Joshua Tree i Mojaveöknen mitt emellan Las Vegas och Los Angeles som är i centrum. Där har hon skapat A-Z West. Hon bor och jobbar där, och bjuder även in andra konstnärer att testa sina idéer. I USA är trailern  - den stora husvagnen – så långt många når i drömmen om det egna hemmet. Var fjortonde amerikansk familj beräknas bo i så kallade mobile homes. Claes Andreasson tar oss med till en kulturminnesmärkt trailer park i Los Angeles och berättar om trailerns historia och status i USA. Och så har Maria Edström läst om Elise Johanssons trilogi om flickan Nancy: Glasfåglarna, Mosippan och Nancy, där Tå-Pelles lilla stuga finns mitt i berättelsen. Ett slags ur-stuga på våra breddgrader, ett ur-hem som har sin motsvarighet runt hela klotet. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

Kosmo 20110917 Norge efter Utöya.

Kosmo reser till Norge. Karsten Thurfjell möter konstnärer, konstkritiker och den före detta nationalgallerichefen Sune Nordgren och skildrar den starka norska kulturkonservatismen som bland annat satt stopp för ett nytt nationalmuseum i landet. Anneli Dufva möter författaren Roy Jacobsen och journalisten Knut Hoem och söker svaret på relationen norsk nationalism och det norske arbeiderpartiet. Och så träffar Mårten Arndtzén konstnären Hans Hamid Rasmussen som är aktuell på konstbiennalen i Göteborg. Han har själv rötter i Algeriet och har i sitt konstnärskap kretsat kring frågan om dubbla identiteter. Och berättar Mattias Berg om hur det var när fiktionen närmade sig verkligen under hans läsning av Jan Kjaerstad i somras.

10 år efter elfte september har landet fått en självklar plats i västerlandets medvetande. Dels genom nyhetsrapporteringar, men också genom alla skildringar på film och i böcker. Men hur väl stämmer den med verkligheten?

Kosmo har mött en av landets mest prisade författare, Atiq Rahimi, som idag lever i Frankrike men ofta reser till sitt hemland där han driver flera projekt. Atiq Rahimis böcker ställer de stora existentiella frågorna om vad krig gör med en människa. Han skriver om sorgen, om svårigheten att sätta ord på den och om hämndbegär. Om man inte sörjer, ges hämnden fritt spelrum, säger han. Och så har vi träffat Shakeb Isaar  - en afghansk TV-stjärna  - som kom att skriva afghansk mediehistoria efter talibanernas fall. Han introducerade musik från hela världen, klädde sig i västerländska kläder, pratade om vad som hände i samhället och tilltalade publiken som om de var hans vänner.Men 2005 hade det politiska klimatet hårdnat, de religiösa fundamentalisterna fått ökat inflytande och när hans kvinnliga kollega blev mördad och han själv blivit utsatt för misshandel otaliga gånger fick Shakeb Isaar hjälp av svenska UD att ta sig till Sverige. Förra året var han tillbaka för första gången sedan han lämnade landet. Han berättar bland annat om hur en ungdomskultur nu växer fram i landet. Konstnären och filmaren Pål Hollender reste redan 2002 till Afghanistan för att, enligt dogmareglerna, göra en film därifrån. Filmen med titeln United States of Afghanistan, där bland andra musikern Olle Ljungström deltog, fick ett blandat mottagande när den hade premiär några år senare. Men Pål Hollenders intresse för Afghanistan var väckt och förra året reste han dit igen. Finding Ali är titeln på den nya filmen. Hör om hur sökandet efter Ali inte riktigt gick som Pål Hollender hade tänkt sig. Istället kom filmen att bli en sorts upptäcksfärd i bilder i Afghanistan av idag.

Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Kosmo tittar närmare på förnedringens mekanismer och uttryck.

Frilansjournalisten Yvonne Ihmels har varit i Wien och mött Michael Haneke –  en av Europas främsta och mest nyskapande filmregissörer. Han har i filmer som Pianisten och Det vita bandet skildrat hur människor förnedrar och förnedras både inom familjens hägn och samhällets ramar. Hans filmer har många gånger fått publiken att lämna biosalongen på grund av sina ofta kyliga och exakta skildringar. ”Film är alltid en form av våldtäkt", säger han. Hör Lars Palmgrens reportage från Kuba  - ett land där människor under årtionden fått vänja sig vid fattigdom och restriktioner och där förnedringen är en del av vardagen. 1994 kom den kubanska filmen Jordgubbar och choklad - en film med en homosexuell hjälte och en revolutionär som ifrågasätter sig själv. Filmen har inspirerat kubanska filmare till uppror mot självcensur och idag vågar kubansk film allt mer kritisera det kubanska samhällssystemet. Kuba är ett land på randen till förändring. Men vad det kommer att innebära råder det delade meningar om. ”Vi är som fåglar som levt hela livet i en bur med mat och vatten. När så en dag dörren öppnas och vi kan lämna buren, upptäcker vi att vi inte kan flyga … eller inte vågar, säger dokumentärfilmare Dimas Castellanos.

Tor Billgren har återvänt till Sverige efter två och ett halvt år i Sydafrika där den utdragna förnedring som apartheidsystemet gav upphov till är en ständig källa att ösa ur för landets kulturliv. I år är det något av ett kulturellt Winnie-år. Winnie Madikizela-Mandelas levnadsöde är ett av de mest dokumenterade i Sydafrika. I april hade en opera baserad på hennes liv premiär i Pretoria och senare i höst kommer en Hollywoodfilm med Oscarsbelönade Jennifer Hudson i huvudrollen. I såväl operan som filmen går utsattheten och förnedringen som röda trådar - Winnie Madikizela-Mandela både som offer och förövare. Och så rapporterar Gunnar Bolin från Venedigs filmfestival som slår upp sina dörrar i veckan.

Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

Kosmo har tema staden och utgår från kravallerna i England och terrorattacken i centrala Oslo med hjälp av samhällsplaneraren Karin Bradley - vem tillhör staden och vad berättar staden om vår tid och värld? Det blir reportage från världens maktcentrum Washinton DC - om hur konstitutionell makt, herravälde och krigsmakt återspeglar sig i staden och om supermaktens vacklande tillstånd. Reportage från Johannesburgs innerstad som är en blandning av slum och entreprenörskap. Margareta Svensson har bland andra mött fotografen Alaistair McLachlan som från sin terass på 19:e våningen dokumenterat stadens liv. Marie Lundström funderar kring småstadens själ och vad som egentligen skiljer den från storstaden. Programledare Anneli Dufva

Vem tillhör staden och vad berättar staden om vår tid och värld? Varför ser vi kravaller i London just nu och vad har hänt med staden som politisk arena? Kosmo har mött Karin Bradley som är samhällsplaneraren och forskaren på KTH. Washinton DC är fortfarande världens maktcentrum och stadens arkitektur manifesterar både konstitutionell makt, herravälde och krigsmakt.  Kajsa Boglind var i Washington mitt under havererande budgetförhandlingar och när en ny finanskris seglade upp. Hur kommer USA:s vacklande tillstånd påverka den amerikanska huvudstaden och dess symbolvärde? “Hur svårt det än är för oss amerikaner att förstå det, så närmar vi oss nu ett läge då vi inte längre är en supermakt", säger historikern Jane Freundel Levey. I Europa har storstadens kärna allt mer förvandlat till en plats för dem som har pengar. Storstaden segregeras och de mindre bemedlade hamnar i staden utkanter. Men i stora delar av världen är det precis tvärtom, medel - och överklassen har övergett innerstaden för villaförorterna. Johannesburg i Sydfarika är en sådan stad. Staden som byggdes under guldruschen i slutet av 1800-talet hade sin största expansion under apartheidtiden på 70 och -80-talen.  Idag är Johannesburg en blandning av slum och entreprenörskap. Hit kommer människor från hela Afrika och stora delar av resten av världen för att pröva lyckan. Men åter igen är Johannesburg en stad i förändring som lockar allt fler konstnärer. Sveriges Radios före detta Afrikakorrespondent Margareta Svensson skildrar i ett reportage centrala Johannesburgs förvandling med hjälp av bland andra arkitekten Hannah le Roux och fotografen Alaistair McLachlan som under flera års tid från sin terass på 19:e våningen i centrala Johannesburg skildrat livet som levs under honom på taken och gatan. Och så funderar Marie Lundström kring småstadens själ och vad som egentligen skiljer den från storstaden.

Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl