Kulturradion: Kosmo

Kulturradion: Kosmo

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Kulturradion: Kosmo episodes

  • Fängelse - om att spela med fångar och 12 arga libaneser
    I terrorns tid - rättegången som skakade apartheid, heter en bok skriven av den sydafrikanske advokaten Peter Harris. Boken återberättar turerna kring ett av Sydafrikas mest kända rättsfall. I Pretorias mest hårdbevakade fängelse sitter fyra ANC-aktivister som är anklagade för högförräderi och mord och löper stor risk att dömas till döden. Anneli Dufva träffade honom när han besökte Stockholm. Den libanesiska dokumentärfilmen 12 Angry Lebanse följer ett teaterprojekt i Libanons mest ökända och överbelastade fängelse Roumieh. Sara Lundin har mött producenten för filmen, Jocelyn Abi Gebrayel. Varför dras teaterregissörer till fängelset? Vad händer med en text när den spelas upp för interner eller när det är fångarna själva står på scenen - är det terapi eller konst? Marcus Morey-Halldin har mött några med erfrenheter innanför murarna. Och Maria Edström har läst om Arthur Koestlers roman "Natt klockan tolv på dagen". Programledare: Cecilia Blomberg.

    I terrorns tid - rättegången som skakade apartheid, så heter en bok skriven av den sydafrikanske advokaten Peter Harris, som nu kommer på svenska. I Pretorias mest hårdbevakade fängelse sitter fyra ANC-aktivister. De är anklagade för högförräderi och mord och löper stor risk att dömas till döden. Peter Harris blir tillfrågad att bli deras försvarsadvokat. Boken återberättar turerna kring ett av Sydafrikas mest kända rättsfall - en historia som tar sin början i mitten av 80-talet och som slutar efter att den stora politiska förändringen i landet påbörjats. Anneli Dufva träffade Peter Harris när han besökte Stockholm. Upprinnelsen till den libanesiska dokumentärfilmen 12 Angry Lebanse började med ett telefonsamtal. Regissören och skådespelaren Zeina Daccahce ringer sin vän producenten Jocelyn Abi Gebrayel. Zeina Daccahce har precis kommit hem från Italien där hon arbetat med dramaterapi som rehabilitering för interner och vill prova det i Libanon. Nu vill hon sätta upp Reginal Roses berömda teaterpjäs Tolv edsvurna män(12 Angry Men) från 1954 i Libanons mest ökända och överbelastade fängelse Roumieh. Att pjäsen berör ämnen som förlåtelse, stigmatisering och hopp var ingen tillfällighet. Sara Lundin har mött producenten för filmen, Jocelyn Abi Gebrayel. Varför dras teaterregissörer till fängelset? Vad händer med en text när den spelas upp för interner eller när det är fångarna själva står på scenen – är det terapi eller konst? Marcus Morey-Halldin har pratat med Jan Jönson som arbetat med fångar på Kumlafängelset och San Quentin-fängelset i Kalifornien. Nu arbetar han på att få den nyligen frigivne Twin, en av skådespelarna som han arbetade med innanför murarna på 80-talet, till Sverige för en ny föreställning. Vi möter också Lo Kauppi som klev in i fängelse som skådespelare men klev ut som dramatiker och regissör till en pjäs byggd på fångarnas historier. Hör också journalisten Elisabeth Åsbrink som skrev boken "Smärtpunkten" om Noréns 7:3. Och Maria Edström har läst om Arthur Koestlers roman Natt klockan tolv på dagen, en klassiker om att vara politisk fånge i Stalins fängelse på 30-talet. En fiktiv historia men som inte bara är relevant för sovjettiden. En fiktiv historia som inte bara är relevant för sovjettiden. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Revolution - om egyptisk framtid och upprorets psykologi
    Från och med lördag 2 april gör Kulturredaktionens program nedslag i tankarna som denna vår av revolter har väckt.

    Kosmo har varit på plats i Kairo och mött författare och konstnärer som berättar att den egyptiska revolutionen blev en energikick. – Nu är det vi som äger gatorna, säger Ganzeer. Han är en konstnär som utnyttjat egyptiernas nyvunna frihet till att måla monumentala bilder av ungdomarna som dödades i revolutionens början. För att hedra dem och påminna om att revolutionen måste fortgå, säger han. Hör också författaren till Yacobians hus, Ala al Aswany, som idag skriver om människor på torget och konstnären Lara Baladi som gör radio tillsammans med människor hon lärt känna på Tahrirtorget i Karine Mannerfelts reportage. Hon har också träffat konstnären Nermine Hammam som inte är lika säker på att Egypten är på rätt väg och framför allt ifrågasätter militärens nya roll. De psykologiska mekanismer som drar igång när en grupp människor samlas för att protestera mot en regim, när en grupp personer slåss för något de tror på eller när långkonjunkturen drabbar världsekonomin är ämnen som intresserar den holländske konstnären Aernout Mik. I en rad videoinstallationer har han iscensatt situationer som påminner om verkliga händelser, men som inte riktigt går att placera.  Just nu visas en omfattande utställning med Aernout Miks verk på Jeu de Paume i Paris. Cecilia Blomberg har sett den och åkte sedan vidare till Amsterdam och träffade konstnären i hans ateljé ute i det gamla hamnområdet KNSM-eiland. Just nu pågår skenrättegångar i Vitryssland mot människor som befann sig på torget i Minsk i samband med valet 19 december då förhoppningarna om en förändring i Vitryssland brutalt slogs i spillror. Rättegångarna mot oppositionens fängslade presidentkandidater väntar i sommar. Maria Söderberg, som är fotograf och skribent, har rest i landet sedan 1997. De författare hon har kontakt med säger att de känner sig paralyserade. Hur ska man kunna skriva när man kanske nästa dag sitter i arrest? Kerstin Wixe har mött henne.
    Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Kropp och kontroll – om normer, nojor och narcissism
    Katarina von Arndt har mött en av Tysklands mest omtalade unga författare, Juli Zeh. Hennes bok Corpus delicti är en dystopi som utspelar sig år 2058 i en stat där invånarnas hälsotillstånd kontrolleras minutiöst .Katarina Bernhardssons färska avhandling Litterära besvär behandlar sju svenska romaner skrivna under 2000-talet och det sätt de gestaltar sjukdom på. Cecilia Blomberg har sett utställning med konstnären Année Olofsson med titeln The Face of all your Fears och funderar över hur ålderdomen gestaltas i bild i vår tid. Och så har Marcus Morey-Halldin mött konstnären Magnus Wallin som själv är född med ett handikapp i vänster arm lärde sig tidigt vad det innebär att ha en kropp som är avvikande. En erfarenhet som har varit utgångspunkten i hans konst. Programledare Anneli Dufva.


    Katarina von Arndt har mött en av Tysklands mest omtalade unga författare, Juli Zeh. Hennes bok Corpus delicti är en dystopi som utspelar sig år 2058 i en stat där invånarnas hälsotillstånd minutiöst kontrolleras och där de inte tillåts att skada sig själva med felaktig kosthållning eller utebliven motion. Boken föddes ur ilska. Idag koncentrerar vi oss mer och mer på fysiska företräden. Vi besvarar inte längre frågan om vad en god människa är med att hon är kreativ, bildad, mångsidig, utan med ord som vältränad, vacker och prestationsinriktad, säger Juli Zeh. Katarina Bernhardssons färska avhandling Litterära besvär behandlar sju svenska romaner skrivna under 2000-talet och det sätt de gestaltar sjukdom på. Anneli Dufva tog sig till Lund för att höra mer om Katarina Bernhardssons tankar kring kropp och kontroll. Något på kroppen som inte går att kontrollera är huden. Huden åldras obönhörligt hur mycket botox och kirurgi man än griper till för att fördröja processen. Cecilia Blomberg har sett utställning med konstnären Année Olofsson med titeln The Face of all your Fears och funderar över hur ålderdomen gestaltas i bild i vår tid. Och så har Marcus Morey-Halldin mött konstnären Magnus Wallin som i snart i femton år har tagit det digitala mediet till hjälp för att undersöka kroppen: den skadade kroppen, idealkroppen, den jagade, lidande kroppen. Magnus Wallin som själv är född med ett handikapp i vänster arm lärde sig tidigt vad det innebär att ha en kropp som är avvikande. En erfarenhet som har varit utgångspunkten i hans konst. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Svart - om afrohår, n-ordet och ett delat USA
    När Rosa Parks 1955 vägrade lämna sin plats på bussen till förmån för en vit man var det inledningen på en rad historiska förändringar där medborgarättsrörelsen var dess nav. 1964 lyckade president Lyndon Johnson genomdriva Civil Rights Act; en lag som förbjöd diskriminering på grund av ras eller hudfärg i alla amerikanska delstater. Och sen exploderade utvecklingen under det sena 60-talet med såväl Black Power som Svarta pantrarna, Martin Luther King och Malcolm X. Och nu, 2011, har USA sin första svarta president, Barack Obama.Men hur är läget i dag? Som svart i USA?

    Hör Petra Socolovsky reportage om den omdiskuterade och framgångsrika film- och TV-producenten Tyler Perry. Tyler Perry har gjort hundratals miljoner på sin produktioner som vänder sig till en svart publik. Men hans kritiker menar att han håller på med gammeldags moralpredikan och dessutom använder sig av steroptyper -  där den svarte mannen är en man som slår. Det är ett reportage om ett USA som fortfarande är segregerat och där det som svart är svårt att kritisera en annan svart inför en vit. När det amerikanska förlaget New South Books för några veckor sedan publicerade en ny upplaga av Mark Twains klassiker Huckleberry Finns äventyr väckte den stor uppståndelse bland Twain-kännare. Skälet var att förlaget beslutat att stryka originalmanuskriptets mycket laddade ord "nigger" (n-ordet) och istället ersätta det med slav. Motiveringen var att det skulle locka unga läsare. Rätt tänkt, men ändå blev det fel, menar många. Claes Andreasson har mött Twainkännare Laura Skandera Trombley och lingvisten Lanita Jacobs som förklarar varför frågan är så laddad. Marcus Morey-Halldin har tagit sig an begreppet black hair och ringde upp filmproducenten Regina Kimbell i Los Angeles för att fördjupa sig i frågan. Hon står bakom filmen My nappy roots, en film som ifrågasätter frivilligheten i rakpermanent och anpassning till vita ideal. En fråga som diskuterats allt mer i det svarta USA. Och så har Anneli Dufva träffat Oivvio Polite - svensk svart skribent och webbutvecklare med bland annat boken White like me i bagaget. Hur ser han, vars far var svart amerikan och poet, på skillnaderna mellan att vara svart i Europa och i USA? Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Makt och estetik - om fascister, Picasso och Marie Antoinette
    Kosmo handlar om makt och estetik. Mårten Arndtzén har varit på Guggenheimmuseet i Bilbao och sett utställningen "Kaos & Klassicism". Här skildras ett lite bortglömt skede i den moderna konstens historia: den nyklassicistiska strömning som uppstod mellan de två stora världskrigen. Pablo Picasso gjorde en av 1900-talets mest politiskt laddade målningar med Guernica. Ändå förblev han länge partipolitiskt neutral, men 1944 i Andra Världskrigets slutskede fick han nog av den Gaullistiska yran och gick med i kommunistpartiet. Medlemskapet varade sen livet ut, även om relationen mellan Picasso och partiet var oavbrutet fylld av konflikter, både bistert allvarliga och dråpliga. Om detta handlar utställningen Picasso - Fred och Frihet på Louisiana utanför Köpenhamn, som Karsten Thurfjell besökt. Hedvig Weibull har träffat författaren Antonia Fraser som bland annat skrivit om Marie Antoinette som genom hela livet utnyttjades som en marionett av kungamakten i Versaill. Och så har Maria Edström

    Mårten Arndtzén har varit på Guggenheimmuseet i Bilbao och sett utställningen Kaos & Klassicism. Här skildras ett lite bortglömd skede i den moderna konstens historia: den nyklassicistiska strömning som uppstod mellan de två stora världskrigen, perioden 1918-1936. Då övergav många konstnärer de vildsinta experimenten och eftersträvade istället harmoni och klassisk skönhet, vilket även den framväxande fascismen och nazismen vurmade för.
    Mellankrigstiden var också en av de politiskt mest polariserade perioderna i modern tid, då i stort sett alla konstnärer och intellektuella tvingades ta ställning i spänningsfältet mellan fascism, socialism och kommunism. Även om Pablo Picasso med Guernica gjorde 1930-talets mest berömda politiskt laddade målning, förhöll han sig partipolitiskt neutral - ända fram till Andra Världskrigets slut, då han fick nog av den Gaullistiska yran och gick med i kommunistpartiet. Medlemskapet varade livet ut, även om relationen mellan Picasso och partiet var oavbrutet fylld av konflikter, både bistert allvarliga och dråpliga. Om detta handlar utställningen Picasso - Fred och Frihet på Louisiana utanför Köpenhamn, som Karsten Thurfjell besökt.
    Hedvig Weibull har träffat författaren Antonia Fraser. Ett sätt att presentera Lady Antonia Fraser är som överklasskvinnan som gifte sig med arbetarklassmannen och dramatikern Harold Pinter. Men Antonia Fraser är även en hyllad historiker med särskild talang för biografier. Hon har skrivit flera historiska romaner, bland annat om Marie Antoinette, en bok som senare kom att ligga till grund för Sofia Coppolas film om den franska drottningen. Marie Antoinette har fått personifiera tidens extravagans och vidlyftighet, men den yttre kontrollen av henne i själva verket total, från det att hon utsågs till Frankrikes kronprinsessa.
    Och så har Maria Edström funderat kring nobelpristagaren, författaren och dramatikern Elfriede Jelineks maktdemonterande estetik.
    Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Byråkrater -om Brasilien, skrivbord och Palme
    Kosmo tittar närmare på byråkraten.

    Brasilien räknas som ett av världens mest byråkratiska länder. I flera ranking-listor som banker och finansinstitut publicerar hamnar landet på en bottenplacering – byråkratin är överväldigande för både företag och privatpersoner, precis som i många länder i Latinamerika. O jeitinho brasileiro  betyder ungefär ”det brasilanska sättet”. Begreppet har under många år debatterats i Brasilien – det har skrivits böcker, avhandlingar, gjorts filmer, TV-serier och låttexter om det brasilianska sättet att hoppa över omöjliga hinder, att ta sig fram till varje pris. Men vad har det för konsekvenser för människors vardag? Förändrar byråkratin sättet som latinamerikaner förhåller sig till världen, hur de förhåller sig till varandra? Lotten Collin har sökt svar bland köande, teaterfolk och akademiker.
    Att titta närmare på ett lands byråkrati säger en hel del om det landet. Det kan handla om hur väl utvecklad demokratin är - eller inte är - och om hur välmående ett land är rent ekonomiskt. Någon som systematiskt har intresserat sig för olika länders byråkrati och är fotografen Jan Banning. Han är född 1954 i Holland, har sina rötter i Indonesien och har studerat ekonomisk och social historia, något som verkar ha betydelse för de fotografiska projekt han ger sig in i. Nu är han aktuell med utställningen Byråkrater som visas på Arbetets museum i Norrköping. Här visas ett 50-tal porträtt på byråkrater i åtta olika länder världen över och fram växer både likheter och avgrundsdjupa skillnader. Cecilia Blomberg har varit i Norrköping och umgåtts med de avporträtterade Byråkraterna. Och så möter vi författaren Åsa Moberg som nu är aktuell med boken Kärleken i Julia Anderssons liv, som hon skrev redan i början av 70-talet, men som aldrig publicerats. Bland hennes mer omtalade böcker finns Simone och jag - en mycket personlig betraktelse över Simone de Beauvoir och hon har även översatt Det andra könet. Åsa Moberg var aktiv inom vänstern under 60- och 70-talet, men har senare kommit att omvärdera sin politiska hållning. Anneli Dufva har träffat henne för att prata om Olof Palme, om tidsanda, byråkrater och ideal. Maria Edström har läst om PC Jersilds Grisjakten -  en dystopisk bok om hur en byråkrat får till uppgift att utrota alla grisar i Sverige.
    Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Förintelsen – om minne, antisemitism och Israel
    Historiens värsta trauma, så benämns ofta Förintelsen. Hur ska minnet av Förintelsen bevaras när dess offer dör ut? Och hur präglar Förintelsen staten Israels självbild?

    Förintelsen är över och vi måste resa oss ur askan. Så lyder den uppmanande titeln på den israeliske författaren och före detta politikern Avraham Burgs bok. Boken väckte stor debatt i Israel när den kom ut år 2007 och nu finns den också på svenska. Han beskskriver hur förhållandet till Förintelsen skapat en belägringsmentalitet i landet där man ser sig omringade av fiender och fortfarande hatat av alla. Sharon Jåma har träffat Avraham Burg i Tel Aviv. Dessutom möter vi historikern Saul Friedländer, som själv överlevde Förintelsen genom att han gömdes undan i Frankrike. Han har utbildat sig i Israel och är numera verksam vid UCLA i Kalifornien. Friedländers stora produktion innefattar bland annat verket Tredje riket och judarna vars andra del, Utrotningens år 1939-1945 nu kommit på svenska. I böckerna gör han en grundlig dokumentation av händelseutvecklingen före och under andra världskriget och kartlägger genom bland annat dagböcker, dokument och brev skrivna av både offer och förövare hur Förintelsen var möjlig. Anneli Dufva har träffat honom i Stockholm.
    Dessutom letar Gunnar Bolin i sitt filmminne och upptäcker hur TV-serien Holocaust från 1978 banade vägen för en hel Förintelsengenre på spelfilm.
    Och så talar Cecilia Blomberg med konstnären Esther Shalev-Gerz, själv uppvuxen i Israel, om ett av de verk hon gjort med utgångspunkt i Förintelsen. Hennes konst kretsar ofta kring minnet av det förflutna och hur det kan användas för att utforma nya sätt att förhålla sig till nuet och det kommande.
    Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Djur – om husdjur, naturfilm och varghat
    Kosmo handlar om djur. Om människan vilja till att förmänskliga våra fyrbenta vänner, om varför vissa djur har fått ondskans förklädnad och vad vi egentligen kan lära oss om oss själva genom att studera djuren.

    What I don't know about animals. Så heter den brittiska författaren Jenny Diskis allra senaste bok som kom ut i Storbritannien i november. En idéhistorisk essä som gör en svindlande resa genom människans täta och dominerande förhållande till djuren. Jenny Diski som är från London hade ett stadsbarns förhållande till djur under sin uppväxt. De levande djuren tittades på i betongbunkrarna på London Zoo eller på Natural History Museum. I vuxen ålder har Jenny Diski alltid levt med katter och började intressera sig för vad vi människor egentligen kan förstå av hur ett djur uppfattar världen. Cecilia Blomberg mötte Jenny Diski i hennes hem Cambridge.
    I veckan har vargjakten diskuterats i riksdagen. Vargen vara eller icke vara är en av den senaste tidens mest laddade debatter i Sverige och den har väckt hat och människor har till och med mordhotats. Varför väcker vargen så starka känslor och när blev vargen ond? I den fornnordiska mytologin så lever de våldsamma vargarna tillsammans med de farliga jättarna. Gustav Fröding skriver att vargen ruvar på mord och Selma Lagerlöf skriver om vargen som det oheliga djuret i Gösta Berling Saga. Martin Johnson gör en kulturhistorisk resa i vargens tasspår tillsammans med författaren och journalisten Henrik Ekman och den norske dokumentärmakaren Tom Haakenstad.
    Den isländska konstnären Bryndis Snaebjörnsdottir har tillsammans med sin partner Mark Wilson under många år utforskat förhållandet mellan människa och djur ur en mängd synvinklar. I våras doktorerade hon på Göteborgs universitet med en avhandling om hennes och Mark Wilsons konst som handlar om allt från uppstoppade isbjörnar i privathem i Storbritannien till människans relation till sälen och husdjurens avtryck i hemmen.  Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin träffade Bryndis Snaebjornsdottir i Reykjavik.
    Att människans förhållande till djuren är komplicerat och motsägelsefullt, det är ett faktum som ställs på sin spets i den amerikanske konstnären Walton Fords målningar, just nu aktuella på Louisiana i Danmark. Fords akvareller kan påminna om antikverade zoologiska undervisningsplanscher från 1800-talet, men motiven är allt annat än uppbyggliga. Karsten Thurfjell har sett utställningen.
    Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • TV – om makt, dramatik och ramadansåpor
    TV och underhållning är starkt sammanknippat, men också TV och makt. TV-mediet har sedan det slog igenom på 50-talet igenom skapat gemensamma berättelser världen över. TV har propagerat, underhållit, undanhållit och förmedlat. Men vilken roll kommer TV att spela i framtiden?

    TV-centret Ostankino i Moskva, vars torn på 60-talet var världens högsta byggnad har efter Sovjetsväldets fall blivit en spelplan i kampen mellan privata mediebaroner och rysk statsmakt. I Peking finns den kinesiska statstelevisionens nya huvudbyggnad, ritad av Rem Koolhaas, som är tänkt som ett framtida nav för en digital teknologi som ska utmana den västliga medieindustrin. Karsten Thurfjell har mött medieforskarna Staffan Ericson och Kristina Riegert i ett samtal om TV-husens symboliska och faktiska betydelse och om ett medielandskap i förändring. Sedan möjligheten har växt att se på TV när det själv passar så är inte helgens TV- program samma självklara samtalsämne på måndagen längre.  Ja, med undantag för direktsända mediehändelser som till exempel melodifestival. Men i den muslimska världen finns det däremot fortfarande TV-program som samlar både gammal och ung -  det är ramadansåpan som sänds i 30 avsnitt, alltså varje kväll under fastemånaden. I Syrien gör regissören Najdat Anzour såpor som anknyter till aktuella frågor. På senare år har hans serier framför allt behandlat islams utveckling. Karine Mannerfelt har träffat honom i Damaskus. Att göra TV-serier har blivit allt mer attraktivt på sistone och många från filmvärlden väljer nu att jobba med TV-mediet. När manusförfattaren och regissören Charlie Kaufman gästade Göteborgs filmfestival i veckan, så sade han att han har planer på att skriva en tv-serie. De amerikanska framgångarna med serier som Sopranos, Mad Men och The Wire har gjort att vissa börjar tala om DVD-boxarna som vår tids romaner. Kosmos Anneli Dufva har mött den danske regissören Per Fly vars TV-serie Förställningar från 2007 blev ofantligt hyllad. Han slog igenom 2000 med filmen Bänken, om en gravt alkoholiserad man på samhällets botten som sedan följdes upp med filmerna Arvet och Dråpet. Hör honom om TV-mediets speciella förutsättningar. Och så berättar Göran Sommardal om vad över 60 kanaler med kinesiskproducerad TV gör med 1,3 miljarder kinesers kulturella identitet.
    Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Nordafrika – om revolution, repression och bandet till Frankrike
    Veckans Kosmo kretsar kring Nordafrika och dess komplicerade relation till den forne kolonialmakten Frankrike.

    Kosmo börjar i Paris där Anja Sahlberg har mött exiltunisier och författaren Sadri Khiari i ett samtal om landets framtid och det historiska bandet till Frankrike, och om vilka paralleller man dra till grannlandet Algeriet.
    Hélène Cixous är en av 1900-talets mest inflytelserika feminister och filosofer. Hon har dessutom skrivit både pjäser och romaner. Hélène Cixous är judinna, född i Algeriet av en fransk pappa och tysk mamma. Hennes uppväxt var präglad av våld.  Före befrielsekriget hade Algeriet cirka tio miljoner invånare av dessa hade de nio miljoner arabarena inga rättigheter. Det skapade ett samhälle fyllt av rasism och hat. Hennes tidiga uppväxt har starkt präglat hela hennes livssyn och akademiska gärning. Tove Leffler träffade denna feministikon i hennes lägenhet i Paris där hon tog emot iklädd kaftan och fez. Konstnären Zineb Sedira är född i Franrike av algeriska föräldrar. Fram till 2003 tog hon sin utgångspunkt i den egna familjehistorien och hennes föräldrars minnesbilder från självständighetskriget i Algeriet. Hon har i sin konst fortsatt att undersöka vad det innebär att befinna sig mellan kontinenter, språk, minnen av dåtid och drömmar om framtid. Hennes konst har också provocerat när hon undersökt Frankrikes förflutna i Algeriet -  så till den grad att chefen för Picassomuseet utanför Antibes stängde hennes utställning. I höstas visades en stor separat utställning av hennes verk på Bildmuseet i Umeå. Kerstin Berggren träffade konstnären i samband med Sverigebesöket.
    Kosmo har också intervjuat Jan Stolpe som nyöversatt Albert Camus Främlingen. På senare år har en ny läsning av Främlingen lyfts fram som visar på det koloniala förtryck som romanen gestaltar. Camus som själv var född i Algeriet tvingades 1940 lämna landet efter att ha skrivit en artikelserie om den arabiska befolkningens eländiga levnadsvillkor där han skarpt kritiserar tillståndet i det franska departementet.
    Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl
    42 min

About Kulturradion: Kosmo

From the publisher's feed

Slutade sändas 2012. Kulturmagasin med internationell utblick. Programmet rör sig i gränslandet mellan kultur- och samhällsfrågor, samlar både svenska och internationella röster och förhåller sig både till debatter och festivaler.