Kulturradion: Kosmo

Kulturradion: Kosmo

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Kulturradion: Kosmo episodes

  • Exotism - om Gauguin och sex, slumturism och fördomar
    Exotism handlar i vår del av världen om längtan bort från den västerländska civilisationen. En dröm om en idealiserad värld där oskulden fortfarande har sitt fäste. Eller om man vill en civilisations behov av att profitera på en annan.

    Exotismen blomstrade inom konsten under 1800-talet. En av de konstnärer som för evigt är förknippad med exotismen är den franske konstnären Paul Gauguin som dog i sitt älskade Stillahavsparadis 1903, utfattig och sjuk i syfilis.  Kosmos Cecilia Blomberg har varit i London på den stora Paul Gauguin-utställningen på Tate Modern och besökt författaren Alain de Botton. ”Vi dras till det exotiska för att kompensera bristerna som finns i det välkända.” Det säger Alain de Botton som inte ser några problem med att man reser till ett land och enbart letar efter vissa specifika saker och nästan uppsåtligen bortser från att ta in helheten.
    Men exotism är på intet sätt ett okontroversiellt ämne, särskilt inte för dem som ofta blir utsatta för det. Alain Mabanckou, prisbelönt och internationellt framgångsrik författare från Kongo-Brazzaville menar att exotismen konserverar förstelnade uppfattningar om andra kulturer. I sina böcker driver han vilt med ingrodda fördomar, såväl dem som florerar i hans eget hemland som västvärldens fördomsfulla uppfattning av Afrika. Det är viktigt att vara kritisk mot sig själv om man ska kritisera andra kulturer, säger Alain Mabanckou i Kosmo.
    Frilansjournalisten Tor Billgren gör en betraktelse av Sydafrikas slumtursim. Om så kallade ”town ship tours” där turister guidas genom kåkstäder där svarta och färgade bor i skjul, ofta utan vatten, el och sanitet. Kan det vara en ögonöppnare för rika västerlänningar eller ren och skär exotism?
    Och så har Kosmo mött Ola Larsmo, ordförande för svenska PEN, för att samtala om Fängslade författares dag. I år, den 15 november, högtidlighålls 50 år av internationnelt arbete för det fria ordet. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Skämt
    Kosmo har tema skämt. Om satirprogrammens politiska inflytande i USA. Om vem som kan kan skämta om vad. Och om humor på teaterscenen.

    Det har varit val i USA i veckan och Demokraterna tappade makt i kongressen. Två betydelsefulla ansikten i valdebatten har varit Jon Stewart och Stephen Colbert. De är komiker och ankare i satirnyhetsprogrammen The Daily Show och The Colbert Report. Förra helgen ordnade de dessutom ett stort massmöte på The National Mall i Washington. 200 000 personer fyllde den stora gräsmattan och de var där för att tillsammans med Jon Stewart och Stephen Colbert slåss för det sunda förnuftets plats i det amerikanska samhället. För det är vad det handlar om: en uppmaning att återupprätta det sunda förnuftet i den offentliga debatten. Och rätten att tillhöra mittfåran. Visa att det finns amerikaner som inte står för extrema religiösa eller politiska åsikter. Kosmo tittar närmare på hur det kommer sig att så många av de mest kontroversiella nyheterna i USA når allmänheten via satirprogram och inte via vanliga nyhetskanaler. Varför underhållning har ersatt nyheter. Kosmos Petra Socolovsky var på massmötet och träffade människorna där, men hon har också intervjuat massmedieforskare och även journalistlegenden Marvin Kalb som var med och uppfann den seriösa tv-journalistiken i USA.
    Kosmo undersöker också var gränsen går för vad man får skämta om i olika länder. Är det okey att skämta om förintelsen? Och är vi redo för vitsar om franske president Sarcozys utspel mot Romerna? Negar Josephi har träffat den judiske ståupparen Aron Flam som haft framgång både i Sverige och i England och publiken skrattar inte åt samma skämt. Aron Flam hävdar att svenskar är antiintellektuella, inte så vana att tänka och inte heller så villiga att försöka tänka, i jämförelse med engelsmännen. Negar Josephi har också träffat Peter Sankale och Max Matayo som är två av Kenyas mest kända komiker och i Kenya är sex och homosexualitet två tabun som inte berörs.
    Dessutom har vi träffat Stockholms Stadsteaters hyllade regissör Alexander Mörk-Eidem, aktuell med sin uppsättning av Luigi Pirandellos Sex roller söker en författare. Alexander Mörk-Eidem har fått uppmärksamhet för att han just lyckats göra rolig, lustfylld och nyskapande teater av gamla klassiker som De tre musketörerna och En midsommarnattsdröm. Hur han ser på humorns roll i teatern? Och så ger Annika Lantz en bild av hur det ibland känns att vara kvinna och komiker.
    Programledare: Anneli Dufva Producent: Cecilia Blomberg
    42 min
  • Kulturarv
    Sedan valet har kulturarvet varit en laddad fråga, även i Sverige. Folkdansare och hembygdsföreningar har tydligt demonstrerat sin ovilja att bli omfamnade av Sverigedemokraterna och deras nationalistiska kultursyn. Och i ett mångkulturellt samhälle blir idén om ett kulturarv problematisk: vems kulturhistoria är det till exempel som ska skildras på våra museer och på vilka grunder?

    I Danmark har man sedan början av 2000-talet börjat arbeta politiskt och målmedvetet med att definiera ett gemensamt, danskt kulturarv - bland annat genom att lansera en lista över särskilt värdefulla konstverk och kulturella bedrifter - en kulturkanon. Men skapar det trygghet och gemenskap i det danska samhället, eller tvärtom splittring? Kosmos Mårten Arndtzén begav sig till en av den danska kulturens verkliga högborgar, Nationalmuseet i Köpenhamn tillsammans med historikern Bernard E Jensen.
    Vad spelar då kulturen för roll i de nya nationerna i Europa? Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin har besökt Serbien som både är ett nytt och gammalt land med anor långt ned i det medeltida. Men var gränserna ska gå för det nya Serbien är en känslig fråga som det inte råder konsensus om varken med grannländerna eller EU. Däremot är man i Serbien överens om att kulturen spelar en stor roll i skapandet av en ny  nationell identitet. Frågan är bara vad som ska visas när de största museerna har varit stängda i flera år. Ett komplicerat förhållande till nationalstaten och hur man ska handskas med sitt förflutna, brottas många före detta diktaturer med. Länder där det förväntades att ledaren fanns synlig i det offentliga rummet på piedestaler, i gatunamn och byggnader. I forna Sovjetunionen började bortstädningen av sovjetiska symboler direkt efter imperiets upplösning för snart 20 år sedan. Men här finns också fortfarande platser där väldigt lite gjorts för att sopa igen spåren. Särskilt i Ryssland pågår idag en strid om historiska symboler i det offentliga rummet. Sveriges Radios Moskvakorrespondent Fredrik Wadström rapporterar. Och så har Kosmos Anneli Dufva gjort en spaning om hur den svenska nationalscenen Dramaten, där alla de kända skådespelare och regissörer som arbetat där under åren med Ingmar Bergman i spetsen, har stor rätt till epitetet svenskt kulturarv, men hur det till stor del är präglat av mötet med den amerikanska dramatiken.
    Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Kött
    Kosmo har tema kött. Om vår vilja eller ovilja att stoppa det i oss, om när köttet tas ut ur djur och blir konst och om köttet som symbolen för liv och död.

    Om tjugo år kommer vi inte att ställa frågan: varför äter du inte kött, utan varför äter du kött. Det säger succéförfattaren Jonathan Safran Foer. Han drar paralleller med rökningen som idag ses som avvikande och allt mer tabu. Snart kommer vår syn på vårt köttätande att ifrågasättas på samma sätt. Efter två uppskattade romaner Allt är upplyst och Extremt högt och otroligt nära översatta till 36 språk gjorde Jonathan Safran Foer något ganska oväntat - han reste land och rike runt, intervjuade slaktare och bönder, forskade, läste statistik och skrev under tre års tid på en journalistisk debattbok om varför han valt att sluta äta kött. Eating Animals heter boken och har just kommit i pocket på engelska. Det var när han skulle få sitt första barn som han på allvar började fundera på vilken mat han själv åt. Var kom middagens kött ifrån? Hur hade djuret levt innan det skulle tuggas av hans fru och barn? Trots att all fakta (och de är många!) är framtagna med journalistiska metoder kallar han boken en berättelse och fiktion. Marie Lundström har varit i New York för att träffa författaren Jonathan Safran Foer. Karsten Thurfjell tittar närmare på köttets historia inom konsten - från Rembrandt till Marina Abramovic och Sam Taylor Wood.  
    Hör också den brittiska konstnären Polly Morgan som har gjort sig ett namn på konstscenen genom att använda sig av uppstoppade djur i sin konst. Det hela började med att hon själv ville ha ett uppstoppat djur hemma, men eftersom de skulpturer hon såg alla var ganska traditionella eller sjaviga bestämde hon sig för att gå en kurs i taxidermi (konsten att konservera och stoppa upp döda djur). Hon värjer sig mot tolkningen att hennes skulpturer skulle idealisera naturen och måla ut människan som en särskilt grym varelse. Vi är djur och vi har instinkter som det är bra att vi att vi lägger band på. Men att till exempel äta kött är något naturligt för oss, säger hon. Hedvig Weibull har mött Polly Morgan i London.
    Och så berättar Marcus Lindén om hans pjäs Djur som dör som är den första delen i Riksteaterns nya dokumentära serie Rapporter där ny dramatik på kort tid tas fram med journalistiska metoder och med teatern som uttryck. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Utvandrarna
    Kosmo har tema utvandrarna.I städerna Murcia och Cartagena i södra Spanien öppnade förra helgen den stora samtidskonstbiennalen Manifesta 8. Runt 150 konstnärer från framförallt Europa, Nordafrika och Mellanöstern hade samlats kring temat Spanien i dialog med Norra Afrika. En del av konstnärerna närmar sig ämnet drömskt och poetiskt, med tankar kring resande, avstånd och förflyttningar. Men det finns också de som konkret tar tag i frågan som handlar om migration. Regionen Murcia är idag en av de största mottagarna av flyktingar till Europa. De flesta kommer från Nordafrika och kommer sedan att tillhöra Europas hundratusentals papperslösa flyktingar. I Sydspanien finns en gemensam historia, eftersom araberna var här från 700-talet och ända fram till början av 1500-talet. Då byggdes byggnader som Alhambra som är klassat som världskulturarv, idag används nordafrikanerna som billig arbetskraft i byggindustrin och i jordbruket. Cecilia Blomberg åkte till Sydspanien för att titta på hur konsten tacklade mötet med Sydspaniens politiska verklighet.

    Författaren Dubravka Ugresic föddes 1949 i dåvarande Jugoslavien. Hon är litteraturvetare och var verksam vid universitetet i Zagreb innan hon och flera andra intellektuella kvinnor i hennes generation, när kriget rasade och den kroatiska nationalismen växte blev utfrysta och motarbetade och till och med kallade häxor.
    Hon lämnade Kroatien 1993, kom först till Berlin och sedan, via USA, så småningom till Amsterdam, där hon nu sedan 1999 har sin bas. På svenska finns tre av hennes romaner; Den ovillkorliga kapitulationens museum, Rädslans ministerium och Baba Jaga la ett ägg, men hon har också skrivit ett antal essäsamlingar och några romaner till. Hennes texter kretsar ofta kring erfarenheten av uppbrott och nationalismens baksidor. Anneli Dufva åkte till hennes nya hemland Nederländerna för att höra hur hon ser på situationen i landet idag; om Geert Wilders, behovet av syndabockar och hur multikulturalismen kan bli en ideologisk fälla.
    Och Maria Edström har med hjälp av Lotta Lotass roman Band II: från Gabbro till Löväng tittat närmare på vår egen utvandrarhistoria. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Villkor
    Kosmo har tema villkor. Det handlar om villkor för skapande och för överlevnad.

    På Judiska teatern i Stockholm pågår just nu den gestaltade utställningen Flykt och förvandling som handlar om Nelly Sachs liv och verk. Nelly Sachs föddes 1891 och växte upp och levde i Berlin tills hon var 49 år. På grund av nazisternas maktövertagande tvingades hon att fly sitt hemland och lyckades komma med ett av de sista civila planen till Sverige. I exilen utvecklade Nelly Sachs sitt poetiska språk och 1966 fick hon Nobelpriset i litteratur. Utställningen Flykt och förvandling skapades förra året på Judiska Museet i Berlin och initiativet till den togs av författaren Aris Fioretos, som också varit svenskt kulturråd i Berlin. Aris Fioretos har även skrivit en bok med samma titel, en rikt illustrerad bok, som kallas för bildbiografi och som nu ges ut. Anneli Dufva har träffat honom och Pia Forsgren som står för regin och scenografin på Judiska teatern i ett samtal om vad vår tid kan lära av Nelly Sachs levnadsöde.
    I dagarna kommer diktsamlingen Asylansökan skriven av den palestinska poeten Ghayath Almadhoun ut på svenska. Han tillhör den minoritet av palestinska flyktingar som kom till Syrien från Jordanien på 70-talet och som aldrig fått några medborgerliga rättigheter. De får inte äga hus eller mark, resa eller driva företag och de har inga giltiga pass. Ghayath Almadhoun som idag är 30 år växte själv upp i ett flyktingläger i Syrien. Men för två år sedan fick Ghayath Alamdhoun, trots avsaknad av pass, visum till Sverige för att delta i festivalen Baghdad café. Han bestämde sig då för att hoppa av och sökte asyl i Sverige. Marie Liljedahl har träffat honom. Frilansjournalisten Karine Mannerfelt har varit i Damaskus, Syriens huvudstad, där de flesta konstnärer i årtionden levt isolerade från resten av världen. Det har varit en strategi från den styrande al Assad-familjen att inte tillåta influenser utifrån, förutom från Sovjetunionen. All verklig opposition är fortfarande förbjuden i landet, men det finns vissa öppningar, i alla fall när det gäller kontakter med omvärlden. Abir Boukhari har öppnat galleriet All Art Now. All Art Now är snarare ett konstlaboratorium där syriska unga konstnärer får möjlighet att experimentera och där Abir Boukhari även hjälper dem att skapa internationella kontakter.
    Kosmo har också bett litteraturkritikern och vice rektor för Malmö högskola Ingrid Elam att fundera kring vad Nobelpriset i litteratur har för betydelse för den svenska identiteten.
    Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Kvinnokroppen
    Kosmo har tema kvinnokroppen.

    Två områden där kvinnokroppen bokstavligen är själva spelplanen för vem som har rätten att bestämma är prostitution och nu på senare år även frågan om surrogatmödraskap. På senare tid har dessa två frågor allt mer förts samman och en stark röst i debatten är journalisten Kajsa Ekis Ekman som precis kommit ut med boken Varat och Varan. Den handlar om när kroppen, varan, skiljs från jaget, varat, och när kroppen blivit något som det köpslås om. Det kan handla om att köpa en kvinnas kropp för att ha sex med henne eller hyra en kvinnas kropp för att hon ska fungera som livmoder till det barn man själv av olika anledningar inte kan föda. Debatten om surrogatmödraskap är laddad. En möjlighet för barnlösa att få egna biologiska barn, menar vissa. Ett utnyttjande av fattiga kvinnor, menar andra. Cecilia Blomberg har tittat närmare på debatten och träffat Kajsa Ekis Ekman.
    Hör också den amerikanska feministikonen och juridikprofessorn Cathrine MacKinnon som sedan 70-talet har arbetat med frågor kring kön, sexualitet och brott. Från att ha haft porrindustrin som främsta fokus arbetar hon idag med frågor kring sexuellt våld som vapen i krig. Hon är idag Internationella brottsdomstolens rådgivare i genusfrågor.
    Kosmo har också träffat Unity Dow, författare till fyra romaner och den första kvinnliga domaren i Botswanas högsta domstol. Hennes böcker kretsar kring barns och kvinnors rättigheter. Hon skriver om fattigdom, tonårsvåldtäkter och aidsepidemin och om Botswanas vardagsliv.
    Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén ger oss en inblick i det som kan kallas nyorientalism  - Västs kittlande intresset för vad arabiska kvinnor har på sig under sina svarta slöjor. Och så har Mikael Timm närmat sig konsten med den manliga blicken som utgångspunkt.
    Uppläsare i programmet: Chrsiter Söderqvist, Monica Bergmark.
    Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Språk
    Kosmo tittar närmare på några av språkets olika dimensioner.

    Den japanska författaren Yoko Tawada kom till Tyskland i början av 80-talet och sedan dess har hon levt i rummet mellan två språk - tyskan och japanskan. Hon har i sitt författarskap haft ett närmast besatt förhållande till språkets olika dimensioner. Hon filosoferar till exempel kring vad som händer i kroppen när ett nytt språk tar plats. Hur en medvetenhet föds om hur mun, tunga, läppar arbetar och hur erövrandet av nya språk även förändrar utseendet hos människor eftersom nya ansiktsmuskler används. Yoko Tawadas bok Talisman/Förvandlingar finns översatt till svenska av Linda Östergaard. Susanne Skog har mött Yoko Tawada i Berlin.
    Dessutom träffar Kosmo konstnären Magnus Bärtås som i våras doktorerade med avhandlingen You Told Me, om relationen mellan bildkonsten och språket. Tre av videoverken som också ingår i avhandlingen kan just nu ses i en utställning på Gävle Konscentrum. Det handlar om hur man berättar, vad som händer med en berättelse beroende på vems röst som används och om bildkonstens delvis komplicerade förhållande till språket. Dessutom går Magnus Bärtås mot den trend inom konsten där man undanhåller besökarna information om tankarna bakom verket och hur konstverken kommit till. Från Indien, där de flesta människor talar språk som hindi, bengali och telegu har vi vant oss vid att läsa böcker skrivna på engelska. I Indien och i andra delar av världen med ett kolonialt förflutet har debatten om att skriva på det forna kolonialspråket eller inte varit en laddad fråga. Vissa menar att man tagit över den forna kolonialmaktens språk och gjort det till sitt eget och att det ofta enar länder med många olika ursprungsspråk, medan andra menar att just ursprungsspråken måste vara utgångspunkten när ett land bygger sin egen litteratur och nationella identitet. Lars Hermansson har mött den indiska författaren Sanya Rao i ett samtal om det här fenomenet.
    Kosmo har även låtit Bengt Packalén, chef för Finlandsinstitutet, reflektera kring varför finlandssvenskans framtida status har en sådan sprängkraft i vårt grannland Finland. Och så rapporterar Malin Sandberg från Bok och biblioteksmässan i Göteborg där hon mött den kenyanske författaren Ngugi wa Thiong'o som valt att skriva på sitt lokalspråk kikuyu.
    Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl
    42 min
  • Kosmo 20100918 Tema Island 2010-09-18 kl. 16.00
    Kosmo har tema Island och ekonomiska bubblor. Mia Gerdin har varit på Island och bland annat träffat författaren Einar Már Gudmundsson som skrivit en hel bok, Hvita bokin, om den isländska bankkrisen. Dessutom pratar ekonomihistorikern Jan Jörnmark om fiktiva värden och mänskliga drömmar, om hur ekonomiska bubblor uppstår och briserar. I Kosmos punkt ID närmar vi oss den isländska nationalsjäen utifrån författaren Sjóns texter. Vad pengarna gör med konsten aktualiseras på Louisiana i Danmark där en stor utställning precis öppnat med tyske Anselm Kiefer. Dessutom en kort inblick i höstens stora diskussionsämne i Frankrike där skandalomsusade och hyllade Michel Houellebecq är i fokus med sin nya roman La carte et le territoire. Programledare Anneli Dufva.


    42 min
  • Kosmo 20100918 2010-09-18 kl. 16.00
    Kosmo har tema Island och ekonomiska bubblor. Mia Gerdin har varit på Island och bland annat träffat författaren Einar Már Gudmundsson som skrivit en hel bok, Hvita bokin, om den isländska bankkrisen. Dessutom pratar ekonomihistorikern Jan Jörnmark om fiktiva värden och mänskliga drömmar, om hur ekonomiska bubblor uppstår och briserar. I Kosmos punkt ID närmar vi oss den isländska nationalsjäen utifrån författaren Sjóns texter. Vad pengarna gör med konsten aktualiseras på Louisiana i Danmark där en stor utställning precis öppnat med tyske Anselm Kiefer. Dessutom en kort inblick i höstens stora diskussionsämne i Frankrike där skandalomsusade och hyllade Michel Houellebecq är i fokus med sin nya roman La carte et le territoire. Programledare: Anneli Dufva.


    42 min

About Kulturradion: Kosmo

From the publisher's feed

Slutade sändas 2012. Kulturmagasin med internationell utblick. Programmet rör sig i gränslandet mellan kultur- och samhällsfrågor, samlar både svenska och internationella röster och förhåller sig både till debatter och festivaler.