Kvanthopp

När och hur uppstod traditionen att segla för nöjes skull? Länge var sjömanskapet ett yrke, och inte ett värst välbetalt sådant. Man seglade för att man måste. För att man var fiskare eller matros eller motsvarande. Få kom på att åka ut och kränga bara för att det var roligt. När och hur förändrades det här? Vi ska summera yachtens historia i världen och i Finland. Vi ska också ta en titt på vilken roll segelföreningarna har haft när det har kommit till skapandet av Finlands nationella identitet och symbolvärld. Vi skulle ju till exempel inte ha vår blåvita flagga utan segelföreningarna som var blåvita innan det blev coolt, så att säga. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

”Vi kommer i fred för hela mänskligheten”, så stod det på plaketten som Apolloastronauterna hade med sig. Men det kunde ha gått annorlunda, 1959 övervägde USA:s militär en regelrätt väpnad ockupation av månen, inklusive kärnvapen. Men hur krigar man på månen, med vilken sorts vapen? Hur tänkte de som skissade upp Project Horizon? Och varför blev det aldrig någonting av planerna? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Träden. Blommorna. Fåglarna. Dinosaurierna. Däggdjuren, inklusive vi människor. Korallreven. Atlanten. Saturnus ringar. Samtliga av de här är saker som har funnits en kortare tid på jorden än hajarna. Hajarna, de levande fossilerna, har härskat i haven i mer än 400 miljoner år och överlevt samtliga fem stora massutdöenden. Men hur ska det gå för dem i den omvälvning som vi orsakar? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Stämmer det att blixten aldrig slår ned två gånger på samma ställe? Skyddar gummistövlar dig från blixtnedslag? Varför är det tryggt att sitta i en bil när det åskar (eller är det)? Och kunde man tänka sig att tygla blixtkraften på något vis och använda den för energiproduktion?Lyssna på veckans Kvanthopp så är du snart lite klokare. E-post: [email protected]

Tänk om någon akut kris – ett kärnvapenkrig, klimatet, en asteroidkollision – tvingar oss fly jorden på kort varsel, och söka ett nytt hem i ett annat solsystem. Våra nuvarande raketer är långsamma, så en resa bara till den närmaste stjärnan skulle ta tusentals år. Det är inte de som lämnar jorden som anländer till destinationen, det är deras avlägsna ättlingar. Skulle ett så kallat generationsskepp vara möjligt? Vilka är riskerna? Vad skulle människorna ombord på ”arken” äta? Skulle de kunna låta bli att utplåna sig själva under den långa resan? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Bilracingen har alltid fungerat som testlaboratorium för civil personbilsteknik. En stor del av innovationerna som sitter under din bensinbils motorplåt har finslipats på Formel 1-banorna. Nu gör Formel E samma för framtidens elbilsteknik. De här elektriska tävlingsbilarna är snabba men snåla: med den mängd energi som en Formel 1-bil tillryggalägger två varv på banan i Monte Carlo, kör en eldriven Formel E-bil hela loppet från början till slut. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected] Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

En kåserande, humorbetonad betraktelse kring redaktörens existentiella kris under de sena tonåren, utlöst av kvantmekanikens teser om alltings flyktiga natur. Som Niels Bohr uttryckte det: ”Allt vi kallar verkligt består av saker som inte kan betraktas som verkliga” Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Violett är en av de äldsta färger som användes av människor. Pigment av mycket mörk violett ingår i grottmålningar, upp till 50 000 år gamla. Violett har associerats med kungligheter sedan antikens Rom, senare också med det katolska prästerskapet. Därifrån lånades den till professorernas kåpor.

Men vad är grejen med purpur, gredelint och de övriga blåröda hybridfärgena, som ständigt stjäl showen från violett? Violett är inte samma sak som de här blåröda nyanserna, även om de ofta förväxlas med varann. Bland annat det här går vi närmare in på i veckans Kvanthopp.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Se dig omkring. Allt materiellt välstånd omkring dig, alla maskiner, alla prylar, går att spåra tillbaka till Jacques de Vaucansons svarv från 1700-talet. Den gjorde att man kunde börja tillverka maskindelar med aldrig förr skådad precision. Vävmaskiner till en början, men i slutänden – alla prylar du ser omkring dig. All tillväxt som världen har upplevt sedan dess – i princip tack vare ett väldigt enkelt verktyg. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Drömmen om en tunnel under Engelska kanalen har levt sedan Napoleons dagar. Kvanthopp tar en titt på ”The Chunnels” historia, och kollar vilken dess status är idag, när världen verkar ha tröttnat på megaprojekt. Vi tittar också på den fascinerande byggprocessen, allt från tacklandet av den komplexa och knepiga geologin under kanalens botten till att hålla koll på lufttillförsel och läckor – och att lyckas få de två borrmanskapen att mötas i mitten. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]