Kvanthopp

Vi dyker rakt in i Nobelveckan och dess vetenskapliga priser. Vi kollar in årets tema - AI, och dess djupgående inverkan på vetenskapsvärlden, både inom medicin, fysik och kemi. Hur har årets pristagare revolutionerat sina fält, och hur påverkar det ditt liv? Genreglering, artificiell intelligens och proteinets hemilgheter under lupp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Vi har alltid använt himlakropparna till att lokalisera oss på våra strövtåg över jorden. Numera är det konstgjorda himlakroppar vi navigerar efter. Men satellitnavigeringen är sårbar. Exakt hur illa ute är gps och de övriga formerna av rymdbaserad navigering i hybridkrigföringens tidevarv? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Från sandkorn till atomkärnor – en fascinerande resa ner till universums minsta byggstenar. Allt från smarttelefonen i din ficka till medicinen i ditt skåp har sina rötter i forskning på atomnivå. Framtidens välstånd beror på att vi behärskar verkligheten på denna mikroskopiska skala. Häng med på en resa från millimeternivån ner till den ofattbara Plancklängden, där själva rumtiden är som ett stormande hav. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

En avancerad utomjordisk civilisation behöver stora mängder energi, resonerade fysikern Freeman Dyson. Ett sätt att hitta intelligent liv i rymden är därför att spana efter utomjordiska ingenjörsprojekt i rymden, som de så kallade Dysonsfärerna - enorma ”solfångare” som utomjordingarna använder för att tygla sin hemstjärnas kraft för sina behov. Enligt en färsk studie kan vi i princip redan ha observerat sju stycken sådana sfärer, i jordens relativa närhet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Vetenskapen är full av paradoxer: ekvationer och resultat som slirar ut i loopar av motsägelser och cirkelresonemang. Man kunde tro att varje forskare bävar för paradoxer. Men de allra bästa paradoxerna har gjort sina upphovsmän odödliga, från Zenon och de övriga gamla grekerna till Einstein. För oss vanliga dödliga är de prima hjärngymnastik. Här följer Kvanthopps fem-i-topp-lista över de coolaste paradoxerna. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Ingen rök utan eld. Och inga människor heller, åtminstone inte sådana som du och jag. Människan har lekt med elden i över en miljon år, med dramatiska följder för vår evolution. Men vem var verklighetens Prometheus, som gav oss den första gnistan? Och hur har det format dig och mig? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Räkna inte ut kärnkraften riktigt ännu. Nästa generations kärnreaktorer drivs med ett bränsle som det finns massor av och som inte är lika farligt som uran. Torium kan erbjuda en lösning på världens energibehov – fossilfritt dessutom – men å andra sidan, så här har det snackats i årtionden, utan nämnvärda framsteg. Vad är annorlunda den här gången? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Vi har vetat att jorden är rund sedan de gamla grekernas tid, bokstavligen i tusentals år. Ändå får konspirationsteorin om att jorden i verkligheten är platt, och att Nasa för oss bakom ljuset, allt fler anhängare på de sociala medierna. Nu ska saken avgöras en gång för alla när ett gäng plattjordare och rundjordare åker till Antarktis för något de kallar ”Det slutliga experimentet” (The Final Experiment). Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]

Veckans vetenskapsnotiser. Redaktör Joakim Lax.

Boeings mardröm fortsätter, nu också i rymden: Starliner-kapseln klappar ihop, två astronauter strandsatta på Internationella rymdstationen. Samtidigt avancerar planerna på att ge den åldrande ISS en knuff mot sin undergång, SpaceX har fått det uppdraget som är planerat till 2030. Vi bekantar oss också med Europas nya ”rymdlastbil”, Ariane 6.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: [email protected]