De senaste årens fokus på Sveriges behov av att stärka beredskapen har gjort att många vill dra sitt strå till stacken. Kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar intensivt med frågan. Mitt i allt detta finns ytterligare en resurs: Leader. En metod som ger människor på landsbygden möjlighet att själva utveckla sin bygd, och som i beredskapssammanhang blir en viktig kugge i civilsamhällets maskineri. Här engagerar sig människor lokalt för att bygga starkare bygder, skapa trygghetspunkter och lära sig agera när det väl gäller.

Medverkande:

Lotta Lindgren

Verksamhetsledare på Leader Spira Mare i Norrbotten

Jesper Uvesten

Verksamhetsledare på Leader Östra Skaraborg

Elin Sandblom

Ordförande för LRF Ungdomen Sjuhärad

Programledare: Helene Almqvist

Producent: Ingrid Whitelock

Hur gör man för att kunskap inte bara ska spridas utan också förstås tillämpas och göra verklig nytta? Och hur uppnår man det mer specifikt inom jordbruks- och livsmedelsutvecklingssektorn som kommit allt mer i fokus när vikten av krisberedskap seglat högt upp på agendan. Jo, det är här som AKIS kommer in, vilket på svenska översätts till agrara kunskaps- och innovationssystem.

I Landsbygdsnätverkets podd Landet med Helene Almqvist pratar vi idag om metoderna som faktiskt fungerar och som får människor att ta till sig ny kunskap. Från testbäddar och mikrolärande till nätverk och ERFA-grupper. Och vi pratar även om vad som händer när forskning och praktik möts och varför vissa sätt att dela kunskap lyckas bättre än andra.

Medverkande

Jörgen Holmén

Verksamhetsutvecklare vid Naturbruksförvaltningen Västra Götaland.

Malin Andersson

Landsbygdsutvecklare vid kunskapsföretaget Torsta AB i Jämtland.

Nicklas Bengtsson

Utvecklingsledare vid Hushållningssällskapet i Jönköping men som även arbetar för Hushållningssällskapet i Sverige.

Programledare: Helene Almqvist

Producent: Ingrid Whitelock

Tänk dig att det är mitt i vårbrukstider på en bondgård, men traktorn står still. Inte för att lantbrukaren är sjuk eller marken frusen utan för att utsädet inte kom med båten.

I ett samhälle där vi är beroende av att importera mycket av det som behövs för att kunna producera mat, där kan en kris snabbt bli något mer än bara ett störningsmoment det kan hota hela vår matförsörjning.

Mot bakgrund av detta så har Jordbruksverket nu tagit fram konkreta förslag för hur Sverige kan bygga upp en livsmedelsberedskap så att det ska finnas mat på bordet även vid kriser och krig. Och målet är att säkra att vi alla då ska kunna få i oss 3 000 kalorier per person och dygn. Men hur ska det gå till?

Medverkande

Saranda Daka

Beredskapshandläggare vid Beredskapsenheten på Jordbruksverket.

Kristina Nigell

Beredskapshandläggare vid jordbruks- och analysavdelningen på Jordbruksverket.

Programledare: Helene Almqvist

Producent: Ingrid Whitelock

Det börjar inte med en kris. Det börjar med samarbete och det är vad den nybildade ideella föreningen Gröna Kluster i Sverige vill fokusera på för att stärka vår livsmedelsberedskap.

I det här avsnittet av Landsbygdsnätverkets podd Landet pratar vi om vad som är nödvändigt för att vi - i fredstid – ska kunna säkra vår framtida försörjning så att vi kan agera snabbt i kristid.

Gröna Kluster i Sverige vill koppla samman och utbilda kommuner, lantbrukare, måltidsverksamheter och beslutsfattare - innan krisen kommer.

Gäster är Emma Hansson, VD för det gröna klustret Agroväst, Helene Oscarsson, senior projektledare på Vreta kluster i Östergötland och Håkan Landström, landsbygdsutvecklare och projektledare i Hushållningssällskapet Norrbotten Västerbotten och i gröna klustret Öjebyn Agro Park.

Programledare: Helene Almqvist

Producent: Ingrid Whitelock

Torsk, lax, sill och räkor. Det är den sjömat vi främst äter i Sverige. Samtidigt finns det många andra goda matfiskar både från havet och från våra svenska sjöar som skulle passa på tallriken. Det kan till exempel vara siklöja, gös och regnbåge. Men det är ju inte så lätt att få tag i de andra arterna när de är så sällsynta i matbutikerna. Och frågorna vi ställer oss idag är; Varför är det så och vad kan man göra för att fiskdisken ska fyllas med fler firrar.

I Landsbygdsnätverkets podd Landet möter Helene Almqvist tre personer som alla kan mycket i ämnet, Peter Linder, kommunikations- och verksamhetsansvarig för Fiskbranschens Riksförbund, Carl Dahlman, Sverigechef för Marine Stewardship Council och Filip Ekander, hållbarhetsansvarig på Svensk Dagligvaruhandel.

Programledare: Helene Almqvist

Producent: Ingrid Whitelock

För att utveckla jordbruket och göra det än mer hållbart så behöver kunskapsflödet mellan lantbrukare, forskare, rådgivare och andra aktörer förbättras, eller som Jordbruksverket uttrycker det; ”Spridningen av kunskap från forskning och försök behöver öka samtidigt som jordbrukets behov behöver lyftas in till forskningen”.

Och det är vad AKIS vill bidra till.

AKIS står för Agriculture, Knowledge and Innovation Systems, fritt översatt Kunskaps- och Innovationssystem för lantbruk. I det här avsnittet av Landsbygdsnätverkets podd Landet - podden bortom storstan, pratar vi om vad det är, hur det hittills fungerat och hur utvecklingen kan stärkas av Sveriges nya strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken

MEDVERKANDE

Lisa Blix Germundsson

Forskare och projektledare vid SLU i Alnarp. Hon har utvärderat de första avslutade EIP Agri-projekten samt skrivit en nationell rapport om AKIS i Sverige.

Magnus Börjeson

Ordförande i Landsbygdsnätverkets AKIS analysgrupp, ordförande i Agro Öst samt lantbrukare som driver Högåsa gård i Östergötland

Maria Adenfelt

Docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet och senior konsult i verksamhetsutveckling på Sweco. Har utvärderat den strategiska planens bidrag till lantbrukets kunskaps- och innovationssystem, på uppdrag av Jordbruksverket.

Programledare: Helene Almqvist

Producent: Ingrid Whitelock

Den urbana normen vill få oss att tro att staden befolkas av innovativa och pålästa människor medan boende i landsbygder och mindre orter är bakåtsträvande och faktaresistenta. Och fördomar runt attityden kring klimatfrågan är inget undantag. Går det att förändra den förlegade bilden? Och vad får vi veta efter 200 intervjuer med personer i mindre orter och på landsbygderna om hur de ser på sina möjligheter att ställa om klimatsmart? Intervjuer som genomfördes av Lisa Pelling och Marika Palmér vilket resulterade i boken ’Livet som pågår här - samtal om klimatet och omställningen’.

Medverkar gör:

Lisa Pelling

Chef för tankesmedjan Arena Idé och ledarskribent på Dagens Arena. Har tillsammans med Marika Palmér Rivera skrivit boken Livet som pågår här - samtal om klimatet och omställningen.

Marika Palmér Rivera

Utredare inom rättvis klimatomställning på LO:s enhet för samhällspolitik.

Terese Bengard

Verksamhetschef för riksorganisationen Hela Sverige ska leva (och landsbygdsinfluencer). Har skrivit boken Världens mittpunkt, till landsbygdernas försvar.

Programledare: Helene Almqvist

Producent: Ingrid Whitelock

Sedan 1991 så har Leadermetoden varit en hörnsten i EU:s arbete för landsbygdsutveckling. Den stolta parollen är att metoden bygger på lokalt engagemang, underifrånperspektiv och samverkan. Men vad betyder det i praktiken? Och vad händer när EU:s strategier och de som jobbar med lokal utveckling av landsbygden möts i verkligheten?

I det här avsnittet får vi bland annat höra om Leaders så kallade mervärden och om vad två nya rapporter kommit fram till i frågan. En på nationell nivå och en på regional nivå. Medverkar gör Marion Eckardt, Kerstin Hallenborg och Göran Hallin.

Programledare: Helene Almqvist

Producent: Ingrid Whitelock

Tång – en råvara som inte bara kan förnya våra matvanor utan också bidra till en friskare planet. Fler svenska tångodlingar växer fram, och forskare, entreprenörer och politiker ser en enorm potential i algbaserade livsmedel för både hälsa och klimat.

I länder som Japan och Korea är tång redan en självklarhet på matbordet, så kan det bli vardagsmat även här? Och vad krävs för att göra havets superfood tillgänglig för alla?

I detta avsnitt av podden medverkar tre personer som alla arbetar med just tångodlingar och tångprodukter, Kajsa Olsson, marknadschef på Nordic Seafarm, Trygve Zierul, medgrundare av KOASTAL och Cajsa Torell, VD för Kobb.

Programledare: Helene Almqvist

Producent: Ingrid Whitelock

Har du någon gång övervägt att helt byta yrkesbana, kanske till en karriär inom de gröna näringarna? Här är behovet av kompetens stort, och branschen söker både unga talanger och de som vill ta steget till ett nytt yrke senare i livet.

Idag finns många vägar in i det gröna näringslivet – från universitet och yrkeshögskolor till fortbildningskurser och entreprenörskap. Eller varför inte genom den praktiska lära-genom-att-göra-skolan? I det här avsnittet fokuserar vi på livslångt lärande och möjligheterna för alla som drömmer om en nystart i en grönare bana.

Gäster idag är Emelie Fällgren, som driver Björkenäs Ost, Filip Gustafsson, blivande agrotekniker och anställd på ett lantbruk samt Karolina Muhrman, docent i pedagogik vid Linköpings universitet.

Programledare: Helene Almqvist

Producent: Ingrid Whitelock