Avsnitt: 183. Miljoner brev skickades över Atlanten till Sverige under den stora emigrationsepoken. Ofta vandrade de mellan grannarna i byn, höglästes – och lockade än fler att flytta västerut. Sammanlagt flyttade runt 1,2 miljoner svenskar till Nordamerika mellan 1845 och 1920. Det enda realistiska sättet för alla dessa svenskamerikaner att behålla kontakten med släkt och vänner hemma var genom brev. Den första transatlantiska telefonkabeln lades inte ut förrän 1956 .Brev skickades fram och tillbaka i enorma mängder och blev en jätteviktig del i det informationssystem som skapades och som spände över Atlanten. Ofta cirkulerade de mellan gårdarna och lästes av många i hembygden. Ibland publicerades de till och med i lokaltidningarna. En annan viktig del i detta transatlantiska informationssystem den svenskamerikanska pressen. Bland de hundratals tidningar som gavs ut i de amerikanska svenskbygderna nådde många också en svensk läsekrets, tidningen Hemlandet hade till och med en speciell ”europeisk upplaga”. En tredje informationskanal, speciellt under emigrationsepokens senare del, var återvändande svenskamerikaner. Det brukar ibland, lite tillspetsat, sägas att folk i Småland, varifrån många emigrerade, visste mer om Chicago än om Stockholm. Denna medvetenhet, där breven spelade en stor roll, var sannolikt ett starkt skäl till att emigrationsfloden fortsatte när den väl på allvar hade tagit fart i slutet på 1860-talet. 1900-talets utflyttning koncentrerade sig till de första åren efter sekelskiftet och året 1923. Oron för den stora utvandringen från Sverige, var stor och år 1907 tillsatte riksdagen Emigrationsutredningen som pågick till år 1913. Resultatet blev ett 900 sidor långt betänkande och slutsatsen var att alldeles för lite hade gjorts för att förbättra medborgarnas tillvaro. Högt på listan över angelägna reformer var allmän rösträtt (för män), bättre bostäder och ekonomisk utveckling. Särskilt stor vikt lades vid en bred folkbildning som skulle skynda på "klass- och kastskillnadsprincipens utdrifvande ur vårt samhällslif" Som underlag för att bromsa emigrationen var den så gott som onödig. Tiden hade kommit ikapp och emigrationen minskade kraftigt, bland annat på grund av första världskriget och att restriktioner mot invandring införts i USA. Men som demokratins utveckling i Sverige har emigrationsutredningen en stor betydelse. Kulturhistorien som berör Emigrationen är omfattande. Här finns litteratur där Vilhelm Mobergs utvandrarepos är den mest kända. I romansviten ingår Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) och Sista brevet till Sverige (1959). Serien handlar om sexton personer som våren 1850 utvandrar från Ljuder i Småland och hamnar i Minnesota. De fyra böckerna har blivit filmatiserad tre gånger, 1971 (Utvandrarna) 1972 ( Nybyggarna) regisserade av Jan Troell och Utvandrarna (2021) regisserad av Erik Poppe. Kristina från Duvemåla är en svensk musikal från 1995 med musik av Benny Andersson. Librettot av Björn Ulvaeus är baserat på Vilhelm Mobergs utvandrarsvit. Tack för att du/ni lyssnade på avsnittet. Vill ni få kontakt med mig. [email protected]
https://sv.wikipedia.org/wiki/Emigrationen_fr%C3%A5n_Sverige_till_Nordamerika
https://sv.wikipedia.org/wiki/Amerikabrev
https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenskamerikan
https://sv.wikipedia.org/wiki/Utvandrarserien https://sv.wikipedia.org/wiki/Utvandrarna_(film)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Utvandrarna_(film,_2021)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Emigrationsutredningen
