Loppmarknadsarkeologerna

Loppmarknadsarkeologerna

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Loppmarknadsarkeologerna episodes

  • Den elektriska ljusstaken och den bortglömda uppfinnaren

    1934 byggdes den första elektriska adventsljusstaken av kasserade julgransbelysningar. Produkten blev en storsäljare men konstruktören förblev okänd i decennier.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I vinterns sista avsnitt av Loppmarknadsarkeologerna vädrar vi historien bakom en av våra käraste ljuskällor. Lagerbiträdet Oscar Andersson fick den goda idén att förvandla kasserade julgransbelysningar till brandsäkra adventsljusstakar. Produkten blev en storsäljare men Oscar Anderssons namn glömdes bort. Uppfinnarens barnbarn Linnea Rådberg berättar om hur Andersson efter decennier fick sitt erkännande.

    10 min
  • Hur krubban gjorde vår jul mer katolsk

    I svenska hem har julkrubban en kort historia. Den är nämligen en invandrad katolsk jultradition som länge ogillades av den lutherska svenska kyrkan.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Du kanske har en själv hemma – den kan vara hemslöjdad, ihopvikt av papp eller varför inte av handmålad, östtysk plast? Men hur hamnade den egentligen hos dig?

    Loppmarknadsarkeologerna följer julkrubbans krokiga väg från 1200-talets Italien till våra dagar med hjälp av Ewa Bigestans, etnolog och författare till boken Julkrubbans historia. Ewa berättar om hur den första julkrubban i Stockholm ledde till publikrusning, varför krubban var tvungen att kallas för någonting annat när den på 1800-talet blev en statussymbol i finare svenska hem och hur den så småningom blev en massproducerad julpryl för alla hem – rika som fattiga, katolska som protestantiska (och sekulära, förstås).

    Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

    Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    10 min
  • Kulturhistoria bakom tomtemasken

    Har du någon gång känt skräck inför en stelt grimaserande tomtemask med smala springor för ögonen? Frukta icke! Lite obehag och ambivalens måste måste spridas om julritualen ska bli magisk.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Tomtemasker i pressad textil, plast eller gummi har funnits bland oss sedan början av förra seklet. Våra loppmarknadsarkeologer Tommie Jönsson och Maja Åström undersöker när och hur de dök upp i vårt svenska konsumtionssamhälle.

    Proffstomten Olle Berum förklarar varför han och hans kollegor inte använder mask, medan etnologen Jonas Engman på Nordiska museet förklarar julgubbemaskeringens rötter i gamla europeiska traditioner. För att skapa julmagi krävs ett upphävande av roller och kategorier – och då åker masken fram!

    Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    10 min
  • Blott Sverige svensk hawaiimusik har

    Varför blev en söderhavskryddad sjömansvisa en svensk julklassiker? Loppmarknadsarkeologerna närlyssnar på Yngve Stoors julskiva och spårar hitlåtens historia.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    På våra loppisar kan du nästan alltid hitta Yngve Stoors LP-skivor – och de är nästan alltid signerade! Låtarna är fulla av söderhavsdrömmar, även om själva musiken ofta låter lika mycket björklövad dansbana som en tropisk lagun. Runt 1970 släpptes albumet Jul med Yngve Stoor, som innehöll en nyinspelning av Stoors populära julschlager Sjömansjul på Hawaii.

    Med hjälp av musiketnologen Wictor Johansson på Svenskt visarkiv analyserar vi låtens stora och långvariga popularitet. Julmusikkännaren Alf Björnberg, professor i muskvetenskap på Göteborgs universitet, fyller i med analyser om hemlängtan i julsånger och tipsar om en hårdkokt parodi på Yngve Stoors stora låt.

    Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson.

    Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    11 min
  • Varför har vi flugsvampar i adventsljusstaken?

    Den rödprickiga giftsvampen har rätta färgerna för att ingå i pyntet, men annars är julkopplingen vag. Har det med tomtebobarnen att göra? Eller beror det på att tomten var schaman?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson undersöker när och varför den röda svampen började tryckas ner i mossan i våra adventsljusstakar.

    Med hjälp av etnologen Jonas Engman på Nordiska museet, sökningar i fotoarkiv samt en granskning av gamla julkort (framletade av utställningsproducenten Vivi Nybom på Postmuseum) spårar vi ursprunget till den mystiska julsvampen. Dessutom synas ett sibiriskt schamanspår i sömmarna.

    Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    10 min
  • Bernardi – gipsfiguriner från Göteborg

    Krinolinflickor, Disneyfigurer och Hjalmar Brantingbyster ja det är några typer av gipsföremål som tillverkades i den italienska konstgjutaren Gervasio Bernardis fabrik i Göteborg. Men vem var han?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Du har säkert sett prydnadsföremålen av gips någong gång, kanske hos någon äldre släkting eller i ett dammigt hörn av loppisen. Om du tittar noga, har vissa av dem stämpel från "Bernardi Konst GB" eller "G. Bernardi Konstjuteri". Verksamheten började förmodligen redan 1911, men firman registrerades 1923.

    När samlaren och loppiskonnässören Maria Snare Johnsson fick reda på att hon är släkt med gipsgjutaren Gervasio Bernardi, sporrades hon att ta reda på så mycket hon kunde om honom. Vem var han. Hur kom han hit? Och vem köpte hans gipsprydnader? Fram till och med 1960-talet sålde de nämligen bra.

    I säsongens sista Loppmarknadsarkeologerna berättar vi historien om gipset, italienarna, Göteborg, Disney-figurinerna och arbetarklassens billiga, men vackra pynt. 

    Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

    Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    10 min
  • Att köpa tavlan för ramens skull

    När man letar efter konst i loppisens skrymslen hittar man ibland tavelramar som överglänser det som finns på målarduken. Men vad ska man tänka på om man köper en begagnad ram?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I veckans avsnitt följer vi med radioprofilen och konstälskaren Ingvar Storm när han är på jakt efter intressanta tavelramar i loppmarknadens konsthörna. Vad tittar han efter när avgör om ramen kommer fungera på ett annat verk? Varför tycker han att ramen och tavlan ska matcha varandra tidsmässigt?

    Rammakaren Rebecka Hjukström berättar hur man identifierar en välgjord ram och ger oss råd om restaurering. Dessutom får vi lukta på den mystiska smet av krita och harlim som används på ramverkstaden.

    10 min
  • Den jättedyra kakburken

    Har du någon gång förundrats varför en pastellig kakburk från 50-talet i plåt kan vara så dyr i second hand-affären? Som du kanske anar, är det inte burken du betalar för. Det är känslorna som kostar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Våra loppmarknadsarkeologer funderar i det här avsnittet på mekanismerna bakom det som får oss att öppna plånboken för ett ting som egentligen inte har något reellt värde.

    Det handlar om nostalgi, menar loppis- och auktionsentusiasten Lotta, som samlat på sig mången plåtburk från förr. Det som ser ut som en rostig burk för en person kan symbolisera barndomens trygghet för någon annan. Och Lotta får medhåll av Emma Engdahl, professor i sociologi, som tittat på varför ting kan få ett emotionellt värde som inte är kopplat till det monetära. 

    Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

    Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    10 min
  • Broderade tavlor med klassiska motiv

    Reproduktioner av målningar som Grindslanten och den piprökande fiskargubben hittar du ofta på loppisen. Om du har tur dyker de upp i broderad form.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Veckans avsnitt handlar om tavlorna som är hobbybroderiets svar på paint-by-numbers. De kallas ibland för korstygnstavlor – även om de inte alls är broderade med korsstygn. Ett annat namn är stramalj, efter den vävda botten där bild- och färganvisningen är tryckt på. Brodyrvurmarna Sigrid Sällström och Marie Brock de Ortiz ger oss bakgrundshistoria till företeelsen. Finlandssvenske journalisten Axel Åhman berättar om hur han fascinerades av Finlands vanligaste stramaljtavla – en bild av Askungen – och hans jakt efter dess ursprung. Det kan finnas mycket historia mitt ibland stygnen.

    Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

    Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    10 min
  • Äkta svensk Hare Krishna-rock

    Varför är LP-skivor från den svenska Hare Krishna-rörelsen så vanliga på svenska loppisar? Vad gör en av samfundets högsta internationella ledare på plattorna? Och hur blev musiken så funkig?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Det svenska jazzrockbandet Rasa har i decennier förbryllat svenska skivsamlare och loppisgrävare. Bandets nio LP-skivor, med sina hinduistiska och ofta psykedeliska omslagsmotiv, sticker onekligen ut i loppmarknadens skivbackar. Skivorna är närmast ofattbart vanliga på svenska loppisar och skivbörsar, särskilt med tanke på att bandet var nära kopplat till den svenska Hare Krishna-rörelsen (som ju aldrig varit särskilt stor) och att skivorna gavs ut på ett eget skivbolag, långt bortom skivindustrins distributionskanaler. Och musiken är minst sagt spretig – Rasa testade i princip alla musikaliska grepp mellan mantran, jazzrock, reggae och new age-klingande synthpop.

    I veckans Loppmarknadsarkeologerna gräver vi i historien bakom den svenska Hare Krishna-rocken. Det visar sig att Rasas sångare, producent och musikaliska centralgestalt, Visnupada (även känd som Harikesa Swami eller Robert Campagnola) vid den här tiden också var en av de högst uppsatta ledarna i den internationella Hare Krishna-rörelsen. Ytterligare bakgrundshistoria får vi från Jörgen Sundvall (på den tiden känd som Vegavan Das), en av de som tog Hare Krishna-rörelsen till Sverige.

    Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson

    Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    13 min

About Loppmarknadsarkeologerna

From the publisher's feed

Loppmarknadsarkeologerna släpper inte längre nya avsnitt. Om gamla billiga ting och historierna bakom dem, med Tommie Jönsson och Maja Åström. Från 2016-2020. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.