Loppmarknadsarkeologerna

Loppmarknadsarkeologerna

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Loppmarknadsarkeologerna episodes

  • Älskade små prydnadstroll

    Ett prydnadstroll i svarvad teak berättar historien om hur efterkrigstidens modernisering av smhället fick oss att älska trollen och identifiera oss med dem.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Det dräller av prydnadstroll på våra loppmarknader – troll i keramik, glas, plast, furu, björk eller varför inte teak? De är oftast små, gulliga eller kitschiga och utstrålar allt annat än farlighet. Trollpyntets glansdagar var under efterkrigstiden, då en vurm för dessa varelser spred sig i inredning och populärkultur. Våra Loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson spårar upp Ulla-Britt Alklid, formgivaren bakom ett vanligt förekommande souvenirtroll från 60-talet, tillverkat av ädelträ, rep och fårull i hennes hemmaverkstad. Andreas Berg, trollintresserad professor i Illustration vid Konsthögskolan i Oslo, förklarar hur det gick till när folktrons mäktiga troll förvandlades från skräck till gulligt pynt för moderna hem.

    Producent: Tommie Jönsson

    Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    10 min
  • Slitna leksaksbilar med feta prislappar

    Våra Loppmarknadsarkeologer mätte prisnivåer på begagnade leksaker. De hittade en leksaksbil i skala 1:64 med avskavd lack och andra skönhetsmissar för 400 kronor. Är den värd det och varför?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Sedan 1970-talet har gamla leksaker varit hett i samlarkretsar. Orörda exemplar av sällsynta miniatyrbilar kan vara värda allt från en krona till många tusenlappar. Detta driver upp förhoppningarna om att det finns pengar att tjäna på gamla leksaker, även på loppmarknader. Men hur gick det till när leksakerna blev samlarobjekt? Våra Loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson tog hjälp av antikhandlaren Mats Wigerdal, specialiserad på möbler, belysning och leksaker från efterkrigstiden, för att förstå varför vissa leksaker ökar i värde medan andra inge gör det. Mats förklarar också hur internet påverkar prissättning av efterfrågade andrahandsvaror samt vilka gamla leksaker som kanske blir nästa stora kategori av samlarobjekt.

    10 min
  • Teflonpannans uppgång och fall

    På loppmarknaden har stekpannor med teflonbeläggning blivit allt vanligare och billigare. Samtidigt stiger priserna på gammeldags gjutjärnspannor. Höll inte rymdålderns material vad det lovade?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    De är lätta, moderna och omeletten fastnar inte. De trängde ut de  tunga gjutjärnspannorna ur våra kök. Den teflonbelagda stekpannan var rymdålderns stekkärl och gjorde sitt intåg på 1960-talet, samtidigt som fiskpinnar, snabbfrästa filébitar och en snabbare typ av matlagning. Gjutjärnspannorna fick maka på sig. De hamnade på loppmarknaden. Men nu tycks kökshistoriens pendel svänga tillbaka. Tunga pannor och grytor i gjutjärn eller emalj har åter blivit populära medan teflonpannorna lämnats in till loppisen, ofta med repor i den ack så känsliga non-stick-beläggningen.

    I veckans Loppmarknadsarkeologerna berättar Eva Malmström, som är professor i ytbehandlingsteknik på KTH i Stockholm, historien om hur fluorplasten PTFE (polytetrafluoreten) upptäcktes av en ren slump, samt hur materialet via bilindustrin och det amerikanska kärnvapenprogrammet hamnade på våra köksredskap. Måltidshistorikern Richard Tellström förklarar hur de teflonbelagda köksartiklarna marknadsfördes och varför de inte längre är en given statusmarkör i köket.

    Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson.

    Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    10 min
  • Finns det DDT i din gamla filt?

    Varaktigt maläkta. Mothproofed for Life. Så kan det stå på etiketten till en gammal yllepläd. Men vad betyder det? Vilka kemikalier kan dölja sig i fibrerna på en gammal filt?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Våra loppmarknadsarkeologer Tommie Jönsson och Maja Åström hittar en gammal yllepläd formgiven av textilkonstnären Viola Gråsten. Den är i fint skick och etiketten lovar dessutom att den här filten är varaktigt maläkta. Insektsmedlet som har använts kallas Mitin. Vad är det? Kan det vara skadligt, även om filten är mer än 50 år gammal?

    För att ta reda på vad Mitin-behandling innebär, och vilka andra kemikalier som användes i den svenska ylleindestrin tar Loppmarknadsarkeologerna hjälp av Mats Johansson, som forskar kring textila material och processer vid Högskolan i Borås, samt Olle Stensson, som arbetade med färgning och beredning inom textilindustrin i mer än 40 år. De berättar om hur man fram till 70-talet använde DDT – ofta salufört under andra varumärkesnamn – för att skydda textilier från mal och ängrar, samt hur liknande insekticider som Eulan och, som i detta fall, Mitin användes. Vi får också veta vilket som är det enda sättet att bli kvitt den här typen av insektsmedel.

    Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    Producent: Tommie Jönsson

    10 min
  • Varför är gamla tröjor mindre noppiga än nya?

    Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson tar sig an ett stort mysterium: varför är 40 år gamla collegetröjor mindre noppiga än sådana som tillverkades för mindre än tio år sedan?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Välkomna till en ny säsong av Loppmarknadsarkeologerna – det lilla programmet som söker historien bakom vanliga loppisfynd. Årets första avsnitt handlar om ett mysterium som de flesta second hand-fyndare funderat över: Hur går det till, rent vetenskapligt, när en noppa uppstår? Varför är en välanvänd 40 år gammal collegetröja mindre noppig än en som tillverkades för mindre än fem år sedan?

    Förklaringen sitter inte i tygets blandning av bomull och konstfibrer, enligt Mats Johansson som forskar kring textila material och processer vid Högskolan i Borås. Snarare kan man spåra orsaken till vår tids allt noppigare kläder i moderna vävningstekniker som slog igenom på 70-talet.

    Dessutom förklarar Mats Johansson vilka ämnen som gör de plastiga tröjtrycken mjuka och följsamma. Och jodå, med tiden lämnar dessa ämnen plagget för att till sist hamna i naturen.

    Producent: Tommie Jönsson

    Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    10 min
  • Loppmarknadsarkeologernas jul

    Varför skänker så många bort sina pianon just nu? Vilken är den enda Jan Guillou-bok du inte hittar på loppisen? Är det farligt att använda begagnade träningsredskap från 90-talet?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Våra Loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson bjuder här på ett längre avsnitt där historien bakom ett instrument, ett fenomen och handlingen i en okänd bok skriven av en känd författare avhandlas.

    Inför det nya året vill Tommie komma i form. Han letar därför efter vettiga träningsredskap på loppisen och snubblar därmed in på hemmaträningens historia. Hans Bolling är historiker med särskilt intresse för idrott, han berättar för oss om hemmaspänstandets historia - från Bengt Uggla, via prinsessan Birgitta till TV-Shops alla olika träningsredskap. Gemensamt för alla som velat sälja en vältränad kropp till dig är att de säger att de kan göra det, bara du ger dem några minuter per dag. Tommie blir dessutom drillad av den personliga tränaren Blossom Tainton Lindqvist.

    Maja vill under 2017 odla sin kulturella sida och söker därför efter ett piano att ha hemma. Och vackra gamla klaver skänks för närvarande bort mot avhämtning. Om de inte hamnar på tippen. Vi träffar ägaren till en flyttfirma och loppmarknad, Per Johan Olofsson, som tycker det gör ont att slänga pianon. Han får medhåll av musikhistorikern Eva Helenius på museet Klaverens hus och Sydsvenska Dagbladets Heidi Avellan.

    Vilken handling får en science fiction-roman för ungdomar skriven av Jan Guillou? Vi har bett science fiction-fantasten Gabriella Gomez läsa den mindre kända och sällan sedda Guillou-boken Gudarnas Berg och recensera.

     Loppmarknadsarkeologernas jul görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    42 min
  • Kaffekoppen som sålde mjölk

    1985 hade mejeribranschen ett problem ungdomar drack allt mindre mjölk. Vapnet som vände utvecklingen var en kopp laddad med kaffe, varm mjölk och trendiga franska influenser.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson har ofta sett den vita koppen med logotypen i de franska färgerna på loppmarknadens porslinshylla. Café au lait-koppen är tillverkad i Frankrike, men den rymmer ett stycke helsvensk reklamhistoria. Och allt börjar 1985, när mejeriebranschen tillsammans med reklambyrån Carlsson & Broman försöker hitta ett sätt att få unga människor att dricka mer mjölk.

    Inger Söderholm, som då var projektledare på byrån, berättar om hur kampanjen togs fram. Den riktade sig till tongivande krogar och kaféer i storstäderna, som under lanseringsperionde fick ensamrätt på konceptet café au lait med tillhörande koppar och andra logotypförsedda prylar. Och förlagan till själva koppen smugglade hon med sig från ett stockholmscafé. Art directorn Bo Sundin förklarar hur logotypen skapades och minns även lanseringsfesten, där en inflygd fransk kypare från Brasserie Lipp i Paris serverade café au lait till stockholmska kändisar. Formgivaren och designsamlaren Nille Svensson analyserar vad koppen säger om sin tid, och han menar att koppen är ett tydligt exempel från tiden då Sverige gick från behovssamhälle till begärssamhälle.

     

    Producent: Tommie Jönsson

    Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    10 min
  • Fint, fult och fulsnyggt i massiv furu

    Vårt närmaste träslag här länge varit ute i kylan. Men furu har en förmåga att alltid komma tillbaka. Och kanske är det dags nu för en massiv fururenässans.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson gav sig ut för att gräva i drivorna av ådriga och omålade furuföremål från tiden då träet var hett. De fastnade för en organiskt formad ljusstake i massiv, kvistfri furu och spårade upp träsnidaren bakom verket – formgivaren Gunnar Kanevad, som i mer än 50 år har sågat ut sina säregna ljusstakar med bandsåg. Kanevad är övertygad om att furun snart kommer tillbaka och berättar om furuns storhetstid, som sattes igång när svenskarna började inreda sina gillestugor i mitten av 60-talet. Designhistorikern Christian Björk berättar om en internationell furutrend, som pågår nu. Furumöbler från 30-talets svenska sportstugor, formgivna av arkitekten och formgivaren Axel Einar Hjorth, säljs idag för höga priser på den internationella marknaden, men var under flera decennier bortglömda.

    Producent: Tommie Jönsson.

    Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    10 min
  • Den oälskade barometern

    Vi tittar närmare på väggbarometern lufttryckmätaren som en gång i tiden var ett måste i hemmet. Men idag är den mycket svårsåld. Varför slutade vi älska våra barometrar?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I vår klimatzon är man av naturliga skäl intresserad av vädret. Blir det sol till helgen? Eller rullar nya regnområden in från sydväst igen? Är ostadig väderlek samma sak som normal sådan?

    Barometern, instrumentet som kunde visa förändringar i lufttrycket, blev under 1800- och 1900-talen en populär prydnad på hemmens väggar. Men idag finns ett överflöd av väderinformation från tv, radio och internet som konkurrerat ut hemmabarometrarna och inredningstrenderna från 80-talet och framåt har inte varit inkluderande mot våra barometrar. I veckans avsnitt berättar journalisten och barometersamlaren Julia Skott om instrumentets status och funktioner, samt om varför hon har en hel vägg täckt av loppmarknadsfyndade barometrar i alla slags former. Hans Lineskär, intendent på Marinmuseum i Karlskrona, förklarar skillnaden mellan de äldre kvicksilverbarometrarna och den modernare och idag vanligare varianten, aneroidbarometern.

     

     

     

     

    10 min
  • Snabba landskapsmålningar av okända konstnärer

    Målningar som föreställer nordiska naturscenerier i lite för klatschiga färger är klassiker på våra loppmarknader. Men föreställer de verkliga platser? Och varför är de ofta så ödsliga och spöklika?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson ger sig ut för att köpa billig konst. De fastnar för ett motiv som ständigt återkommer - nordiska naturscenerier från geografiskt obestämda platser. Ofta med fäbodar, gärdesgårdar och hastigt penslade granar. Vissa kallar detta för hötorgskonst, medan andra ser ett värde i loppmarknadens landskapstavlor. Serietecknaren Ulf Lundkvist har i många år inspirerats av dem och väljer ibland ut de mest schablonmässiga för att ”förbättra” dem genom att måla dit nya figurer på.

    Konstvetaren Anders Karnell analyserar en loppismålning och kopplar ihop dess motiv med dagens digitala bildkultur. Han förklarar också varför lätt lätt igenkännliga fantasilandskap har en plats i våra hem. Vi får också en inblick i underkategorin luffarmåleri – supersnabbt uppmålade landskap på papp som gjordes av kringvandrande konstnärer för att tjäna en slant och undvika att bli tagen för lösdriveri.

    Producent: Tommie Jönsson.

    Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

    10 min

About Loppmarknadsarkeologerna

From the publisher's feed

Loppmarknadsarkeologerna släpper inte längre nya avsnitt. Om gamla billiga ting och historierna bakom dem, med Tommie Jönsson och Maja Åström. Från 2016-2020. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.