Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 18 juli 2016.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klyftan blir allt större mellan de skolor i Sverige som presterar bra, och de som presterar dåligt. Ändå mäts de och rangordnas på samma rankningslistor, med syftet att det ska sätta fokus på vilka skolor som behöver mer stöd och kanske också bättre ledning. Kan rankningen hjälpa de svaga skolorna genom att peka ut dem? Eller är rankningen en del av problemet? Och vad får det för konsekvenser när skolorna inte bara använder rankningslistorna som analysredskap, utan som ett led i marknadsföringen?

I vårt andra program om att rangordna skolor, hör vi återigen Håkan Sörman som 2016 var VD på Sveriges Kommuner och Landsting, och också Jenny Engdahl Westbratt  - som 2016 var opinionschef på Lärarförbundet. Lärarförbundet publicerar den konkurrerande skolrankningen Bästa skolkommun varje år. Vi hör också Emma Leijnse som bevakar skolor och utbildning för Sydsvenskan, och Mats Amnell som är lokalreporter på samma tidning.

Producent: Fredrik Pålsson
Produktionsassistent: Nora Makander
Ljudmix: Christian Rosenberg

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 11 juli 2016.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting publicerat Öppna Jämförelser inom en lång rad områden– från äldrevård till grundskolan. Idén är att använda statistik för att mäta och jämföra kvaliteten inom svensk, offentlig verksamhet. Och resultatet redovisas i en rankinglista där den fjärdedel som ligger i topp markeras med grönt, de som ligger i mitten markeras med gult, och de som har sämst resultat markeras med rött.

Vi nämnde Öppna Jämförelser redan i den första säsongen av Människans mått, och när vi två år senare skulle göra en serie om rankning gick vi vidare. Vi fick träffa Håkan Sörman, som då var VD på Sveriges Kommuner och Landsting, och den som tog initiativet till Öppna Jämförelser. I det här programmet hör du honom. Vi berättar också om en skånsk kommun som bestämde sig för att placera sig i topp på rankningslistan, men som istället föll 140 placeringar. Medverkar gör också läraren Cornelia Falkentoft, journalisten Mats Amnell, och betygsforskaren Alli Klapp.

Producent: Fredrik Pålsson
Produktionsassistent: Nora Makander
Ljudmix: Christian Rosenberg

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 15 juli 2014.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Behovet av att utvärdera verksamheter är en central anledning till alla mätningar som görs inom offentlig verksamhet. I det här avsnittet av Människans mått, som avslutade den första säsongen, tog vi oss an två väldigt grundläggande frågor. Hur kan en sån mätning gå till? Och hur används resultaten?

Frågorna förde oss till undersökningsföretaget Indikator, som vi gärna relaterar till som "enkätfabriken i Göteborg". 2014 sände Indikator ut en halv miljon enkäter varje år, och vi träffade Johan Frisack som då var projektledare. Vi gjorde också ett besök på äldreboendet Danska Vägen 16 C i Malmö, där Therese Lönnberg var föreståndare: hon är en av alla de som ska ta emot resultatet från de här enkäterna, och använda det för att förbättra verksamheten. Människans mått görs av Umami produktion i Malmö.

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 23 oktober 2017.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Cecilia Cederstrand skulle ha barn gjorde hon KUB-testet. Sannolikheten för Downs syndrom var 1 på 92. Hur förstår vi en sådan risk? Och hur påverkas vår förståelse av att vi mäter risken?

Det finns en självmotsägelse i idén att risk ska gå att mäta, eftersom risk handlar om något som kanske aldrig kommer att inträffa. Men sannolikhetsberäkningar är lika gamla som det moderna samhället, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta.

I det här programmet försöker vi förstå hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar några av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester ställer oss inför.

I programmet hör du:

Cecilia Cederstrand, som berättar om sina reaktioner på en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick när hon var gravid.
Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare och medlem i Svenskt Nätverk för Information om Fosterdiagnostik.
Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma kommun.
Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund.

Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson.
Producent och programledare: Fredrik Pålsson.
Ljudmix: Johan Chandorkar.

Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 13 november 2017.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns nog inget tillfälle under modern tid som tilliten till våra myndigheter varit så hårt prövad, som nu under Coronakrisen. Det här programmet från 2017 handlar om vad tillit till myndigheterna och vårdapparaten grundar sig på – och vilken roll uppmätta resultat spelar för den här tilliten.

Programmet gjordes i vår serie om att mäta risker, och frågan som ställs i programmet är vad som får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra?

Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans?

I programmet hör du:
Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet.
Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund.
Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne.
Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet.
Sara Riggare, forskare på centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet.
Marie Hosinsky, ekonom Svensk Försäkring.
Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma.

Reportrar: Pernilla Ståhl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson.
Producent och programledare: Fredrik Pålsson.
Ljudmix: Johan Chandorkar.

Programmet kommer från Umami Produktion i Malmö.

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 24 juni 2014.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När vi började sända Människans mått för sex år sen, var det för att den megatrend som mätandet innebär, hade börjat bli tydligt synlig – både inom offentlig sektor, och i privatlivet. Sen dess har mätandet verkligen blivit en mer och mer självklar del i människors vardag. Kanske kan det då vara en poäng att gå tillbaka sex år titta på det här fenomenet, med de ögon som då fortfarande var fräscha.

Det här är det allra första programmet i serien, och det handlar om att mäta hälsa. Här hör du Fredrik Pålsson hämta upp sin gamla diabetespärm ur källaren med resultat från 30 år av blodsockermätningar. Dessutom träffar du allmänläkaren Mikael Blomgård, IT-forskaren Mimmi Sjöklint och diabetesläkaren Anders Frid.

Människans mått produceras av Umami produktion i Malmö för Sveriges Radio.

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 6 november 2017.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att kunna teckna en försäkring är en grundval mycket av vår välfärd vila på. Vem som kan teckna en försäkring, styrs av försäkringslogiken, som i sin tur utgår från hur vi mäter och värderar risker. Idén är att människor accepterar att dela på en risk, om alla löper ungefär lika stor risk att råka ut för den. Men vad händer med den som hamnar utanför? Och vad händer med sammanhållningen i samhället när risker blir lättare att mäta?

Den här veckan försöker Människans mått tränga in i försäkringarnas psykologi och matematik. Det var två 1700-talsuppfinningar som gjorde det möjligt för försäkringsbranschen att växa till en industri som förvaltar lika stora summor som hela länders bnp: sannolikhetskalkylen och befolkningsstatistiken. Med all data vi samlar på oss har riskberäkningar aldrig varit så enkla att genomföra som nu.

I programmet hör du:
Gunnar Andersson, aktuarie (dvs försäkringsmatematiker)
Marie Hosinsky, ekonom
Ingvar Nilsson, nationalekonom
Christina Wahlström, tf verksamhetschef Idéer för livet

Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson
Producent och programledare: Fredrik Pålsson
Ljudmix: Johan Chandorkar

Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 13 juni 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad händer när det inte är dina resultat som rankar dig som bättre eller sämre än nån annan, utan din personlighet? Vad händer när mätningar görs för att utvärdera din förmåga att prestera?

Förespråkarna hävdar att personlighetstester är det bästa sättet att avgöra vem som passar för ett jobb. Det finns flera personlighetstester som inte är oseriösa, utan som baseras på psykologiforskning och som kan uppvisa högre träffsäkerhet när det gäller att hitta rätt person, än traditionella metoder.

Det finns tydliga fördelar med att använda tester i rekryteringssituationer - som till exempel att saker som utseende, etnicitet och kön förlorar sin betydelse. Men testerna väcker också många frågor. Vilket värde har egentligen ett test som bygger på att testpersonerna skattar sin egen personlighet? Till vilken grad går det att mäta huruvida en arbetstagare kommer att fungera och blomstra på en arbetsplats? Och vad händer med alla de som bedöms ha en personlighet som utgör mer risk än möjlighet för arbetsgivaren?

Vår reporter Olivia Bons gör ett personlighetstest och blir utvärderad av testkonsulten som förklarar krig mot magkänslan. Hon träffar psykologen som säger att anställningsintervjuer är slöseri med tid, filosofen som vill återta respekten för omdömet, och ingenjören som liksom många andra arbetssökande har fått genomföra en rad olika tester.

Medverkande:

Sara Henryson Eidvall, psykolog som konstruerar och granskar personlighetstester
Philip Ström, Produktansvarig vid testföretaget Cubiks
Mika, ingenjör och fd arbetssökande
Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omätbaras renässans"

Producent: Fredrik Pålsson
Programledare: Fredrik Pålsson och Olivia Bons
Intervjuer: Olivia Bons
Ljudtekniker: Johan Chandorkar
I redaktionen ingår också Karin Bromander och Lisa Karinsdotter Pålsson.

Programmet görs av Umami Produktion.

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 27 juni 2016.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När vi började göra Människans mått kom vi omedelbart in på frågan om rankning. För allt som går att mäta, går det att göra rankningslistor av. Och att se sitt resultat på en rankningslista tycks det vara många som blir triggade av.

2016 gjorde vi en serie fyra program om rankning och det här programmet var det första av dem. I programmet undersöker vi om det stämmer att rankinglistor är motiverande och får människor att vilja prestera bättre. Vi besöker två världar där bedömningar är en stor del av vardagen: idrottsvärlden och skolvärlden.

Vi träffar konståkaren Anne-Line Gjersem, idrottspsykologen Anna Funke, betygsforskaren Alli Klapp, läraren Cornelia Falkentoft och två av hennes elever: Kasper Palm och Linn Tillman.

Producent: Fredrik Pålsson
Produktionsassistent: Nora Makander
Ljudmix: Jonas Mattsson

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 13 juli 2015.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan vi gjorde det här programmet har två saker hänt. Inom offentlig sektor har målinflationen bara fortsatt - det vill säga att politiker sätter upp fler och fler mål som våra offentliga verksamheter ska uppfylla, vilket leder till att mätandet ökar eftersom det blir fler och fler resultat som behöver bedömas. Och i privatlivet har det - åtminstone för ett ganska stort antal personer - blivit som teknologijournalisten Lev Grossman förutspådde vid tiden då programmet sändes: att det om fem år kommer att vara lika självklart att veta hur många steg man tagit på en dag eller hur många kalorier man stoppat i sig, som det är att veta hur mycket klockan är.

I det här programmet tar vi oss an frågan vad ett mål egentligen är, utifrån iakttagelsen att idén om vad som är ett bra mål, tycks skilja sig åt mellan unga människor och gamla människor.

I programmet hör du äldreforskaren Laura Carstensen berätta om sin forskning kring hur människors mål förändras när vi blir äldre och våra tidshorisonter krymper. Vi reflekterar kring hur det hänger ihop med den unga generationens upptagenhet med en digital teknik som sätter mål åt oss. Vi träffar de unga på på mätrörelsen Quantified Selfs meet-up i Berlin och på Internet of Things-konferens i Lund, och vi får följa med på hemtjänstbesök hemma hos det gamla paret Gilbert och Gullbritt Svensson i Malmö. Vi träffar också IT-forskaren Mimmi Sjöklint som doktorerat på hur människor förhåller sig till de mål som den digitala tekniken sätter upp åt dem – och kommit fram till att de flesta inte lyckas leva upp till idén om att mätbara mål ska leda till förbättrade resultat.

Laura Carstensen fick vi upp ögonen för genom Atul Gawandes fantastiskt fina bok om att åldras och dö med värdighet, Being Mortal. Här nedan finns en länk till det inslag Fredrik Pålsson gjorde i Obs om boken, när den kom ut på engelska. Boken finns också på svenska, med titeln Att vara dödlig.

Fredrik Pålsson radioessä - Being Mortal