Människans mått återsänder 12 utvalda program. Största delen av det här programmet sändes första gången 30 maj 2019, med titeln "NPM nu och i framtiden".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2013 publicerade Maciej Zaremba sin artikelserie "Den olönsamme patienten" i DN. Debatten som följde, var en av anledningarna till att vi började producera Människans mått 2014. Programmen har handlat om mätningar av både kroppen och samhällskroppen, och i våra skildringar av det sistnämnda har NPM hela tiden funnits i bakgrunden, eftersom den grundläggande principen bakom NPM är att all offentlig verksamhet ska följas upp med resultat som går att mäta.

Sedan vi började sända serien har den yrkeskategori som vi kan kalla den mätande klassen bara vuxit inom offentlig sektor: medarbetare som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt.

I det här programmet reder vi ut vad New Public Management innebär, och vi kliver in bakom kulisserna hos de här tjänstemännen som har som uppgift att sköta mätningarna i offentlig sektor. Vi reflekterar också över vilka utmaningarna blir när de som mäter blir så starka, och så många.

Medverkande:
Åsa Berling, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne.
Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vårdcentral.
Roland Almqvist, forskare.
Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor".

Producent: Fredrik Pålsson.
Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander.
Intervjuer: Karin Bromander och Fredrik Pålsson.
Ljudteknik: Johan Chandorkar.
I redaktionen för det här programmet ingick också Olivia Bons och Lisa Karinsdotter Pålsson.

Programmet görs av Umami Produktion.

Människans mått återsänder 12 utvalda program. Största delen av det här programmet sändes första gången 8 juli 2014, med titeln Det omätbara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Människans mått började sändas hade debatten om mätsamhället precis kommit igång. Idag har både debatten och mätningarna fortsatt. Att vi alla mäter oss själva med digitala hjälpmedel har blivit en självklarhet. Och inom offentlig verksamhet debatteras visserligen det som ibland kallas "mäthysterin" - samtidigt som en allt större grupp människor arbetar med att genomföra och analysera mätningar.

I det första av våra tolv utvalda program följer vi Fredrik Pålsson när han försöker ringa in var gränsen går för det som går att mäta i offentlig sektor. Han besöker Center för Praktisk Kunskap på Södertörns Högskola, där Lotta Victor Tillberg och Lotte Alsterdal berättar om en kunskap som inte går att generalisera. Han träffar sjuksköterskan Anna Thulin som talar om vad som händer med den kunskapen, när fokus ökar på säkerhet och mätbara metoder. Och utvärderingsforskaren Lena Lindgren drar linjen mellan det som är lätt att mäta, och det som är svårt.

Människans mått produceras av Umami produktion för Sveriges Radio.

En stor del av vår offentliga verksamhet styrs genom upphandlingar. Upphandlaren ska inte bara följa upp hur det går, utan också sätta upp regler för hur det ska bli. Hur påverkar det kvaliteten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Klippans kommun förbereder upphandlingsenheten en ny beställning av färdtjänst. Det är bara en av många upphandlingar som de har hand om varje år. De samordnar det här arbetet för fyra mindre kommuner och summorna det rör sig om är svindlande en miljard kronor - hälften av vad de här kommunerna får in i skattepengar från sina invånare.

Sedan 90-talet, då Sverige gick med i EES och EU, har regelverket skärpts för hur en upphandling får gå till. Syftet är att motverka korruption och göra systemet mer transparent - men priset är att tjänstemännens handlingsutrymme minskar. Inför varje upphandling måste kommunerna  ställa upp krav som sedan inte går att ändra, och sätta upp en modell för hur leverantörerna ska jämföras med varandra. Om leverantören gör bort sig på ett sätt som inte är formulerat och uppföljningsbart, är det svårt att göra något åt.

Hur används mätandet inom upphandlingar? Och vilka risker medför det för kvaliteten på de upphandlade tjänsterna? De frågorna ställer vi oss i det här programmet, som är den sista delen i Människans måtts serie om offentlig sektor i kölvattnet av New Public Management.

Medverkande:

Emma Rävås, användare av färdtjänst, Lund
Anders Vedin, upphandlingschef, Klippan
Anna Fritzheimer, förvaltningsjurist, Klippan
Mats Bergman, nationalekonom och upphandlingsforskare, Stockholm

Producent: Fredrik Pålsson
Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander
Intervjuer: Karin Bromander
Ljudtekniker: Johan Chandorkar
I redaktionen ingår också Olivia Bons och Lisa Karinsdotter Pålsson.

Programmet görs av Umami Produktion.

Förespråkarna hävdar att personlighetstester är det bästa sättet att avgöra vem som passar för ett jobb. Vilka möjligheter och problem finns det med det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Personlighetstester används flitigt vid rekrytering, men har kommit i dåligt rykte eftersom många tester som används inte är speciellt vetenskapligt underbyggda. Men alla tester är inte oseriösa: det finns flera tester som baseras på psykologiforskning som kan visa siffror på att välgjorda personlighetstester har högre träffsäkerhet när det gäller att hitta rätt person, än traditionella metoder.

Det finns tydliga fördelar med att använda tester i rekryteringssituationer - som till exempel att saker som utseende, etnicitet och kön förlorar sin betydelse. Men testerna väcker också många frågor. Vilket värde har egentligen ett test som bygger på att testpersonerna skattar sin egen personlighet? Till vilken grad går det att mäta huruvida en arbetstagare kommer att fungera och blomstra på en arbetsplats? Och vad händer med alla de som bedöms ha en personlighet som utgör mer risk än möjlighet för arbetsgivaren?

Vår reporter Olivia Bons gör ett personlighetstest och blir utvärderad av testkonsulten som förklarar krig mot magkänslan. Hon träffar psykologen som säger att anställningsintervjuer är slöseri med tid, filosofen som vill återta respekten för omdömet, och ingenjören som liksom många andra arbetssökande har fått genomföra en rad olika tester.

Medverkande:

Sara Henryson Eidvall, psykolog som konstruerar och granskar personlighetstester
Philip Ström, Produktansvarig vid testföretaget Cubiks
Mika, ingenjör och fd arbetssökande
Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omätbaras renässans"

Producent: Fredrik Pålsson
Programledare: Fredrik Pålsson och Olivia Bons
Intervjuer: Olivia Bons
Ljudtekniker: Johan Chandorkar
I redaktionen ingår också Karin Bromander och Lisa Karinsdotter Pålsson.

Programmet görs av Umami Produktion.

I förskolan finns det en pedagogisk modell som utgår från barnens egen nyfikenhet. Vad händer när den modellen omvandlas till juridik? Ett program om det som kallas systematiskt kvalitetsarbete.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan nittiotalet har det funnits en strävan att professionalisera den svenska förskolan. Den första läroplanen kom på nittiotalet, i samma veva som New Public Management slog igenom med sina idéer om att offentlig verksamhet ska styras med mål och resultatuppföljning.

Pedagogiken i förskolan bygger på ett brett förhållande till lärande, som inte är så lätt att mäta. Men samtidigt ska kvaliteten säkras i mål och styrdokument, som också på något sätt ska följas upp. Om det handlar det här programmet, där vi cirklar vi runt begreppet "systematiskt kvalitetsarbete": ett lagstadgat begrepp som ska prägla arbetet med förskolan, från sandlådan och upp till kontoren där de tjänstemän sitter som ska analysera kvaliteten.

Medverkande:

Ana-Maria Delliv, kvalitet- och myndighetschef, Malmö
Kristina Westlund, förskolelektor, Malmö 
Anna Harborg, utvecklingsledare och kvalitetsanalytiker, Malmö
Erik Stenkula, förskollärare, Linköping
Louise Bringselius, förvaltningssforskare

För att förstå de juridiska kraven på förskolan har vi haft mycket glädje av Helene Roslunds nyutkomna bok Förskolan: uppdrag och juridik.

Producent och programledare: Fredrik Pålsson
Intervjuer: Fredrik Pålsson och Olivia Bons
Ljudteknik: Johan Chandorkar
I redaktionen ingår också Karin Bromander och Lisa Karinsdotter Pålsson.

Programmet görs av Umami Produktion

Många vill avskaffa New Public Management. Samtidigt arbetar massor av människor idag med de mätningar och uppföljningar som infördes när NPM kom på nittiotalet. Så vad går egentligen att förändra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När New Public Management infördes på 1990-talet, var det en radikal förändring av hur styrningen gick till av vård, skolor och annan offentlig verksamhet. Före NPM fick olika sjukhus en påse pengar och direktiv vad de skulle göra. Med NPM kom idén att all offentlig verksamhet måste följas upp med resultat som går att mäta. Som en följd av det har en hel yrkeskategori uppstått som är specialiserade på att styra, planera, mäta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrån de mål som politikerna har bestämt.

Nu vill många avskaffa eller i alla fall förändra NPM, men till vilken grad är det möjligt?

Med Människans mått träffar vi både de som styr, och de som styrs. Vi kliver in bakom kulisserna hos några av de här tjänstemännen och i det här programmet får vi höra mer om Region Skånes indikatorbibliotek, samt om ekonomi, identitet och mätbara mål.

Medverkande:
Åsa Berling, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne.
Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vårdcentral.
Roland Almqvist, forskare.
Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor".
Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omätbaras renässans".

Producent: Fredrik Pålsson
Programledare: Fredrik Pålsson och Karin Bromander
Intervjuer: Karin Bromander, Fredrik Pålsson och Olivia Bons
Ljudteknik: Johan Chandorkar.
I redaktionen ingår också Lisa Karinsdotter Pålsson

Programmet görs av Umami Produktion.

Tillit är nödvändigt för att samhället ska fungera. Vad får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Och vilken roll spelar de uppmätta risksiffrorna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi är utlämnade till tillit. Eftersom det är omöjligt för varje enskild människa att skaffa tillräckligt med kunskap för att förstå hur olika riskmätningar går till, är vi alltid beroende av andra. Men vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra?

Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans?

I programmet hör du:
Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet.
Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund.
Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne.
Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet.
Sara Riggare, forskare på centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet.
Marie Hosinsky, ekonom Svensk Försäkring.
Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma.

Reportrar: Pernilla Ståhl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson.
Producent och programledare: Fredrik Pålsson.
Ljudmix: Johan Chandorkar.

Programmet kommer från Umami Produktion i Malmö.

Privata försäkringar och välfärdssystemet bygger på samma idé: att vi delar på risken eftersom vi inte vet vem som råkar illa ut. Men vad händer med sammanhållningen när risker blir lättare att mäta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var två 1700-talsuppfinningar som gjorde det möjligt för försäkringsbranschen att växa till en industri som förvaltar lika stora summor som hela länders bnp: sannolikhetskalkylen och befolkningsstatistiken. Med all data vi samlar på oss har riskberäkningar aldrig varit så enkla att genomföra som nu. 

Den här veckan försöker Människans mått tränga in i försäkringarnas psykologi och matematik: tanken att risken ska fördelas på en stor grupp med människor som alla löper ungefär samma risk att råka ut för något. Vad händer med den som sticker ut?

I programmet hör du:
Gunnar Andersson, aktuarie (dvs försäkringsmatematiker)
Marie Hosinsky, ekonom
Ingvar Nilsson, nationalekonom
Christina Wahlström, tf verksamhetschef Idéer för livet

Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson
Producent och programledare: Fredrik Pålsson
Ljudmix: Johan Chandorkar

Människans mått är ett program från Umami Produktion.

Sofia Hagbrand bor i ett område som riskerar stora problem med översvämningar i framtiden. Dagligen ställs vi inför olika riskvärden som vi förväntas hantera. Men vad får oss att agera på en risk?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Det var ingenting vi vägde in i vårt beslut". Så säger Sofia Hagbrand som nyligen köpt ett hus på Falsterbonäset i Skåne, om risken för att havsvattennivån ska stiga på grund av klimatförändringar.

Vi ställs alla inför olika risker dagligen, och ofta kommer de med ett mått. Men en siffra är bara en siffra. Vad är det som gör att vi motiveras att försöka göra något åt vissa siffror, medan vi struntar i andra?

Det här programmet rör sig från att hantera översvämningsrisk, till att hantera riskerna med sjukdomarna diabetes och Parkinson: två sjukdomar som skiljer sig åt när det gäller mätbarhet.

I programmet hör du:

Sofia Hagbrand med sonen Morris, husägare i Falsterbo.
Henrik Djerv, samordnare för klimatanpassning, på Länsstyrelsen Skåne.
Sara Riggare, Parkinsonpatient och forskare i Hälsoinformatik på Karolinska Institutet.
Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund.
Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma.
Anders Frid, diabetesläkare.

Reportrar: Jesper Cederstrand, Lisa Karinsdotter Pålsson och Fredrik Pålsson.
Programledare och producent: Fredrik Pålsson.
Ljudmix: Jonas Mattsson.

Människans mått är ett program från Umami Produktion.

När Cecilia Cederstrand skulle ha barn gjorde hon KUB-testet. Sannolikheten för Downs syndrom var 1 på 92. Hur förstår vi en sådan risk? Och hur påverkas vår förståelse av att vi mäter risken?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Människans mått är tillbaka med fyra nya program om att mäta risk. Det här är det första programmet i serien.

Det finns en självmotsägelse i idén att risk ska gå att mäta, eftersom risk handlar om något som kanske aldrig kommer att inträffa. Men sannolikhetsberäkningar är lika gamla som det moderna samhället, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta.

I det första programmet försöker vi förstå hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar några av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester ställer oss inför.

I programmet hör du:

Cecilia Cederstrand, som berättar om sina reaktioner på en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick när hon var gravid.
Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare och medlem i Svenskt Nätverk för Information om Fosterdiagnostik.
Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma kommun.
Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund.

Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson.
Producent och programledare: Fredrik Pålsson.
Ljudmix: Johan Chandorkar.

Människans mått är ett program från Umami Produktion.