90 av polens befolkning är katoliker och katolicismen har under århundraden varit en enande kraft för polackerna. Men hur stor roll har kyrkan i politiken och polackers vardag idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Polens auktoritära utveckling under senare tid har väckt mycket oro och kritik. Det har gällt den politiska styrningen av rättsväsendet och media i Polen, men också ytterligare begränsningar av aborträtten.

Hur mycket har svängningen mot en nationalistisk värdekonservativ politik att göra med den katolska kyrkans starka ställning i Polen?

Människor och tros Åsa Furuhagen och Firas Jonblat söker efter den katolska identiteten i Polen. Hur gick kyrkan från att vara en motståndskraft mot den kommunistiska diktaturen till att en patriotisk och regeringstrogen röst?  Följ med till det legendariska klostret Jasna Gora, en plats där polsk patriotism och katolicism möts. Hör den högerextrema organisationen Allpolsk ungdoms syn på vem som är polack och hör präster som oroar sig för att kyrkan lägger sig i politiken och associerar med det styrande partiet PIS; lag - och rättvisa.

Programledare: Åsa Furuhagen och Firas Jonblat

Producent: Antonio de la Cruz

I veckans Människor och tro ställer vi frågan: vad gör sorgen med tron och vad gör tron med sorgen? Hur förändras vi som människor och kan sorgen till slut bli en gåva som ger livet mening?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varje dag dör det runt 250 personer i Sverige. Många lämnar efter sig anhöriga, familj och vänner i sorg och förtvivlan.

Människor och tro gästas av sjukhusprästen Anna Smille som dagligen möter människor i sorg. Vi får även träffa teologen och författaren Patrik Hagman, som på kort tid miste både sin son och fru. Imamen för den Bosniska församlingen Mustafa Setkic berättar om den kollektiva sorg, som många av hans landsmän bär.

Vilket slags musik som är populärast på begravningar och vad musiken kan betyda för sorgebearbetning beskriver Alf Gabrielsson, professor i musikpsykologi i ord och ton.

 Programledare Tithi Hahn

Producent Antonio de la Cruz

I veckans Människor och tro ställer vi frågan: vad prästen tror på? Var går gränsen för när man inte kan kalla sig för präst längre?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En präst har flera skrifter att förhålla sig till: prästlöftet, kyrkohandboken, psalmboken och Bibeln. Men vad händer om man utvecklar sin teologi och tänker utanför ramarna? Hur blir det när kyrkans lära börjar gå emot den egna övertygelser? 

Svenska kyrkan har haft många strider om t.ex. kvinnliga präster och idag är frågan om präster måste viga samkönade en viktig fråga. Många präster efterlyser mer teologiska diskussioner men tvekar att ta upp kontroversiella frågor för att inte bli stämplade som bakåtsträvare. Hur långt kan en anpassning av kyrkan gå innan man börjar inse att kyrkan inte är det som man en gång fick sitt kall ifrån? Och är det samma kyrka som man besöker och känner igen sig om man t.ex. besöker en kyrka i Nässjö eller i centrala Stockholm? Hur tänker präster i andra samfund i Sverige?

Människor och tro gästas av prästen och teologen Petra Carlsson. Vi får även följa med på ett syriskortodoxt bröllop förrättad av prästen Josef Togan och vi är på en begravning i Nässjö med prästen Miriam Wredén Klefbeck.

I slutet av programmet samtalar vi med Ulf Bjereld om de nya reglerna för att ge bidrag till samfunden, kan man nekas bidrag om prästen eller imamen inte tillåter kvinnliga präster, samkönade äktenskap eller förordar omskärelse?

I veckans Människor och tro tar vi oss an Maria Magdalena. Hon blev tidigt helgon, men år 591 e:kr fördömde påven henne och blev istället skökan. Vad har den bilden tjänat för syfte?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men bilden av Maria Magdalena har succesivt förändrats. Inte minst genom de sensationella fynden i mitten av 1900 talet av gnostiska texter, bland annat Maria Magdalenas egna evangelium.  Inom populärkulturen har hon också väckt ett stort intresse, inte minst genom nya filmer och via boken ”Da Vincikoden”. Maria Magdalenas öde fascinerar människor över hela världen. Har Maria Magdalena fått en upprättelse? Och vad kan hon betyda för kvinnor idag?

Människor och tro gästas av dominikanersyster Madeleine Fredell, författaren och feministen Gunilla Thorgren och Paul Linjamaa, religionshistoriker med inriktning på antiken.

Programledare Åsa Furuhagen

Producent Antonio de la Cruz

Kommer jakten på tro och gemenskap att bara utspela sig på nätet framför en skärm? För en ny generation människor känns IRL allt längre bort och behovet av att ses i fysiska rum tynar sakta bort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans Människor och tro tar vi oss an ”Den digitala kyrkan” där människor från hela världen kan enas kring en Guru via Youtube och där spiritismen fått en återuppväckelse i slutna grupper på facebook. Hur ska traditionella samfund göra för att nå ut mer digitalt, men samtidigt inte missa sitt egentliga budskap i nätets brus?

Människor och tro gästas av Svenska kyrkans egen nätpräst Charlotte Fryklund, religionspsykologen Sara Duppils från Gävle Högskola och PR-konsulten Johan Lindahl.

Programledare Åsa Furuhagen

Producent Antonio de la Cruz

Berätta om riterna i ditt liv - ring 08 24 15 00. Har du en religiös rit eller en sekulär ritual tillsammans med familjen eller i sportklubben?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Riten är en grundsten i alla religioner och kan vara både högtidlig och komplicerad. Men riterna lever också kvar i sekulära samhällen och kan förändras mycket. Ett exempel är traditionerna runt Lucia. Riten kan förena men också skapa konflikter. Människor och tro bjuder in till ett samtal med lyssnarna. Behöver vi riter och vad har riten för funktion?

Programledare Tithi Hahn gästas av Sandra Lantz, som undervisar om riter och myter på Högskolan i Gävle samt Yael Fried, intendent på Judiska museet i Stockholm.

Ring 08 24 15 00 - telefonen är öppen från kl 13. Eller mejla [email protected]

President Trump stöddes av många evangelikala kristna i USA. Finns stödet kvar? I San Mateo kyrkan i Washington samlas flyktingar från El Salvador och här växer motståndet mot Trumps politik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det första året med president Trump har splittrat det kristna USA. Många så kallade evangelikala kristna stödde honom – men frågan är om stödet finns kvar? Fredrik Gregorius, religionsvetare som studerat de evangelikala rörelserna, berättar om dagens relation mellan Trump och hans kristna väljare. Samtidigt finns det församlingar och progressiva kristna som motsätter sig Trumps politik. I San Mateo kyrkan i Washington samlas flyktingar från El Salvador och här växer oron över utvisningar och den allt hårdare retoriken mot invandrare. Reportage av frilansjournalisten Petra Glimåker Socolovsky  som bland annat möter Yury vars föräldrar hotas av utvisning. Men hon och andra i kyrkan agerar nu för att få de tillfälliga uppehållstillstånden, TPS, förlängda.

Hindunationalismen är en stark kraft i Indien som fört premiärminister Narendra Modi till makten. Men hur viktig är Modi och hans ideologi för de många indier som lever och arbetar i Sverige?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hindunationalismen är på framfart, både i Indien och i världen - och den politiska hinduismen finns även i Sverige. Indiens premiärminister Narendra Modi har ritat om den politiska kartan och en våg av nationalism sveper över landet. Rapporterna om religiösa motsättningar duggar tätt, samtidigt som Indien på flera sätt får det allt bättre.

Indiens självförtroende har växt sedan premiärminister Narendra Modi och hindunationalistiska BJP fick makten för fyra år sedan. Men åsikterna om honom är delade. Det finns en växande oro för motsättningar mellan hinduer och andra religiösa grupper.

Allt fler indier flyttar hit och många av de nya svenskindierna stödjer hindunationalismens framfart i Indien, hävdar Ashok Swain, professor i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet. Han vittnar om en växande rädsla för att kritisera hinduiska dogmer och den sittande regeringen.

De hindunationalistiska grupperingarna finns numera även i Sverige. Sabarinath Venugopalan är en av medlemmarna i den svenska avdelningen av HSS. Deras mål är att "ena den hinduiska befolkningen" och han anser att äkta nationalism alltid är bra. Vi hör också Pran Malhotra från det hinduiska templet i Sollentuna och konstnären Sujatro Ghosh som väckt starka känslor med sina fotografier på kvinnor i komasker. Vår korrespondent Claes Aronsson ger oss en inblick i den speciella relationen mellan Storbritannien och Indien. I studion finns Henrik Chetan Aspengren, som forskar på Sydasien vid Utrikespolitiska institutet och vår kulturkorrespondent Naila Saleem som bevakat Indien länge.

Producent: Julia Wiraeus
Programledare: Tithi Hahn

Intresset för nordisk hedendom växer. Vad i den forna asatron lockar en modern hedning och hur mycket stämmer asatron idag med de fornnordiska myterna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Präster och arbetare hamnade på olika sidor i det finska inbördeskriget för hundra år sen. Mellan kyrkan och folket uppstod en förtroendekris som bearbetats ända in i vår tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången den 2 november 2017.

Sixten Ekstrand vid kyrkostyrelsen i Helsingfors intervjuas om försoningsprocessen på senare år mellan arbetarrörelsen och Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Det som behöver bearbetas är klyftan som skapades under inbördeskriget 1918.

Upproret från "de röda" socialdemokraterna uppfattades av många finländska präster som ett brott mot den ordning Gud hade bestämt. Kyrkans män tog ställning för "de vita" (den borgerligt ledda senaten). Från de rödas sida agerades det aggressivt mot präster, som torterades och i vissa fall dödades.

Det var de vita som vann kriget, men bland arbetare fanns länge en besvikelse mot kyrkan. Man tyckte att prästerna borde ha stått på de fattiga arbetarnas sida i stället för att liera sig med makten.

Hur arvet från inbördeskriget lever kvar ända in i våra dagar har även Anna Lindholm studerat. Hon är gymnasielärare i religionskunskap och svenska och har debuterat med boken Projekt Ines. I den skildrar hon fem kvinnors tankar och öden under och efter inbördeskriget. Programledare Åsa Furuhagen intervjuar henne i programmet.

Strax efter inbördeskriget fick Finland sin första skollag. Den anpassades efter att landets religiösa landskap redan då präglades av flera samfund. Frilansreporter Julia Wiraeus rapporterar om det speciella men omtvistade systemet för religionsundervisning, där skolbarnen delas upp efter vilken religion de tillhör.

Ett av de samfund som i skollagen garanterades egen undervisning var den finsk-ortodoxa kyrkan. Den har officiell ställning som folkkyrka vid sidan om den dominerande, evangelisk-lutherska kyrkan. I dag växer både den finsk-ortodoxa och den rysk-ortodoxa kyrkan. Det berättar frilansreporter Henrik Dammberg i ett reportage. Och båda kyrkorna skulle helst se att den andra kom över till det egna laget.

Bisittare till Åsa Furuhagen i programmet är Thella Johnson, tidigare Sveriges radios korrespondent med placering i Finland.