Människor och tro

Människor och tro

By Sveriges RadioReligion & Spirituality
Download on the App Store

Människor och tro episodes

  • Presidenten, folket och islam

    President Al Sisi håller landet och folket i ett järngrepp. Hur använder han islam som verktyg i sin maktutövning? Om makten och islam i Egypten, sju år efter revolutionen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    För snart sju år sen - den 25 januari 2011 - inleddes det folkliga upproret mot den egyptiske diktatorn Hosni Mubarak. Idag, sju år senare är både demokratirörelsen och det muslimska brödraskapet krossade. Hur använder fältmarsalken och presidenten Al Sisi islam för att nå sina politiska mål? Hur självständig är islams tyngsta auktoritet universitetet Al Azhar och kan militären kontrollera extremismen som slår mot Egyptens religiösa minoriteter?

    Reportage från en sufisk moské Kairo av Edgar Mannheimer och samtal med Fredrik Brusi, Egyptenkännare och docent i religionshistoria.

    Hör också om påven Franciscus besök i Chile. Katolska kyrkan kritiseras för pedofilskandalen inom kyrkan i Chile, men också för övergreppen mot urfolket mapuche. De senaste månaderna har flera kyrkor bränts ner i protest mot påvens besök och mer radikala mapuchegrupper tros ligga bakom dåden. Kommer påven tala om urfolkens rättigheter under sitt besök i Chile? Reportage av Lotten Collin.

    45 min
  • Islam 2018 - vart är vi på väg?

    I en global värld ser vi kris och sammanbrott - men också många visioner och livliga diskussioner om en mer inkluderande islam - vad betyder i det så fall det för idédebatt och jämlikhet?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Framtidsspaningar med Iman Baroudi imamutbildad styrelseledamot i Angredsmoskén samt statsvetaren Akbar Abdul Rasul som beskriver sig som progressiv muslim. Professor i islamisk teologi och filosofi Mohammad Fazlhashemi ger historiska återblickar på den återkommande diskussionen om en reformerad islam. Möt också Seyran Ates, kvinnan bakom Berlins första liberala moské, Ibn-Rushd-Goethe-moskén.

    Möt elingenjören Diyari Mahmoud från Linköping som på fritiden gör humorsidan Halalkomedi med karaktärer som Muslimmamman och den frågvise Bosse.

    Lina Sjöberg, doktor i Gamla Testamentets exegetik berättar om sin nya roman om superhjälten Simson - vad skulle han få för diagnos idag?

    45 min
  • Nåtismen - Sveriges vanligaste religion

    - Jag är inte religiös, men jag tror på "nåt".

    När Människor och tro utnämnde Nåtismen till Sveriges vanligaste religion höll många lyssnare med.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Den kanske vanligaste svenska livsåskådningen är det vi på redaktionen kallar för "nåtismen", alltså tron på "nåt". Och när vi bad lyssnarna ringa och mejla in till programmet var det många som kände igen sig.

    Vad ligger egentligen bakom när vi säger att vi tror på NÅT? Skönheten i naturen, kärleken, kreativiteten eller att det goda ändå ska segra till slut? Står "nåt" för ett tydligt ställningstagande i en värld där alla andra verkar så tvärsäkra eller är det en osäkerhet in för livets stora frågor?

    I det här programmet hör du lyssnare med olika bakgrund och olika erfarenheter ge många skiftande svar på vad detta "nåt" kan handla om. Till exempel livskraften i universum, själens obotliga ensamhet eller naturen.

    Claes Aronsson, Sveriges Radios Londonkorrespondent, bidrar med en krönika om hur den religiösa tron tappar mark i Storbritannien.

    I programmet som sändes första gången den 12 oktober 2017 har programledare Åsa Furuhagen sällskap av religionshistoriker David Thurfjell och den existentiella coachen Ann Lagerström. Du hör också en intervju från den 5 oktober med teologen Tomas Walch, initiativtagare till nätverket Kristen bortom Gud.

    45 min
  • Ensamhet - finns det teknik som hjälper?

    Ensamhet kan vara både en börda och en möjlighet. I religionerna finns en tradition av att uppsöka ensamheten för att nå andliga insikter. Men rent existentiellt är ensamheten oftast plågsam.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I jultider, då många lider extra mycket av att sakna familj eller vänner, fördjupar sig Människor och tro i ämnet ensamhet.

    Danica Kragic är professor i datalogi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Människor och tros reporter Shadi Rostamzadeh intervjuar henne om de nya sällskapsrobotarna. Är de en hjälp för ensamma eller en nödlösning som tvärtom kan vara skadlig?

    Vår reporter Emil Salmaso har besökt gruppen Anonyma ensamma, som träffas regelbundet i Svenska kyrkans lokaler, Sofia församling i Stockholm. De pratar om sina egna liv. Om ensamhet i frånvaro av människor och ensamhet man kan känna i sällskap och i relationer.

    - Ensamt blir det först när man inte har någon alls att prata med. Då blir det jobbigt. Då har det gått över gränsen för vad man klarar av, man kan inte vara hur ensam som helst, säger Lilian i reportaget.

    Religionspsykologen Antoon Geels intervjuas av programledare Tithi Hahn om ensamhet som andlig metod och gemenskapens betydelse i religiösa sammanhang. Han har bland annat i sin forskning pratat med tibetanska munkar som isolerat sig i veckor och månader i ett mörkt rum. Ensamheten och frånvaron av sinnesintryck har varit deras sätt att skapa andliga upplevelser och förbereda sig inför döden.

    I studion beteendevetare Ingemar Gens och musikern och församlingspedagogen Tommie Sewón. De leder gruppen Anonyma ensamma. Tommie Sewón är också aktuell med boken Huskroppar, nio berättelser om olika sorters ensamhet.

    I programmet möter vi även Rutu Modan, judisk serietecknare från Tel Aviv. Rutu Modans serieböcker handlar om livet i Israel, om judisk identitet och familjens betydelse, kärlek och våldsam politisk vardag. Människor och tros reporter Brita Häll mötte henne under Limmud Stockholm, en judisk kulturfestival i november.

    Religiösa i Kina pressas att visa att den de mest av allt tror på inte är Gud utan landets högste ledare. Det handlar veckans krönika om, signerad Hanna Sahlberg.

    45 min
  • Reform för hbtq-frågor på gång i frikyrkan?

    Hög tid för frikyrkorna att börja bejaka samkönade relationer. Det tycker Jennie Sjöström, förlagschef för bokförlaget Libris. Hösten 2017 har hon gett ut två böcker, som startade en frikyrklig debatt.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I programmet berättar hon om initiativet och hur det tagits emot. David Berjlund, journalist uppvuxen i Missionskyrkan och med lång erfarenhet av att vara ute och prata med skolungdomar och andra om hbtq-frågor, samtalar med Jennie Sjöström och med programledare Tithi Hahn.

    Människor och tros reporter Emil Salmaso har träffat Anton Lundholm, som skrivit en av de aktuella böckerna, "Välkommen in i min garderob". Anton Lundholm försökte bli kvitt sina känslor för andra män genom förbön innan han kom fram till att han ville förena sin tro och sin homosexualitet.

    Det finns en religiös bakgrund till Donald Trumps beslut att flytta USA:s ambassad till Jerusalem. Det berättar Sveriges radios Washingtonkorrespondent Kajsa Boglind om i programmet. Bland evangelikala kristna finns en grupp som tror att Jerusalem måste bli huvudstad i Israel igen för att Jesus ska kunna komma tillbaka. De ser alltså Trumps beslut som ett sätt att påskynda frälsarens återkomst.

    Hjälper religionsdialog mot antisemitism? Programledare Tithi Hahn intervjuar Freddy Gellberg, ordförande i Malmö judiska församling. Veckans krönika kommer från Cecilia Uddén, Sveriges radios korrespondent i Kairo. Den handlar om judehat i Mellanöstern och ungdomar som aldrig hört talas om Förintelsen.

    Vilka existentiella frågor återkommer i filmskaparen Ingmar Bergmans verk? Caroline Krook, pensionerad biskop, är aktuell med en ny bok på temat. Hon samtalar med Tithi Hahn och med kulturjournalisten och författaren Mikael Timm, som även han skrivit en Bergmanbiografi.

    45 min
  • Kvinnorna som kommer hem från IS

    Är de offer eller förövare, och hur ska Europa bemöta dem? Det handlar om kvinnor som varit med i islamiska staten i Syrien och Irak och nu återvänder till sina hemländer.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    De kvinnor som rekryterades från Frankrike till den islamiska staten kommer ofta från medelklassen och lockades av tanken på att få underordna sig en stark man. Det säger psykoanalytikern Fethi Benslama i frilansjournalisten Anna Trenning Himmelsbachs reportage. Tillsammans med sociologen och antropologen Farhad Khosrokhavar har han nyligen kommit ut med en bok om kvinnlig europeisk jihadism.

    När IS nu har tryckts tillbaka i Syrien och Irak, befinner många av kvinnorna sig i desperat läge. Ofta är de änkor med flera småbarn. Alltfler av dem återvänder till Europa, vars regeringar måste ta ställning till hur de ska tas emot. Den franska advokaten Samia Maktouf säger i reportaget att kvinnorna som återvänder från IS inte ska behandlas på något annat sätt än om de varit män:

    - Det finns kvinnor som har åkt till Syrien, förblindade av sina män. De finns de som ångrar sig. Men det finns också de som stödjer våldet. Jag är feminist, och anser att kvinnor ska dömas enligt samma kriterier som män, säger hon.

    Ska kvinnorna straffas, vårdas, avprogrammeras? Är de offer eller lika ansvariga som männen? Och vad har Sverige för strategi för kvinnor som kommer hem från IS? Reportage och samtal i studion med bland andra psykologen Yassin Ekdahl, sociologen Evin Ismail och journalisten Sanna Klinghoffer.

    I programmet intervjuas även Yetnebersh Nigussie, mänskliga rättigheter-aktivist från Etiopien. Hon besökte nyligen Sverige för att ta emot Right Livelihood-priset. För programledare Tithi Hahn berättade hon bland annat om hur uppväxten i ett kloster lärde henne att världen styrs av starka kvinnor – en lärdom som hjälpt henne att fokusera på sina styrkor och inte på sitt funktionshinder.

    På strömningstjänsten HBO Nordic startar serien Knightfall. Hur kommer det sig att så många tv-serier använder religiös tematik i allmänhet och tempelherreorden i synnerhet? Teologen och tv-seriekännaren Joel Halldorf medverkar i programmet.

    Veckans krönika kommer från Sveriges radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén och handlar om oläkta sår och kyrkornas relation till makten på Balkan.

    45 min
  • Den kristne mannen - mjuk lyssnare eller handlingskraftig ledare?

    En kraftfull karl som strider för Kristus. En mjuk man som ägnar sig åt relationer. Se där två konkurrerande kristna mansideal. Människor och tro diskuterar kristen manlighet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Kyrkan beskylls ibland för att vara alltför kvinnlig och ha svårt för att attrahera män. Men i dessa Metoo-tider vill Gustaf Björkman, pastor i Equmeniakyrkan, slå ett slag för den mjuke, mesige mannen som sägs vara så väl representerad i kristna kretsar. Lyhörd och inkännande och aldrig drömma om att våldföra sig på kvinnor - det kristna mansidealet är något att vara stolt över, menar Gustaf Björkman.

    Alexander Eriksson är gymnasielärare i Lund. Han har forskat i kristna mansideal och varför många upplever kyrkan som kvinnlig.

    Människor och tros reporter Emil Salmaso har besökt en mansdag i den karismatiska frikyrkan Hillsong i Märsta. Han har också intervjuat Hillsongs pastor Andreas Nielsen om kristen mansroll och vikten av manliga förebilder.

    I programmet möter vi även Ikram Abdulkadir, poet och ordförande i den muslimska studentföreningen i Malmö. I helgen tävlar hon i finalen i Ortens bästa poet, förortstävlingen i poesi för ungdomar. Frilansjournalist Natacha López har träffat henne på hemmaplan i Malmö.

    Lotten Collin, Sveriges radios Latinamerikakorrespondent, rapporterar om den roll värdefrågor fått i det chilenska valet.

    Trossamfund och föreningar ska främja demokratiska värderingar för att kunna få statliga bidrag. Men hur ska främjandet gå till och vilka demokratikriterier behövs? Den frågan ligger i botten på en rad olika pågående utredningar. Frågan aktualiseras också av att MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) i våras nekade bidrag till föreningen Sveriges unga muslimer men nyligen fick bakläxa för det beslutet av Förvaltningsrätten. Daniel Lindvall deltar i programmet från en studio i Göteborg. Han är huvudsekreterare i utredningen Översyn av statens stöd till trossamfund och intervjuas av Tithi Hahn om vilka utredningar som pågår och varför demokrativillkor behövs.

    Veckans krönika kommer från Zimbabwe och Sveriges radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson. Han reflekterar över kyrkans roll under expresidenten Robert Mugabes uppgång och fall.

    45 min
  • Telefonväkteri: Bryr sig Gud om vem jag har sex med?

    Bryr sig Gud om vem jag har sex med? Är Gud emot tillfälliga relationer - i så fall varför? I temaprogrammet om sex och religion delar lyssnarna med sig av sina tankar och erfarenheter.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Om jag ligger med någon av samma kön som jag, är det något som Gud har synpunkter på? Hur ser Gud på sex före eller utanför äktenskapet? Kan Gud ändra sig och vara mer tillåtande än för tusentals år sen? Varför har religionerna regler för sex?

    De här frågorna diskuterar Människor och tro i ett telefonväkteri.

    Hör lyssnarnas åsikter och berättelser, som handlar om allt ifrån att söka Gud genom sexualiteten till att ha tillbringat tonåren i en religiös miljö där onani betraktades som en synd.

    I studion gästas programledare Åsa Furuhagen av Haydar Adelson, som är psykolog, muslim och ordförande i Stockholm Pride, samt Anna Sophia Bonde, som är präst och bibellärare på Helsjöns folkhögskola.

    46 min
  • TEMA SLÖJFÖRBUD: Inga fler huvuddukar på fritidsgården?

    Slöjförbud är ett allt vanligare inslag i svensk debatt. Människor och tro besöker Trollhättan, där Liberalerna vill stoppa alla religiösa symboler på barn och vuxna i kommunens verksamhet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Rita Paulsson Svensson är drivande bakom Liberalernas förslag i Trollhättan. Partiet vill att alla religiösa och politiska symboler ska vara tillåtna - men utanför arbetstid. Själv är Rita Paulsson Svensson katolik och skulle om förslaget blir verklighet behöva ta av sig korset hon bär runt halsen. Men det tycker hon det är värt:

    - När någon ska träffa mig vill jag inte att personen ska se mitt kors utan se mig som just den människa jag är, säger Rita Paulsson Svensson.

    Hon anser att den muslimska slöjan inte går ihop med kommunens jämställdhetsarbete. Dessutom hoppas hon att segregationen i Trollhättan skulle minska genom ett förbud för religiösa och politiska symboler i kommunal verksamhet.

    Men då skulle inte längre de tolvåriga tvillingarna Samaya och Samira Sahleh eller deras 13-åriga kompis Maria Mohammud få ha sin slöja när de går till fritidsgården Kronan. Det tycker de är en dålig idé, berättar de i Shadi Rostamzadehs reportage.

    I programmet berättar även Hajar hur hon som åttaåring tvingades av sin mamma att börja bära slöja. Men senare under hennes skoltid blev slöjan en viktig symbol för religionen och gemenskapen med muslimska skolkamrater. Och som vuxen bär hon slöjan med stolthet.

    - Jag stöttar alla starka, subjektiva kvinnor som väljer själva hur de vill klä sig. Slöja, burka, niqab eller kort kjol och spetslinne, vad som helst, säger hon i Lollo Collmars reportage.

    Debatt i studion mellan Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg och Göteborgspostens ledarskribent Jenny Sonesson.

    Dessutom samtal med programledare Åsa Furuhagen och Gabriel Byström, författare till boken ”Med Guds hjälp – om religion och politik i Ryssland, Ungern och Polen”. Varför gör kyrka och regering gemensam sak för nationalismen?

    45 min

About Människor och tro

From the publisher's feed

Programmet som fördjupade aktuella händelser med religiös anknytning och gav ett historiska perspektiv, analys och kommentarer samt reportage.