Mätpodden

Måste man verkligen skanna allt?

Kalmar kommun arbetar med att digitalisera sitt fastighetsbestånd och göra informationen om byggnaderna användbar i den dagliga förvaltningen.

I det här avsnittet berättar Johan Engvall och Mattias Waldemar från Kalmar kommun om resan från gamla ritningar till BIM-modeller. Vi pratar om hur mätteknik, punktmoln och befintliga ritningar kan användas för att bygga upp en digital fastighetsförvaltning.

I avsnittet pratar vi bland annat om:

• Hur går man från gamla ritningsarkiv till en digital fastighetsförvaltning?
• Hur kan BIM-modeller användas för felanmälan, underhåll och fastighetsförvaltning?
• Måste man 3D-skanna alla byggnader, eller räcker det att utgå från befintliga ritningar?
• Hur detaljerad behöver en BIM-modell egentligen vara?
• När är SLAM-skanning, punktmoln och drönarfotogrammetri användbara?
• Hur används Revit och IFC för att föra över information till ett fastighetssystem?
• Vilka möjligheter öppnar BIM och digital fastighetsförvaltning för mättekniker?

Länkar:

Kalmar kommuns byggnadsinnehav i BIM-miljö - presentation

The 3rd Dimension - Youtube

Dr. Florent Poux - AI och punktmoln - Youtube

Tänk om utsättningslinjerna redan fanns i modellen – i rätt koordinatsystem och redo att användas?

IFC har länge varit en självklar del av BIM-världen, men för mättekniker har modellerna ofta inneburit en hel del tolkning och manuellt dubbelarbete. Med IFC 4.3 börjar det ändras.

I det här avsnittet förklarar Jakob Samani från Adtollo vad IFC är, varför version 4.3 är ett stort steg för mark och anläggning och hur formatet kan förändra informationsflödet mellan projektering, mätning och produktion. Vi pratar också om hur mätdata kan ta plats i BIM-modellen. Dessutom får vi en förhandsglimt av vad som kommer i nästa version och vad som är på gång i TopoCAD.

I avsnittet pratar vi bland annat om:

• Vad IFC är och varför öppna utbytesformat är viktiga.
• Skillnaden mellan IFC, LandXML, DWG och DXF.
• Vad som är nytt i IFC 4.3 för väg, järnväg, bro och mark.
• Hur utsättningslinjer och annan viktig information kan följa med direkt från projektören.
• Varför koordinatsystem i IFC 4.3 gör stor skillnad för mätaren.
• Hur kontrollmätningar och toleranser kan föras tillbaka in i BIM-modellen.
• Vad Adtollo utvecklar inom ledningsnätverk, mängdberäkning och framtidens arbetsflöden i TopoCAD.

Länkar:

Jakob Samani – LinkedIn

Jakob Samani – mejl

QGIS och mätdata – funkar det på riktigt? Ja, och kanske bättre än många tror.

QGIS har länge varit ett självklart verktyg inom kartografi och GIS, men när det gäller mätdata har möjligheterna ofta uppfattats som mer begränsade. I det här avsnittet berättar Jan Dalheimer från Sweco om vad som faktiskt går att göra redan idag med QGIS – från punktmoln och terrängmodeller till QField, öppna geodata och smartare kartproduktion.

I avsnittet pratar vi om:

• Hur QGIS kan komplettera traditionella mätprogram.
• Vad som går att göra med mätdata, punktmoln och terrängmodeller i QGIS.
• QField, Mergin Maps och hur GIS kan följa med ut i fält.
• Billigare GNSS-mottagare och nya möjligheter att samla in data med mobilen.
• Open source, plugins och aktuella initiativ i Sverige och Europa.

Kontakt:

Jan Dalheimer – LinkedIn

Länkar:

Ladda ner QGIS

Klas Karlsson – Youtube

Äldre detaljplaner ska bli digitala, men kan man inte bara rita av några linjer i en PDF? I det här avsnittet berättar Anna Bergman och Jenny Vennberg Larsson från Lantmäteriet om projektet KID, ett stödprojekt för kommuner som vill digitalisera sina detaljplaner.

Vi pratar om fastighetsgränser, GIS, digital samhällsbyggnadsprocess och varför kvaliteten i geodata är avgörande för framtidens planering. Och hur långt har Sveriges kommuner kommit med digitaliseringen och hur får de stöd?

• Vad är en detaljplan och varför behöver de digitaliseras?
• Varför är kvaliteten på fastighetsgränser viktig?
• Hur arbetar kommuner med digitalisering av äldre detaljplaner?
• Vad är skillnaden mellan GIS och mätning?
• Hur kan digitala detaljplaner effektivisera bygglov och planering?
• Vilka workshops och utbildningar finns för kommunerna?
• Hur långt har kommunerna kommit i arbetet?

Länkar:

Drömyrket.se

Kvalitet i digitalisering – KiD Lantmäteriet

Smartare samhällsbyggnadsprocess

Kontakt:

[email protected]

Hur gick det egentligen till när de första kartorna över Sverige skapades? I det här avsnittet tar vi en resa från mätningar mot sol, stjärnor, månar, bergstoppar och kyrktorn till dagens satellitbaserade positionering.

Tillsammans med forskaren och geodeten Martin Ekman utforskar vi hur latitud och longitud bestämdes, vilka utmaningar man stod inför och hur tekniken utvecklats över femhundra år.Det här är en historia om vetenskap, uthållighet och precision.

Det här pratar vi om i avsnittet:

• Hur de första kartorna över Norden togs fram
• Skillnaden mellan latitud och longitud – och varför den ena var svårare
• Stjärnor, solen och Jupiters månar som verktyg för positionering
• Triangulering och de stora kartprojekten i Sverige
• Fältarbete förr – från kyrktorn till bergstoppar och isar
• Hur kartor faktiskt ritades (ja, med synålar!)
• Övergången från manuella mätningar till flygfoto
• GPS och satelliter – hur dagens positionering fungerar
• Varför koordinatsystem inte alltid stämde mellan länder
• Hur noggrannheten gått från 100 km till 1 cm.

Länkar:

Martin Ekman hemsida – Sommarinstitutet för historisk geofysik

Boktips:

Vår plats på jorden. Hur man använt himmel och jord för att kartlägga Sverige under 500 år av Martin Ekman

Hav eller land? Hur man försökt lösa och hantera mysteriet med landhöjningen i Norden under 500 år av Martin Ekman

Från 500 kontrollerade gränspunkter på tre månader till 2 500! I det här avsnittet träffar jag Roger Tynell och Anders Throgen på Mora kommun som berättar hur de jobbar med digitalisering av äldre detaljplaner.

Typiska arbetsmetoder för att förbättra fastighetsgränsernas kvalitet är väldigt tidskrävande, men med "Morametoden" kan arbetet gå fem gånger snabbare! Mora kommun och Lantmäteriet har utarbetat en metod som bygger på inmätning av ett fåtal stompunkter, koordinattransformation och stickprovskontroll av gränspunkter.

I avsnittet pratar vi bland annat om:

• utmaningarna med att digitalisera äldre detaljplaner
• hur man kan kvalitetssäkra stora områden utan att kontrollera varje punkt fullt ut
• varför “känd kvalitet” är viktigare än perfekt precision
• vad den nya metoden betyder för bygglov, handläggning och interna processer
• hur arbetet går till i praktiken, från fält till analys.

Länkar:

Morametoden – Kvalitetsbestämning av fastighetsgränser

Kvalitetssäkrade fastighetsgränser

Detaljplaner – Lantmäteriet

Vilse i regelverket? Hur lär man sig navigera i Trafikverkets kravstruktur? Det här är del 2 med Lars-Johan Rylander från Trafikverket. Hur kan man förstå och använda regelverket i praktiken, och vad det innebär för dig som jobbar i projekt? Betalar Trafikverket dåligt och vem är det egentligen som sätter priserna?

I avsnittet pratar vi om:

• Hur är Trafikverkets regelverk uppbyggt – från TDOK till TB, AMA och SIS?
• Hur styr kontrakt, teknisk beskrivning och TDOK hur mätning ska utföras?
• Varför kan man inte mängda från Trafikverkets terrängmodell?
• Vad innebär yrkesrollen idag, och hur viktig är egentligen mätningsteknikern?
• Hur fungerar prissättningen i praktiken och vem bestämmer priserna?

Länkar:

Behörighet Trafikverket

Grundkurs Geodetiska mätningsarbeten (BBGGMÄT)

Kontakt:

Lars-Johan Rylander - LinkedIn

Djungel, eller bara tydliga spelregler? I det här avsnittet av Mätpodden pratar jag med Lars-Johan Rylander från Trafikverket om mätbehörighet, krav och verkligheten bakom regelverken.

Vi pratar om varför behörigheten finns, vad den säger om kompetens och varför spårbarhet är viktigt. Dessutom pratar vi om en bransch där många kan trycka på en knapp, men färre verkligen förstår vad siffran betyder.

Axplock från avsnittet:

• Vad krävs egentligen för att få mäta i Trafikverkets projekt?
• Hur ansöker man om mätningsteknisk behörighet hos Trafikverket?
• Vad är skillnaden mellan klass 1 och klass 2 behörighet?
• Varför är spårbarhet så viktigt för mätning inom Trafikverket?
• Varför är GNSS inte tillräckligt noggrannt i järnvägsprojekt?
• Hur går man från utbildning till verklig kompetens?

Länkar:

Behörighet Trafikverket

Grundkurs Geodetiska mätningsarbeten (BBGGMÄT)

Kontakt:

Lars-Johan Rylander - LinkedIn

“Vet du inte hur du ska göra – då hjälper inte tekniken.” I del 2 med Fredrik Bergström från FMT pratar vi om något som ofta glöms bort i digitaliseringsdiskussionen: kompetens.

Vi diskuterar också hur digitala modeller kan användas för att visualisera projekt med kunder och beställare, till exempel genom AR, VR och 3D-printade modeller.

Vi kommer bland annat in på:

• varför kompetens är viktigare än teknik

• hur entreprenadföretag kan arbeta med kompetensutveckling

• hur AR, VR och 3D-modeller kan användas för att visa projekt för kunder

• hur AI kan hjälpa till att analysera data och projektresultat

Kontakt:

FMT - Fredrik Bergström

Länkar:

Vinnare stora Infrapriset

“Den som vet mest vinner.” Så sammanfattar Fredrik Bergström från FMT hur mätdata kan vara avgörande långt efter att jobbet är klart. Hur kan entreprenörer arbeta konkret med obrutna dataflöden? Från mätdata till projektering, volymberäkning och digitala modeller genom hela projektet? Det låter självklart, men i praktiken är det fortfarande ovanligt.

Varför är det egentligen så svårt att se lönsamheten i ny teknik, trots att den ofta sparar både tid och pengar? Vi pratar också om hur entreprenörer kan komma igång och vilka verktyg som faktiskt gör skillnad i vardagen.

I avsnittet pratar vi bland annat om:

• Hur FMT arbetar med obrutna dataflöden i entreprenadprojekt.
• Hur samma modell kan användas för kalkyl, visualisering och maskinstyrning.
• Hur entreprenörer kan komma igång med digitala arbetsflöden.
• Programvaror och verktyg för modellering och mätdata.
• Drönare, laserskanning och olika sätt att samla in data.
• Varför mätdata kan vara avgörande vid tvister.
• Varför digitalisering ofta är lönsam – även om den är svår att räkna på.

Kontakt:

FMT - Fredrik Bergström

Länkar:

Vinnare stora Infrapriset