Medierna

Sorg och solidaritet efter den hjärtlösa lastbilsattacken i Stockholm. Medier har sänt live timme efter timme, men hur har de skött sig? Med samtal i studion snabbutvärderar vi två nyhetsdygn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har nu gått lite mer än två dygn sen attacken på Drottninggatan i centrala Stockholm, och även om nyhetstempot fortfarande är högt så börjar det bli dags att se tillbaka på hur medier har rapporterat under de här två första dygnen. Redaktionerna var den här gången snabbt på fötter och i stort sett alla nationella mediehus har sänt live i timmar. Det har varit intervjuer med vittnen, ständigt sökande efter information från polis och sjukvård. Och så en jakt på en gärningsman eller som det nu verkar gärningsmän. Men det har också förekommit uppgifter och rykten som skapat stor oro och rädsla. I samstämmig kör rapporterades det till exempel om skottlossningar runt om i Stockholm – bara timmar efter lastbilens framfart på Drottninggatan som hittills tagit fyra liv.

I studion Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen och Anne Lagercrantz, divisionschef för SVT Nyheter.

Hör även intervjuer med Martin Svenningsen från Sverige Radio, med Lars Byström från Stockholmspolisen och med gymnasieeleven Elin Emericks.

Tidigare anställda riktar hård kritik mot snabbväxande mediekoncernen 24 Journalistik. Skapar annonsörflykten från Google nya öppningar för traditionella medier? Ska aprilskämten blomstra eller dö?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidigare anställda vittnar om oetisk klickjakt på 24 Journalistik
24 Journalistik har sedan starten 2014 etablerat sig som en ny, relativt stor aktör på svensk mediemarknad. Med snabba lokala nyheter, utan betalväggar, har 24 Journalistik profilerat sig som en ny utmanare på inte mindre än tio orter. Från Ystad i söder, till Uppsala i norr. Nyligen har de också dragit igång ett redaktionellt samarbete med koncernen Mittmedia.

Men under den pigga och energiska ytan på 24 Journalistik döljer sig anmärkningsvärda berättelser.

Personer som jobbat inom koncernen vittnar om hur klickjakt och trafiksiffror är överordnat allt annat. Även om hur reportrar pressas att skriva positiva artiklar om företag som annonserar och att fejkade profiler på nätet används för att jaga klick i Facebook-grupper där rasismen flödar. Reporter: Therese Rosenvinge.

Vad betyder annonsörflykten från Youtube för mediehusen?
Videokanalen Youtube har de senaste veckorna fått massiv kritik då det framkommit att reklam återkommande exponerats intill hatiska filmer.

Hundratals företag har hittills stoppat sin annonsering och Google, som ju äger Youtube, har tvingats att utlova åtgärder för att komma till bukt med problemet.

En fråga som har väckts i samband med den här debatten, det är vilka lärdomar svenska mediehus kan dra. Kan de tydligare positionera sig som trygga miljöer, där annonsörer kan lita på att reklamen inte exponeras intill hatiska och extremistiska uttryck? Reporter: Jonna Westin.

Oviss framtid för journalisternas aprilskämt
När det här programmet sänds är det första april och många läsare, lyssnare och tittare sätter på sig sina detektivglasögon för att hitta mediehusens årliga aprilskämt. Det är en gammal tradition med anor långt bak i tiden.

Men i år har flera redaktioner valt att inte lura sin publik, så har de åtminstone sagt. Diskussionen om falska nyheter har påverkat redaktörer som oroar sig för trovärdigheten. Är det rätt väg att gå?

Vår reporter Johan Cedersjö pratar med ett par på stan och två chefredaktörer om det här.

Varför används Putintrogna ryska nyhetskanalen RT gång efter gång som källa hos Mittmedia? Om hur biblioteken förhåller sig till kontroversiell utgivning. Och om Facebookgrupperna som lockar köpare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Putinvänligt mediehus källa i Mittmedias utrikesbevakning
Den statskontrollerade ryska mediekanalen RT har av Säpo klassats som ett centralt propagandaverktyg för Kreml och Putin. De uppenbara problemen med att okommenterat använda RT som källa i nyhetsbevakning har vi i programmet därför flera gånger återkommit till.

Sedan årsskiftet har tidningskoncernen Mittmedia startat en egen utrikesbevakning. Det är som en slags intern nyhetsbyrå som ska förse Mittmedias 20 sajter och 28 morgontidningar med egenproducerade utrikesnyheter. Från Örebro och Sundsvall ska allt ifrån Syrien till USA bevakas.

Men hur kommer det sig att RT, i den här nya bevakningen, återkommande används som källa utan att någon som helst förklaring ges till läsarna?

Vi har granskat det här och hittar närmare tio exempel bara sen nyår. Reporter: Jonna Westin.

Oenig bibliotekspolicy kring extremistisk utgivning
Frågan om vad som ska finnas på våra allmänna bibliotek har fått förnyad aktualitet efter att en bibliotekarie i Stockholm hotats till livet efter att ha sagt nej till att beställa hem den högerextrema tidningen Nya tider. Samma biblioteksdebatt, och hat och hot, har följt den kontroversiella boken Massutmaningen av nationalekonomen Tino Sanandaji.

Biblioteken ska vara en plats för fri åsiktsbildning. Men hur förhåller sig egentligen våra allmänna kunskapskällor till utgivningen av kontroversiella eller till och med extremistiska titlar?

För att få ett svar på den frågan har vi begärt ut urvalspolicys från de 20 största kommunernas stadsbibliotek och kan slå fast att det är en minst sagt varierande läsning.
Reportrar: Hedda Berglund och Johan Cedersjö.

Facebookgrupper till försäljning
Oavsett om du är ute efter att dela professionella erfarenheter med kollegor, diskutera politik, byta sticklingar eller sälja barnkläder finns det garanterat en eller flera Facebookgrupper för just dig.

Det faktum att grupperna samlar intresserade kring vissa ämnen har gjort dem till otroligt eftertraktad mark för den som vill nå ut till, skapa relationer med eller få kunskap om en specifik målgrupp. Något som i sin tur lett till att det börjat växa fram en egen ekonomi kring Facebookgrupperna.

Att sitta på en stor ämnesspecifik facebookgrupp kan idag innebära att du sitter på en potentiell guldgruva. Vår reporter Therese Rosenvinge har tittat närmare på fenomenet.

Åsikter ställdes mot fakta i Sveriges Radios vaccininslag. SVT rapporterade att ingen ville bygga polishus i Rinkeby, men stämmer det? Så prästen som bjuder besökarna på melodikryssets sakrament.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilseledande vaccininslag i Studio ett
I Sveriges Radio ställdes magkänsla och konspirationsteori mot vetenskapligt beprövad metod. Humbug mot evidens, åsikter mot fakta.

När P1-programmet Studio Ett i måndags skulle diskutera dom oroväckande fallen av mässling i Stockholm var två personer bjudna till bords. Smittskyddsläkaren Per Follin och så “hälsobloggaren” Mia Tjärnlund.

Hon presenterades som trebarnsmamma som valt att inte vaccinera sitt yngsta barn. Men Mia Tjärnlund, hon är så mycket mer än så.

På sin blogg driver hon sedan länge kampanj för att vaccin gör oss sjuka. Att vi måste sluta styras av en “elit” med ekonomiska intressen och istället boosta vårt immunförsvar med positiva vibrationer, en dos kolloidalt silver och lite organiskt svavel.

Vad gjorde egentligen Studio Ett för bakgrundskontroll? Hur kommer det sig att osanning fick stå oemotsagd och trots alla fel – varför sändes programmet, bara några timmar senare, ut på nytt?
Reporter: Johan Cedersjö

Polishus på bud
Förra veckan rapporterade SVT att det nya polishuset i Rinkeby blivit försenat eftersom inget byggbolag av säkerhetsskäl vågar bygga det. En nyhet som gick rakt in som ytterligare en pjäs i diskussionen om svenska förorter. Artikeln blev delad 11 000 gånger på sociala medier.

Gav upphov till politiska utspel och tog sig hela vägen in i ledartexter. Detta trots att den bygger på bara anonyma källor.

Stämmer verkligen det här? Är byggbolagen så rädda för Rinkeby att dom inte ens vill åt ett attraktivt kontrakt?
Reporter: Erik Petersson

Melodikrysset som helig helgrit
Varje lördag klockan 10.03, en timme innan vårt program, a då går Melodikrysset igång i vår systerkanal Sveriges Radio P4. Ett hederligt kryss som nu har funnits i 52 år.

Det är omåttligt populärt, med 1,5 miljoner lyssnare varje vecka. Och för många av dom, blir det ingen vettig lördag utan kaffe, ostfralla och korsordsflätan för just Melodikrysset.

Ett av dom mest inbitna fansen av den här lördagstraditionen, det är den bloggande prästen med det passande namnet Krister Kapell. Varje lördag samlar han hundratals virtuella vänner på sin blogg för att tillsammans, i andlig gemenskap, lösa veckans kryss.

Vår reporter Siri von Malmborg begav sig till Järfälla utanför Stockholm för att försöka förstå ett av få mediala lägereldsmoment som fortfarande finns kvar.

En alarmistisk artikel om ett "startklart" medborgargarde i Uppsala. Faktagranskning – politisk agitation eller journalistiskt verktyg? Ny konsulent på Filminstitutet: objektiv sanning är omodernt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kritik mot 24Uppsala för okritisk artikel om medborgargarde
I Uppsala har polisen berättat om att en ny gatubild med heroinmissbruk, öppen droghandel och ökad kriminalitet slagit rot kring Centralstationen. Problemen kopplas till ensamkommande flyktingungdomar och frågan engagerar, upprör och oroar folk i stan just nu.

I tisdags fick en särskild artikel stor spridning. ”AVSLÖJAR: Ett stort antal personer rustar – ska rensa upp kring Resecentrum”, löd rubriken. I texten beskrivs hur en gruppering har planer på att slå till mot de ensamkommande och att gruppen är citat ”startklar”.

Men kritiken har inte låtit vänta på sig. Artikeln bygger helt på anonyma källor och bara en person är intervjuad – och det utan kritiska motfrågor.

Den här artikeln publicerades av den nystartade lokala nyhetssajten 24Uppsala. En sajt som ingår i mediehuset ”24Sverige” som på kort tid lanserat ett tiotal lokala sajter i södra Sverige.

Therese Rosenvinge tog i veckan tåget till Uppsala för att grotta ner sig i frågan om 24Uppsala har fog för sin publicering eller har valt att låta alarmistiska rykten få fast form i redaktionell text.

Neutral faktagranskning i åsikternas tidevarv
För två veckor sen, tog vi i programmet upp hur svenska redaktioner gått till försvar för Sverigebilden efter Donald Trumps numera famösa uttalande om Sverige.

Kritiken då – gällde mediers så kallade faktagranskning. Hur den neutrala och oberoende nyhetsjournalisten i sin iver att försvara bilden av Sverige blivit aktör istället för rapportör.

Faktagranskning är på modet idag. Många redaktioner skapar under en slags sant-eller-falskt-vinjett ett verktyg som ska få ordning i våra förvirrande informationsflöden.

Men fakta, det är inte så enkelt. Få uttalanden passar in i den här binära ansatsen – att något är antingen sant eller falskt, svart eller vitt, rött eller grönt.

Det här reportaget ska handla om en intervju med ministern Ylva Johansson, men vi börjar på Dagens Nyheter. Reporter: Johan Cedersjö.

Slut med sökande efter sanning i svensk dokumentärfilm?
Vad är sanning och vad är lögn? Sällan har väl en fråga i samtiden, eller i vårat program, varit mer brännande än den är just nu. Och just nu, när hela den mediala och politiska samtiden bråkar om vad som är sanning och vad som är versioner av den med alternativa fakta och fake-news, går en av Sverige mäktigaste personer vad gäller svensk dokumentärfilm ut och påstår att den objektiva sanning, ja den är lite gammaldags.

I veckan publicerade Kulturnyheterna en intervju med Juan Pablo Libossart, ny dokumentärfilmskonsultent på Filminstitutet. Där säger han att den objektiva sanningen egentligen är ett gammalt sätt att tänka. Kanske existerar den, men samtidigt är vi alla människor som upplever universum genom våra egna sinnen. Reporter Erik Petersson.

Vilka bestämmer vad som hamnar på den politiska dagordningen? Om fiktion som närmast blir fakta i dagens TV-serier. Krönika av Jack Werner. Och historien om genrebilden som skapar “min mamma-känslor”.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kritik mot Agendas för en ensidig urvalsagenda
Vem är det egentligen som sätter agendan för vilka politiska frågor det skrivs, rapporteras och debatteras om? Ja, det är en evig fråga där svaret ständigt skiftar.

De politiska partierna är naturligtvis måna om att det är just deras profilfrågor som ska styra den mediala dagordningen. Den som syns och tar plats, den kan ju växa medan den som är bortglömd och tyst får svårt att driva opinion.

En sak som är säker, det är att i den här frågan har journalister mycket makt. För oavsett hur väl politikerna lobbar för att få tillträde, är det till slut vi som bestämmer vem som ska släppas in.

I veckan har flera personer riktat kritik mot SVT:s politiska prestigeprogram Agenda som ju kanske är den viktigaste plattformen för svensk politisk journalistik. Problemet, menar kritikerna, är att Agenda låter Sverigedemokraternas agenda styra allt för mycket av innehållet.

Jonna Westin är reporter.

Krönika: Kålsupare är vi allihopa
Falska nyheter – Fake news – det är modeordet som numera alla politiska sidor kastar på sin motståndare för att påvisa dess förvridna världsbild. Kolla, hur lättlurade de är, hur partiskt de läser och förstår allt.

Vår fristående krönikör Jack Werner påminner om att problemet med falska nyheter blir svårt att lösa, om inte alla parter inser att de kan falla offer för dess billiga dragningskraft.

Fiktion vill bli fakta när dramat bildsätter nyhetsflödet
Nu ska vi för en stund förflytta oss från journalistiken, in i TV-seriernas fiktiva värld. En värld där ju inget krav på sanning begränsar svängrummet för manusförfattarnas berättarglädje.

Just nu sänds två dramaserier som trots att de står på fiktionens grund, gör allt för att komma så nära den verklighet vi lever i och läser om dagligen. Den franska serien Falsk identitet och den amerikanska succéserien Homeland.

Utöver att de båda kommenterar sin samtids politiska frågor, har de också gemensamt att de handlar om ländernas underrättelsetjänster. Om arbetet i det fördolda, i de där rummen där endast några utvalda har tillträde.

Hur kommer det sig att de här serierna har blivit så populära just nu? Är det helt enkelt så att de bildsätter den verklighet som vi dagligen läser om i journalistiken, men som journalistiken aldrig kan få fullständigt tillgång till?

Reporter: Johan Cedersjö.

Vanlig genrebild skapar "min mamma-känslor"
Nu ska det handla om en av de personer som figurerat allra mest i svensk press under de senaste åren. Igenkänd av många, trots att hon aldrig vare sig visat sitt ansikte eller berättat sitt namn.

Alla redaktioner tvingas ofta använda så kallade genrebilder. Bilder som illustrerar dom nyheter som är så generella att de inte kan bildsättas med något specifikt från just artikeln.

Ni känner säkert igen dem. Polisavspärrnings-bandet när det begåtts ett brott. Högarna med pengar när det går bra eller dåligt för ekonomin. Lagboken när nyheten handlar om juridik.

De här bilderna är ofta opersonliga. Inga ansikten eller utpekande drag. Men en av alla dessa bilder, bär på en underlig historia. För trots att den följer genrebildens gängse regler om opersonligt tilltal, väcker den ska vi kalla det “min mamma-känslor” över hela landet.

Reporter här är Erik Petersson.

Om rollen som neutral nyhetsreporter i en värld fylld till bredden av åsikter. Vi tecknar bilden av en vecka när hela världens ögon riktades mot Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bilden av Sverige – Om att rapportera, utan att debattera
Efter president Trumps uttalande förra helgen har svenska regeringen och dess myndigheter försökt dementera och nyansera den hårt vinklade och negativa Sverigebild som kablades ut i Fox news. Nidbilden av ett Sverige där invandring från muslimska länder skapat kaos, otrygghet och skenande brottslighet.

Men i veckan är det ju inte bara politiker och tjänstemän som i har ryckt ut till rikets försvar. Många svenska nyhetsredaktioner har varit ivriga i att bistå med eld-under-stöd. Arsenalen har bestått av faktakollar, översatta artiklar och medverkan i amerikanska TV-program.

Självklart, verkligen självklart, ska journalistiken granska lögner och osanningar, det är ju ett grundläggande fundament.

Men frågan vi ställer oss är hur väl den här nyhetsjournalistiken har lyckats hålla balansgången mellan rapportör och debattör. Har den, i sin iver efter sanning, istället kommit att spela rollen som en part i en politisk konflikt. Reporter: Therese Rosenvinge.

Nyhetsreportrar under press, fallet Eskilstuna
Rollen som neutral nyhetsreporter i dagens polariserade offentlighet är viktig. Om vi inte klarar av att utan åsikter bära en sann och relevant berättelse till vår publik, förloras ju den så vitala grunden till en gemensam förståelse för vårt samhälle.

Men det är inte enkelt. Och än svårare blir det idag av att politiska krafter gör allt i sin makt för att störa och påverka dom som dagligen kämpar med en neutral nyhetsrapportering.

Förra veckan publicerade Eskilstuna-Kuriren en uppmärksammad granskning av en grupp som kallar sig Granskning Sverige. En grupp som satt i system att anonymt sprida misstro mot journalister genom bedrägliga telefonsamtal.

Vad får det här för konsekvenser för dom som utsätts och hur påverkar det vilken journalistik som slutligen publiceras? Reporter: Jonna Westin.

Om att hålla reporterhuvudet kallt i en samtid besatt av åsikter
Idag finns det en ständig och högljudd diskussion om journalistik. Men den förs oftast av ledarskribenter eller debattörer. Personer som inte sällan utifrån sin politiska uppfattning vill påverka nyhetsrapporteringen i en viss riktning.

Niklas Orrenius, prisbelönt reporter på Dagens Nyheter, tycker det är hög tid att nyhetsjournalister återerövrar det samtalet.

Det behövs, för idag ser han en yrkesroll som allt för ofta svajar i sitt uppdrag. Reporter: Johan Cedersjö

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mediefavorit erkänner lögner – varför kollade ingen mannens spektakulära historier?
Manuel Knight har i många år föreläst om sin berättelse. En berättelse om hur han satt krigsfånge i Irak och hur han som specialförbandssoladat deltagit i tre krig. 2010 blev han årets talare och två år innan det, fick han det kanske finaste utrymmet i radio – Sommar i P1. Men det finns ett problem. Han har inte alls varit specialförbandssoldat. Han har inte alls deltagit i tre krig. Om det här berättar han själv i senaste numret av Filter. Vilka mekanismer gör att en sådan här historia kan valsa runt så många varv i medierna utan att någon ifrågasätter den? Och hur agerar nu de medier som släppt fram honom? Erik Petersson är reporter.

Analys: Därför köpte Qviberg Metro
Veckans stora mediebransch-nyhet var den att den kontroversiella affärsmannen Mats Qvibergs bolag köper tidningen Metro. En affär som har fått många att höja på ögonbrynen och många har i veckan spekulerat om motiven till det här köpet. Mediernas Lasse Truedson analyserar.

Svåra avvägningar i mediers Nordkorea-bevakning
Få saker i vår värld är svårare för journalister än att rapportera korrekt om händelser i, eller med kopplingar till, Nordkorea. I veckan var det dags igen. En närmast bisarr historia om hur Kim Jong-uns halvbror blivit lönnmördad på en flygplats nådde redaktionerna. Och som så ofta förr, blev det en historia rapporterad på skakigt och tunt underlag, mestadels från anonyma källor. Så hur gör man då? Nordkorea behöver ju bevakas, landet spelar en inte oviktig roll i världspolitiken. Men när informationen som finns till buds kommer från källor med en egen agenda, och ofta till och med från svurna fiender landet, vad ska man då tro på? Och hur och vad ska man skriva? Johan Cedersjö är reporter.

Mediefighten om den låsta mobilskärmen
I den hårdnande konkurrensen om människors tid och intresse har platsen på våra låsta mobilskärmar blivit eftertraktad mark för nyhetsbolagen att erövra. Mediebolagens push-notiser och flashar har blivit ett sätt att ta mark och leverera nyheter.
I USA och Storbritannien pratar medieforskare om det här som “the battle for the lock screen” och “lock screen news”.
Men frågan är om möjligheten att få det senaste bara genom att väcka telefonen gör oss mer eller mindre informerade i längden? Tar vi del av mer eller mindre journalistik till följd av de allt mer slipade push-notis-tjänsterna?
Och vad händer med mediernas möjligheter att tjäna pengar på oss om vi i vår nyhetskonsumtion stannar på den låsta skärmen? Reporter: Hedda Berglund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så matar public service nätjättarna – kritiker vill se gräns
Debatten om var gränsen ska gå för SVT och Sveriges Radios aktiviteter på nätet fortsätter att väcka känslor. I veckan gick två tunga parter, Tidningsutgivarna och Aftonbladet, ut på DN debatt och menade att SVT snedvrider konkurrensen genom sina aktiviteter på sociala medier.
Det här är ju en diskussion som kommit i många former och skepnader, och den har ofta kretsat kring den stora principen, mer sällan kring fakta. Men nu har vi på Medierna sedan några veckor tillbaka undersökt flera av SVT och Sveriges Radios största sociala medier-konton för att se vad det är för material som faktiskt publiceras där. I vilken utsträckning används vår TV- och radiolicens för att mata värdefullt innehåll till amerikanska nätjättar. Och lever våra public service-bolag som dom lär? Reporter: Erik Petersson

På sanningsjakt i bankomat-mysteriet
Nu till historien om 25-åringen i Malmö som hävdar att han från en bankomat tagit ut närmare 600 000 kronor i samband med Swedbanks betalningshaveri förra veckan.
Den här historien har avfärdats som fejk. Och Aftonbladet och Sydsvenskan, som båda publicerat artiklar med killen, har fått hård kritik för att ha gått på en blåsning.
I SVT:s morgonsoffa i torsdags var det tvärsäkra åsikter om hur dumt allt var.
Men sanningen är att den här historien är långt ifrån enkel. Den är snarare ett utmärkt exempel på att det är så gott som omöjligt att som journalist få reda på sanningen, om kravet är sanning bortom allt tvivel. Reporter: Johan Cedersjö

Bakom kulisserna på Kalla Fakta – så avslöjades korruptionshärvan
Ett försvunnet spritförråd, en slottsbostad i strid mot regler, fusk och fiffel med upphandlingsregler och fakturor samt en generaldirektör som velat lägga locket på. Det var en häpnadsväckande historia om en stor misstänkt korruptionshärva inom Statens Fastighetsverk som TV4:s Kalla Fakta rullade upp häromveckan. Efter publiceringen gjordes flera anhållanden och totalt 6 personer har i dagsläget delgivits misstanke om brott. Samtidigt som Justitiekanslern också utreder misstänkt brott mot förbudet att efterforska källor. Vi har i veckan besökt Kalla Faktas redaktion och pratat reportern bakom grävet – Per Hermanrud. Om svårigheterna att hitta källor, om dolda inspelningar, medietränade myndighetschefer och hundratals fakturor. Reporter: Therese Rosenvinge

Om vardagsstress i DN. Tidningen får tung forskarkritik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stressande rapportering i DN

Långvarig stress kan bokstavligen krympa din hjärna. Ja, det fick Dagens Nyheters läsare veta när tidningen i januari drog igång en stor satsning om stress. Den farliga stressen beskrivs som stress över jobb- och livspusslet. Över en vardag som består av möten, deadlines, förskolehämtningar och oro för räntehöjningar.
Journalistik – och inte minst sådan som handlar om vetenskap och forskning – går ju ut på att göra komplicerad information begriplig och tillgänglig för en bred allmänhet. Att förenkla är en central del av jobbet. Men journalistiken ska förstås fortfarande ge en sann och rättvisande bild, som går att belägga.
Therese Rosenvinge har i veckan pratat med flera stressforskare som tycker att Dagens Nyheter i det här fallet förenklat så att det både blir fel och skapar onödig oro.

Berlin-redaktion ska jaga falska nyheter åt Facebook
Överallt pratas det just nu om falska nyheter och om vad som går att göra åt det.
Efter det amerikanska valet har en stor del av debatten handlat om huruvida påhittade historier om presidentkandidaterna påverkade valutgången eller inte. Särskilt Facebook har fått hård kritik efter att det uppmärksammats att mängder av såna falska nyheter spridits just där.
Men från att inte vilja ta ansvar för innehåll alls, har nätjätten nu börjat agera.
Nya algoritmer ska gynna "det sanna" och inför det kommande valet i Tyskland ska Facebook ta hjälp av en tysk journalistbyrå för att identifiera falska nyheter.
Men hur ska det gå till? Och vad händer när hela Fake News-diskussionen kapas av politiska krafter?
Vi skickade vår reporter Jonna Westin till den tyska redaktion som ska hålla Facebook i handen i jakten på falska nyheter.

Skamlöst blurrande i SVT
Norska tv-serien Skam har gjort fullständig succé såväl i Norge som i Sverige. Dess nakna skildring av kärlekskrank tonårsångest i Oslo, har gått hem hos såväl gammal som ung.
Men till skillnad från de norska tittarna har vi i Sverige fått se en till viss del annorlunda serie. SVT har valt att sudda ut en del av de varumärken som syns.
Det här är en gammal diskussion, men i fallet Skam sätter den en spännande fråga på sin spets. Seriens skapare har lagt stor möda på att hitta rätt varumärken för seriens karaktärer. Det är ett uttänkt grepp för att skapa den autentiska miljö som serien hyllats för.
Så vad förlorar de svenska tittarna när SVT Skam-blurrar? Och om blurrandet ändå ska ske, varför görs det inte konsekvent?
Reporter: Hedda Berglund