Medierna

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur klarar Public Service opartiskheten i utrikesbevakningen?
Att rapportera opartiskt och ha ett neutralt förhållningssätt, det är ett av de grundläggande kraven som i lag ställs på Public Service. Men idag reses ofta frågan om hur bra SVT och Sveriges Radio klarar av att upprätthålla den här opartiskheten, inte minst när det gäller sin utlandsbevakning. Många länder har ju, eller är på väg att få, en politisk åsiktsmittpunkt som ligger långt bort ifrån den svenska.
Frågan har inte minst aktualiserats i samband med Brexit och Donald Trump. Och kommer med all säkerhet även att vara aktuell i samband med de kommande valen i Tyskland och Frankrike. Den senaste veckan har framförallt SVT fått hård kritik efter ett par uppmärksammade intervjuer med Trumpväljare. Vår reporter Jonna Westin har i veckan träffat radio- och tv-chefer och pratat om opartisk utlandsbevakning.

Kritiserad tidningsslutsats om datorspelande barn
Att ett barn tvångsomhändertas av Socialtjänsten, det brukar inte bedömas som så unikt att det blir till en nyhet. Men det finns vissa fall som utgör undantag. Fall där det finns ett speciellt beteende som ger en färdig krok och vinkel att hänga upp en nyhet på. Fallen som handlar om dom barn som spelar för mycket datorspel. Från Linköping spreds nyligen en sådan här historia. Om en pojke som enligt rubriken omhändertogs för att han spelade för mycket datorspel. Problemet är bara att rubriken liksom hela artikeln är så hårt vinklad, att den knappt med skohorn passar in i verkligheten.

Självrannsakan hos amerikanska journalister inför Trumps fyra år
“Medier borde skämmas, hålla käften och lyssna. Dom är ett oppostionsparti.” Ja, så sa i torsdags Steve Bannon, grundaren av den högerpopulistiska sajten Breitbart och numera en av Donald Trumps högt uppsatta rådgivare i Vita huset.
Det har nu gått en vecka sen president Donald Trump satte sig tillrätta i det Ovala rummet. Och rapporteringen om vad han har sagt, gjort och beslutat, den har fullständigt dominerat våra nyhetsflöden.
Men parallellt har i USA också en annan diskussion tagit fart. En diskussion om hur redaktioner måste hitta nya strategier för framtiden. Nya tillvägagångssätt för att kunna bevaka en president som säger att han ligger i krig med media och utan att blinka avfärdar etablerade medier som fake news.
Den fråga som många ställer sig, är om inte journalisterna borde rikta blickarna mot sig själva, i stället för mot podiet och det så välkända Twitterkontot. Frilansjournalisten Åsa Secher rapporterar från Donald Trumps hemstad New York.

Opinionsjournalistik och fakta. Vi nagelfar en artikel om ett Sverige på väg att förlisa. Vidare om att staten nu börjar granska fri press. Krönika av Jack Werner och om hästsektens Jerring-kupp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Faktafejd i opinionstexter
Opinionstexter, krönikor och ledare, skiljer ju sig från redaktionellt nyhetsmaterial då dom är till för att föra fram åsikter, inte fakta. Ledarskribenten till skillnad från nyhetsreportern berättar inte vad som har hänt, utan hur vi ska tolka det som har hänt.

Men idag hittar man ofta referenser till faktauppgifter även i opinionstexter. I en välspridd ledarartikel från Svenska Dagbladet, listades nyligen så många som 13 illavarslande påståenden om hur Sverige befinner sig i kris. Texten har rubriken "Det osänkbara landet" och den kläs med en bild av Titanic för att illustrera hur vårt land är på väg mot skeppsbrott.

På nyhetsmaterial har vi högt ställda krav på att faktauppgifter är redovisade på ett relevant och sakligt sätt. Men hur är det då, när faktauppgifter används i opinionstexter där dom ju ska stödja en tes. Hur mycket får man man vrida och vända för att få verkligheten att passa sina argument?

Reporter: Erik Petersson

Granskningsnämnden jagar kommersiell press
Vem granskar egentligen medier? Ja, vi såklart som gör det här programmet, men sen finns det ju ett antal instanser till. Enkelt uppdelat kan vi säga att Granskningsnämnden håller koll på radio och TV och Allmänhetens pressombudsman kontrollerar så att den kommersiella pressen följer dom pressetiska reglerna.

Men den här uppdelningen, den är numera i gungning. För Granskningsnämnden, som ju är statlig, har nyligen börjat fälla även dagstidningar.

Dagens Nyheter, som exempel, åkte nyligen på pisk från nämnden för att ett webb-TV-inslag innehöll ett otillbörligt gynnande av ett kommersiellt intresse.

Att det blivit så här, det handlar om en invecklad juridisk historia. Och flera har i veckan påtalat sitt missnöje med att staten nu utökar sin kontrollverksamhet.

Reporter: Johan Cedersjö

Jack Werner: Forskare och journalister - hjälps åt!
Få har väl missat det snart en månad långa bråket om avsaknaden av forskningscred i SVT-dokumentären Kvinnorna på Fröken Frimans tid. I veckan fick frågan nytt syre, efter att ministern för högre utbildning, Helene Hellmark Knutsson, gav sig in i debatten och sade att SVT borde ha refererat bättre.

Det här har fått vår krönikör Jack Werner att fundera över det ömsesidiga beroendet mellan journalister och forskare. Och han har ett förslag på något som kanske kan vara en gemensam konstruktiv väg framåt.

Hästfolket slår tillbaka
”Svenska folket” har ställts mot ”hästfolket” när journalister, krönikörer och tyckare förfasat sig över att ryttaren och OS-silvermedaljören Peder Fredricson med stor röstmarginal i veckan tog hem Radiosportens Jerringpris.

”Skräll” eller till och med ”skuperskräll” flashades det från landets sportredaktioner. Ja, med undantag då för Göteborgs-Posten som var så trigger happy att dom flashade att golfaren, och förhandsfavoriten Henrik Stenson, hade vunnit.

Men samtidigt, i en annan filterbubbla, var det här resultatet inte särskilt oväntat. För bland ”hästfolket” och i ridsportens egna medier är Peder Fredricson en stor hjälte, och det hade laddats ordentligt inför måndagens gala.

Det här fick vår hästintresserade, men ej jerringröstande, producent Therese Rosenvinge att fråga sig om veckans alla skräll- och kupprubriker kanske snarare är ett uttryck för hur radarn hos dom stora sportredaktionerna än en gång missar vad som är stort inom en av landets mest populära sporter.

Reporter: Therese Rosenvinge

Högt tonläge i rapporteringen om ryska informationskriget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Propagandabråk och Rysslandsalarmism
Försvars- och säkerhetsfrågan är på allas läppar just nu. Och mest av allt, handlar det om Ryssland. Om upprustning, om propaganda och så om Sveriges utsatthet.

I veckan har framförallt två säkerhetspolitiska nyheter fått stor spridning. En om hundratusentals påstådda IT-attacker, och en om hur rysk desinformation tar allt större plats i vårt offentliga samtal.

Att förfalskade dokument, falska nyheter och desinformation blivit ett problem, det är inte en åsikt, det är fakta.

Men samtidigt har flera personer nu i veckan riktat kritik mot att all argumentation mot militarisering och upprustning stämplas som Kreml-vänlig propaganda. Och att den oberoende journalistiken trängts undan av ett infekterat tyckande.
Reportrar: Therese Rosenvinge och Johan Cedersjö

Inte bara korv i Krokom
Jul- och nyårshelgerna är nyligen passerade och dom flesta av oss är fortfarande mätta efter all mat under helgerna. Men några som i alla fall i pressen haft det magrare, det är våra äldre.

För likt återkommande högtider så finns det ju återkommande nyheter. Kring just jul och nyår handlar det ofta om den usla maten på våra äldreboenden. I år fick till exempel nyheten om att det på nyår serverades korv med bröd i Krokom vingar över hela Sverige. Men har tidningarna berättat hela historien eller finns ytterligare pusselbitar som förändrar bilden?
Reporter: Erik Petersson

Ovetande företag i kampanj på eftertraktad annonsplats
I måndags fanns i Dagens Nyheter en stor och påkostad annons om att Alliansen borde fälla den nuvarande regeringen, detta med hjälp av Sverigedemokraternas stöd. Annonsen, som kom från tankesmedjan Den nya välfärden, var utformad som ett brett småföretagarupprop med inte mindre än 150 bolag som stod bakom kravet.

Men i veckan kunde tidningen Folkbladet i Västerbotten berätta att flera av företagarna inte hade en aning om att deras bolag användes i det här politiska utspelet. Företagare som nu känner sig besvikna och upprörda.

Vilka rutiner har egentligen Dagens Nyheter när det gäller att kontrollera sina annonser?
Reporter: Siri von Malmborg

Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi blickar dels mot oss själva, dels mot ett medielandskap i förändring.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bloggbävning, mobilhype och web 2.0. Vi tar dig med på en omvälvande medieresa – från 2007 till idag. En resa där vi riktar blicken delvis mot oss själva, delvis mot medielandskapet, våra medievanor och en journalistik i förändring.

Den 3 februari 2007 sänds det första Medierna i P1 någonsin. Sedan dess har vi berättat om många publiceringar som inte hållit måttet och visat på hur journalister och mediemakthavare slingrar sig vid granskning. I jubileumsprogrammet gör vi några nedslag. Vi berättar om vilka frågor som var stora då, vad som hände sen och vilka utmaningarna som finns idag.

Hör Janne Josefsson, Jan Helin, Cilla Benkö, Cecilia Bodström, Petter Ljunggren, Lasse Truedson, Martin Wicklin, Fredrik Nilsson.

Reporter: Erik Petersson
[email protected]

Research och arkiv: Björn Trägårdh

Producent: Therese Rosenvinge
[email protected]

Hur kommer vi att konsumera nyheter och upplevelser 2017 och framåt? Vilken roll kommer artificiell intelligens att spela i framtidens mediekonsumtion?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kommer vi att konsumera nyheter och upplevelser 2017 och framåt? Vilken roll kommer artificiell intelligens spela i framtidens mediekonsumtion? Är smarta system lösningen, snarare än orsaken, till filterbubblor?

I ett visionärt samtal spanar vi in framtiden med Nicklas Lundblad, samhällspolitisk chef för Google i Europa, Mellanöstern, Afrika, Ryssland och Turkiet och Sara Öhrvall, konsult tidigare chef för forskning och utveckling på Bonnier. Samtalet leds av Mediernas programledare Johan Cedersjö.

Hur mycket av Aftonbladets så kallade miljardnota är egentligen skumpa, spa och starksprit? Dagspressens kris får informatörer att sköta bevakningen. Har naturen verkligen sin gång i BBC Planet Earth?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Aftonbladets ihopklumpade miljardnota
Sigvard Marjasin, Mona Sahlin, fackförbundet Kommunal. Många är dom som hängts ut och avgått efter att medier nagelfarit deras användande av kontokort. Det brukar kallas kvittojournalistik och är en gammal klassisk murvelgenre.

Få saker skapar så mycket upprördhet. Inte minst blommar löken när det är våra surt förvärvade skattekronor som går till sprit, fest eller till och med strippor.

I en stort uppslagen granskning av det offentliga Sverige har Aftonbladet nu slagit till igen. Dom slår fast att det läggs 5,7 miljarder skattekronor på “representation, kurser och konferenser”. Varje år!

Granskningen kryddas med lockord som champagne, massage och lyxresor.

Men trots att flera vidlyftiga middagar kommit upp på bordet, får granskningen också kritik. När allt läggs i en hög – hur tydligt blir det då för läsarna vad som handlar om spritnotor och vad som gått till helt legitim personalutbildning?

Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare bakom siffrorna.

Kommunanställda tar över kommunbevakningen på vita fläckar
Den senaste tiden har det inte saknats oro för konsekvenserna av att många lokaltidningar går på knäna eller helt enkelt läggs ner. Politiker i alla läger, debattörer men också medborgare har alla hissat varningens flagg.

Det ser olika ut i vårt land, men klart är att vissa kommuner, dom som har kommit att kallas vita fläckar, har hamnat i sådan skugga att det inte finns någon regelbunden bevakning alls.

Vi har i veckan besökt prinsens hemstad Ockelbo där det numera är kommunens informatör som står för nyhetsuppdateringen. Men inte i tidningen, utan i kommunens egen Facebookgrupp. Reporter: Fredrik Helgesson.

Ska naturens gång ha sin gång i naturdokumentären?
Ända sedan TV:s barndom har en genre trängt extra djupt in i publikens hjärtan. Och det har runt om i världen, under mer än ett halvt sekel, varit samma röst som varit vår ledsagare. Vi tänker förstås på naturfilmen – och på BBC:s Sir David Attenborough.

I veckan fick vår åter ett exempel på hur mycket naturfilmer kan engagera. Reaktioner i sociala medier fick ärevördiga BBC att erkänna att man brutit mot en av sina egna etiska regler.

Lasse Truedson åkte till mannen vars röst vi alla hört så många gånger – alltså SVT:s naturprofil Henrik Ekman – för att få svar på frågan som engagerat så i Storbritannien. Ska en naturfilmare ingripa i naturens gång, för att göra vår värld lite mindre vild?