Medierna

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Oklara uppgifter spred oro om evakuering
Skogsbranden i Västmanland pyr fortfarande. Många människor hålls fortfarande borta från sina hem.

Nu börjar ändå sakta en vardag lägga sig och vi hör inte längre lika mycket medierapportering. Förra veckan var det tvärtom: skogarna var fulla av inte bara räddningspersonal utan också reportrar. Alla stora medier - och alla lokala - hade liveuppdateringar minut för minut med det senaste.
I veckan reste vår reporter Johan Cedersjö till området för att prata med boende, forskare, makthavare och journalister och skaffa sig en bild av hur medier skötte sig under det akuta läget några dagar tidigare. Vi börjar i Norberg, orten som de första branddagarna hela tiden stod på randen till en av de största evakueringarna i svensk historia. Här skapade uppgifter på tisdagen i flera medier oro - det talades om att orten skulle utrymmas - men någon evakueringsorder hade inte givits.

Hur många bilder på döda barn kan en tidning visa?
Det har varit en sommar av vidrigheter. I östra Ukraina, i norra Irak, i Syrien och Gaza har män, kvinnor och inte minst barn lemlästats och dödats. Mycket av det vi fått veta om detta har berättats av bilder. Inte minst det som vi känt på djupet - det som kan få oss att tänka om, att göra något.
Men i medier i dag finns en tvekan att publicera allt för brutala bilder - för mycket blod och söndertrasade kroppar anses respektlöst både mot offer och läsare eller tittare. Men vad händer då med den politiska kraften i att visa upp exempelvis ISIS terrorvälde eller förtryckets Egypten?
Lasse Truedson åkte till Dagens nyheters redaktion för att tala om var gränsen går för hur fruktansvärd en bild kan vara i en svensk tidning. Där mötte han rutinerade fotografen Paul Hansen, som förra året vann pris för världens bästa nyhetsbild med just en bild på döda barn från Gaza, och chefredaktör Peter Wolodarski.

För 40 år sedan fällde två reportrar världens mäktigaste man
Just i dagarna är det 40 år sedan världens största scoop kulminerade på en gräsmatta utanför Vita huset i Washington. Då lyfte helikoptern med president Richard Nixon som just avgått som president efter Washington Posts avslöjande av Watergate-skandalen.
Presidenten gjorde V-tecknet för seger genom rutan på helikoptern - men det var hans nederlag som fullbordades. Denna vecka handlar vårt mediehistoriska reportage inte om Sverige utan om USA. Reporter Petra Socolowsky i Washington började med att ta en taxi till en plats som är symbolisk för journalisternas arbete men snart kommer att rivas - till garaget där Bob Woodward mötte den legendariska källan Deep Throat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tiotusentals slutar betala tv-avgift - hur ska public service betalas i framtiden
Radiotjänst får i sommar smaka sin egen medicin när dom efter högsta förvaltningsdomstolen dom tvingas betala tillbaka radio- och tv-avgift till tiotusentals datoranvändare. För till slut blev domslutet att en dator inte är en TV – även om vi blir allt fler som kollar på TV just i datorn. Och när färre tittar på just tv-apparater, kommer med tiden färre att betala den avgift som är knuten just till apparaten. Dom flesta är överens om att systemet, som funnits i snart ett sekel, behöver förändras. Men frågan är hur. Är det dags att betala public service-utbudet via skattesedeln eller ska ett skadeskjutet system behållas och plåstras om? Vår reporter Johan Cedersjö har i veckan pratat med politiker och mediechefer.

Bryr sig unga ett skit om hur medier uttrycker sig?
Nu när en valrörelse står för dörren – eller kanske till och med har börjat så smått – så gör inte bara partierna utan också medier en massa specialsatsningar. En kom inifrån Radiohuset i veckan och heter Inte ett skit, och den hann knappt lanseras i veckan förrän den sågades rejält. På sajten Inte ett skit har Sveriges Radio valt ut och förklarat olika påståenden av politiker, lika många från varje parti i bästa publicserviceanda, och skapat en sajt där man kan förse dessa ljud med bilder och text och dela dem i sociala medier. Och man har klätt alltihop i ett, ska vi säga, avslappnat språkbruk. Det här föll inte kritikerna i smaken. Hårdast var Malin Siwe, ledarskribent på Expressen. Reporter: Lasse Truedson

Sagohäxan som sänkte sossarna
I vår serie om journalistik som påverkat val berättar vi om en av de mest drabbande debattartiklar någon regering mött: Astrid Lindgrens saga om Pomperipossa – häxan som kunde räkna procent – i Expressen 1976. Den bidrog till att det efter 44 år blev borgerlig regering i Sverige. Reporter: Tove Palén.

OBS: I reportaget om Pomperipossa-artikeln nämns inte att den största politiska frågan i valrörelsen 1976 var kärnkraften. De flesta bedömare är eniga att den hade större betydelse för valutgången än artikeln om Pomperipossa och de andra skandalerna under våren. Men dessa bidrog självklart också i stor omfattning till att socialdemokraterna förlorade regeringsmakten. Vi borde ha klargjort detta redan i reportaget, men vill förtydliga här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så här i värmeböljan är vi många som vill kasta oss ut i vattnet och svalka oss. Men det verkar lura faror där under ytan. För om man ska tro medierapporteringen är badhatande sadister i farten. På badplats efter badplats hittas spetsade störar och vässade järnspett. Eller som i fredags: en spikförsedd påle, placerad just där barn svingar sig ut i vattnet. Men ligger det något i det här? Eller är alltsammans en murken myt som flyter upp till ytan? Vår reporter Johan Cedersjö har gått på djupet med den här frågan. Han hittade dödsfällan som var en gran. Och "långa pålar" som var trubbiga pinnar på botten.
OBS: I reportaget kan en olycklig formulering felaktigt ge intrycket att P4 Stockholm hade Expressen som källa för rapportering om en påstådd spetsad påle. Det stämmer inte - P4 Stockholms källa var polisen. Vi beklagar den missvisande formuleringen.

Om floden av hot och hat i de sociala medierna. I veckan berättade restaurangfackets ordförande Jenny Bengtsson om hotfulla kommentarer efter en artikel hon skrev om Sverigedemokraterna.
Jack Werner frågar sig vad som händer med yttrandefriheten när saklig kritik bemöts med en skur av hat.

Så vår sommarserie om journalistik som har påverkat valrörelser. Vi ska förflytta oss till början av 90-talet och ett inslag i SVT som många av oss journalister dreglar över på kurser i intervjumetodik. Den torre och påläste reportern Olle Stenholm, "en gentlemannamördare i gabardinkostym", grillade Ny demokratis partiledare Bert Karlsson i direktsändning. Bert Karlsson tappade byxorna och många sträckte sig efter skämskudden i tv-soffan. Men så här 23 år efteråt är det oklart vem som egentligen gick segrande ur bataljen. Var intervjun en Pyrrhusseger för Stenholm?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han ägde tillgångar för en och en halv miljard - nu sover han på tågstationen och pantar burkar för att överleva. Historien om hemlöse fastighetskungen Kjell Larsson spred sig från lokalpressen till riksmedierna. Den uppmärksammades till och med av polska medier.
Men bilden är mer komplicerad än vad som kommit fram. Vår reporter Tonchi Percan reste upp till Sundsvall och träffade mannen som säger sig vara hemlös - men som samtidigt har tillgång till en villa i stadens finaste kvarter. Hur hemlös är egentligen den hemlöse miljardären? I botten ligger en infekterad skilsmässa där medierna dragits in i den bittra kampen mellan två makar.

Det kraschade planet MH17 har dominerat nyhetsrapporteringen i veckan. Upprördheten är stor över hur de 298 passagerarnas kroppar och deras bagage fått ligga utspridda i dagar på ett område där vem som helst kunnat ta sig in. Anhöriga berättar om illavarslande tecken på plundring, telefonsamtal som besvaras, bankkonton som länsas på pengar. Men de senaste dagarna har kritikstormen också börjat riktas mot medierna. Flera journalister har i direktsändning rotat runt i de anhörigas tillhörigheter. Den holländska medieombudsmannen Jan Van Grousen kallar delar av journalistkåren för sensationslystna hycklare.

Vår serie om journalistiken som förändrade valutgången. Den här veckan om valet 2010. Under valrörelsen för fyra år sedan startade en debatt om att Mona Sahlin utsattes för en Mosa Mona-kampanj i medierna. Nu, fyra år senare berättar hon om hur hon upplevde rapporteringen. Sahlin säger att bevakningen visade att det är skillnad på hur män och kvinnor i politiken framställs i medierna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

DN slirar på felmarginalen

Läsandet för pojkar ökar kraftigt. Den glädjande nyheten presenterade Dagens Nyheter och i debatten har man pratat om en vändpunkt och trendbrott. Utbildningsministern kommenterade resultaten och sa att det var en glädjande utveckling och många har pratat om ett trendbrott. Men ingen berättade för dig att ökningen ligger inom felmarginalen. Läsandet bland pojkar behöver med andra ord inte alls ha ökat och resultatet är inte statistiskt säkerställt. Tonchi Percan har tittat närmare på det här och började med att försöka få svar från Dagens Nyheter.

Kritik mot Expressens kokainpublicering

Expressen har i veckan publicerat en artikelserie om kokain – Från festen till döden. Den mest ambitiösa som tidningen gjort om narkotika på 30 år, skriver ansvarige utgivaren Thomas Mattsson på sin blogg. Men mest uppmärksammat blev publiceringen av en film där man får se skådespelaren Mikael Persbrandt ta kokain på en nattklubb i Linköping. Filmen som ser ut som en smygtagen mobilfilm är tagen för mer än två år sen. En som har reagerat starkt är Sanna Lundell, journalist och mamma till två barn med Mikael Persbrandt. På sin blogg går hon till hårt angrepp på Expressen.

De tre O:na och skjutjärnsjournalistikens födelse

Nu ska vi fortsätta vår sommarserie om journalistiken som förändrat valrörelser och påverkat dess utgångar. Vi ska ta tillbaka långt i tiden, till en brytningstid, när den politiska journalistiken vaknade ur en slumrande tillvaro och började ställa kritiska frågor. 1966 fick statsminister Tage Erlander frågan vad ett ungt bostadslöst par skulle göra. Svaret blev pinsamt för statsministern och frågan startpunkten för en mer kritisk journalistik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vilseledande bilder ny hårdvaluta

I veckan spreds bilder från VM i Brasilien, Gazakonflikten och propagandakrigets Ukraina. Många hade det gemensamt att de varken var tagna på rätt plats eller i rätt tid. Om bildanvändandet som blivit det digitala medielandskapets hårdvaluta. Vi granskar bildanvändandet som blivit det digitala medielandskapets hårdvaluta. Vi visar hur lätt du själv kan se vilka bilder som äkta och fel. Reporter: Tonchi Percan

Valstugereportaget som ”fällde” moderaterna

Och så börjar vår sommarserie om journalistiken som förändrat valrörelser och påverkat dess utgångar. Först ut historien om Uppdrag Gransknings avslöjande om rasism i valstugorna. 2002 väckte reportaget starka känslor och många menar att det fällde moderaterna. Men reportaget som byggde på användandet av dolda kameror var kontroversiellt och när vår reporter Arvid Hallberg får kontakt med politikerna som då hängdes ut som rasister så visar det sig att såren ännu inte läkt.

Vilket ansvar har ägarna för att tidningskrisen är så djup?Tidningsjournalistiken är idag en sargad bransch. Innan året är slut väntas omkring 700 journalister ha fått lämna sina jobb sedan förra våren – enligt branschtidningen Resumé.Om detta – framförallt lokaljournalistikens kris - har vi berättat i flera program i år liksom om dess konsekvenser. Vi har tagit upp frågan om hur medierna ska klara av sitt demokratiuppdrag i framtiden. Vem ska nagelfara diarierna i Övertorneå eller granska makten i Hässleholm? Vi har frågat politikerna varför så lite görs för att rädda journalistiken medan den digitala omvandlingen pågår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nej, ingen hel klass könsstympad – och det spelar rollI midsommarhelgen spreds en nyhet som en löpeld i Sverige och över världen: I Norrköping hade man upptäckt 60 könsstympade flickor, och 30 av dem gick i samma klass. Det var en nyhet som var så oväntad och fasansfull att världens medier riktade blicken mot Sveriges tionde största stad. Brittiska Independent och amerikanska Daily News rapporterade men nyheten var så spektakulär att även tidningar i Malaysia och Indien slog upp stora rubriker. Problemet var bara att det här inte alls stämde. Det var inte en enda klass och när det klargjorts att det rörde sig om en grupp nyanlända flickor från länder där 97 procent av flickorna könsstympas och inte om flickor som varit i Sverige innan övergreppet, ja då försvann nyhetsvärdet.Det var i all sin tragik inte något nytt eller överraskande. Vår reporter Karin Hållsten tog tåget till Norrköping för att ta reda på hur det gick till när nyheten som inte var en nyhet… blev till en världsnyhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Midsommarspecial: Hela historien om konflikten på Norra SkåneVi har under det senastse året berättat en hel del om hur viktig lokaljournalistiken är och om hur utmanad den är. För det är kanske lätt att tro att det är i de stora riks-medierna som de publicistiska striderna blir som skarpast. Men på många sätt är det tvärtom. Som grävande reporter på lokaltidning finns en press i att varje dag öga mot öga tvingas möta dom som man granskat vid kassan på Konsum eller i kapprummet på dagis.Förra veckan samlades 100 grävande journalister och lika många intresserade ortsbor i Hässleholm för att diskutera hur man bäst granskar kommuner och lokalpolitiker. Bakgrunden är förstås det som utspelat sig och fortfarande utspelar sig på tidningen Norra Skåne. Tidigare i våras tvingades den grävande kommunreportern Berit Önell bort från sitt uppdrag efter påtryckningar från lokala politiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Polisen dolde åter att man dödats av polisRelationen mellan polisen och de granskande medierna har länge varit dåligt och insynen i våldsmonopolets utövande har minskat ordentligt sedan polisradion tystnade 2009. Bristen på information – eller rentav direkta vilseledanden i samband med polisingripanden upprör många journalister – särskilt som ovanligt många har dött av polisens kulor de senaste två åren.Ett exempel är dödsskjutningen i Husby där polisen vidhöll att personen förts bort i ambulans ända tills lokala tidningen Norra Sidan grävde fram att personen bars ut ur lägenheten i liksäck. Det fick allvarliga sociala konsekvenser i Husby. Och förra veckan hände det igen. Trots att en skjuten man ligger död under en filt i väntan på att föras bort i likbil så säger polisen något helt annat till journalisterna. Man säger inte bara att han lever utan också att han är förd till sjukhus, Och man lägger också till att han förts dit i ambulanshelikopter. Karin Hållsten ställde sig frågan: Hur kan det hända än en gång? /KORRIGERAT: påstod förut att polis sagt att mannen i Husby förts till sjukhus. Polisen sade endast att han hämtats i ambulans./

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.