Medierna

Allt KAN ha hänt det försvunna planetJa det är mycket som KAN ha hänt flygplan MH 370. Det KAN – som i tv serien Lost ha kraschat på en öde ö någonstans där övernaturliga väsen nu ställer till förtret för passagerarna . Eller kanske KAN planet ha stulits – som i Tintins Plan 714 till Sidney. I världens medier spekuleras friskt – med hjälp av allehanda experter. Varför har planet blivit en sådan följetong i medier?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medier i glashus om jämställdhetMed jämna mellanrum gör redaktioner egna granskningar av hur det ser ut med jämställdheten i svenskt näringsliv. Men hur står det egentligen till med mediebranschens egna styrelser? Det har vi tittat närmare på i veckan. Och när vi gjorde det så visade det sig att en av dom som har det allra högsta tonläget när det gäller bristen på kvinnor i näringslivets styrelser inte har städat framför den egna glasdörren. Reporter Alexandra Kerttu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sista samtalet med Nils HornerFör första gången har en SR-medarbetare dödats i tjänsten och vi ägnar naturligtvis en stor del av veckans program åt mordet på Nils Horner och betydelsen av utrikesjournalistik även i världens farligaste hörn. I snitt dör två journalister i tjänsten varje vecka. I år har hittills 22 reportrar dött. Journalister som bevakar krig och konflikter har i allt större utsträckning blivit måltavlor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

.

Aftonbladet vill testa gränsen mellan journalistik och annonser – Expressen varnarFler och fler medieföretag experimenterar med att sälja annonser i gränslandet mot det redaktionella innehållet. Jan Helin vill kunna experimentera mer med sponsrat material i livsstilsjournalistiken som hälsa och mode.Är den nya trenden räddningen för en blödande journalistikbransch eller säljer man ut journalistikens trovärdighet? I Sveriges radios monter på Mediedagarna ställde Martin Wicklin frågan till Jan Helin och Expressens Thomas Mattsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur bra skildrar medier vårt sekulära och mångreligiösa Sverige? Religion har sedan ett par decennier åter klivit in mitt på samhällsarenan - och därmed blivit allt mer relevant för medier att bevaka. Men hur klarar medierna det jobbet? Det diskuterar Mohammed Fazlhashemi, professor i islamisk teologi vid Uppsala universitet, med Louise Welander, chef för Sveriges Radios samhällsredaktion som bland annat ansvarar för livsåskådningsfrågorna inom radion i programmet. Utgångspunkten för samtalet var två reportage om medier och religion i det samtidigt sekulära och mångreligiösa samhälle som Sverige i dag är. Sammanlänkad grupp dominerar bilden av islam i SverigeVi har funnit att det är till en grupp sammanlänkade organisationer kring Islamiska förbundet som svenska medier vänder sig när man vill ha även generella synpunkter från muslimer. Vår reporter Johan Cedersjö har genom en studie kartlagt vem som får representera muslimer i Sveriges medier.Du kan – från lördag morgon – läsa mer om studien här: #link=370782#Kristna får debattera – muslimer och judar får reageraFörra året kom en doktorsavhandling i Uppsala som undersökte vilka religiösa röster som kommer till tals i samhällsdebatten. Prästen och religionssociologen Marta Axner har undersökt debattartiklar i de stora tidningarna och kan konstatera att judar och muslimer får relativt lite utrymme – och när de väl får skriva handlar det nästan alltid om en viss typ av ämnen. Frilansjournalisten Lasse Edfast har tittat närmare på debattens religiösa förtecken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Uttalandet som försvann – vart tog trovärdigheten vägen?Tänk dig in i situationen. Du har betalat flera hundra miljoner för att visa OS. När själva kronjuvelen – hockeyn – börjar fattar du ett publicistiskt beslut som ställer hockeylaget i lite solkig dager. Vad gör du när hockeylaget då säger: tar du inte bort det där och ber om ursäkt så blir det inga fler studiointervjuer med oss? Det här är historien om uttalandet som publicerades och försvann. Reporter är Tonchi Percan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vill bota diagnos som knappast finns”Är du Internetberoende? Ring Internetakuten”. Så har några av rubrikernma låtit i veckan om den nyöppnade mottagningen. Ett företag som säger sig kunna hjälpa mobil – och internetslavar till ett friskt liv. Företaget har fått gott om reklam i medierna i veckan – från public service till TV4:s morgonsoffa och i ett antal stort uppslagna artiklar. Men kritiken har inte låtit vänta på sig. Flera forskare har reagerat på den onyanserade rapporteringen. Reporter Karin Hållsten.Ska public service vara opartiskt i valtider?Nu till den historia som i veckan avsatt flest debattartiklar, högbrynta krönikor, ironiska tweets, ilskna facebookinlägg och rynkade pannor i chefskorridorer. Det handlar om Sveriges Radios regler om ökat fokus på opartiskhet när vi nu närmar oss årets två valrörelser. Och framförallt handlar det om beslutet att komikern och debattören Soran Ismail under den här förlängda valrörelsen inte kommer att vara med som vanligt i P3:s Morgonpasset på grund av sin höga profil när det gäller rasism, främlingsfientlighet och Sverigedemokraterna. Principen om opartiskhet i public service har funnits länge men den här typen av beslut har nog aldrig tidigare väckt en sådan stor debatt. Så vad är det som har hänt? Lasse Truedson har försökt reda ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

.

Sportjournalisters oberoende bland bolag och förbundI dag ska vi titta på hur det funkar i sportvärlden där inte bara idrottsutövarna utan även journalisterna fort blir varumärken i egen rätt och många aktörer vill dra nytta av publiciteten. Förbunden gör egna mediesatsningar och de slagkraftigaste journalisterna startar egna bolag. Vi ska idag titta på ett exempel. En beställningsfilm gjord av Fotbollförbundet - en hyllning av det egna arrangemanget fotbolls-EM som ska sändas i TV Sport om en månad. När Tonchi Percan tittade närmare visade det sig att det bakom filmen fanns ett miljonbolag med några av Sveriges mest legendariska sportjournalister.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

.

Ägaren skrev DNs safarirep – Sydsvenskan vägrade publiceraDagens Nyheter ville till veckan ha ett resereportage från en safaricamp i djurreservatet Masai Mara i Kenya. Istället för att skicka någon av de egna reportrarna till reservatet så lät man en av delägarna i campet själv skriva texten och även ta bilderna. Reportaget publicerades i söndagens DN Kultur – men på systertidningen Sydsvenskan, som delar resetexter med DN, gick texten aldrig i tryck. Reporter är Karin Hållsten. Journalistik som bil- och ZlatanreklamFå har väl undgått att Zlatan i veckan jagat kronhjort, myst med fru och barnen och badat isvak i en ny reklamfilm för Volvo. Allt till tonerna av Sveriges nationalsång i ny tappning. Den två minuter långa filmen har uppmärksammats i Frankrike och USA och den har dominerat fullständigt i de sociala medierna här hemma i Sverige. Det är reklam som populärkultur. Filmer som sprids och delas och som får många av oss att till och med utstå köpt reklam innan det där reklamklippet börjar som vi ville se. Reklam som innehåll. Filmen som lanserades hade premiär i lördags men föregicks av ett nio sidor långt exklusivt reportage i Dagens Industris DI Weekend som publicerades på fredagen. Vi tittar på hur reklam och journalistik i dag hänger ihop - och vem som gynnar vem. Reporter: Martin Wicklin.Unika juridiken som gör Lexbase lagligtWebbplatsen Lexbase har väckt starka reaktioner i veckan. Sajten är det senaste exemplet hur ny teknik har gjort sådant som alltid varit offentligt men lite krångligt att få tag på superenkelt att nå för vem som helst. Existensen av Lexbase sätter fingret på en speciell egenhet i den svenska lagstiftningen: nämligen att lagregler som ska skydda integritetskränkande uppgifter går att välja bort genom att man skaffar sig ett utgivningsbevis.Men att ha ett utgivningsbevis ger inte bara frihet. Det medför också ett juridiskt ansvar – inte minst kan man dömas för förtal… och redan nu strömmar anmälningarna in till Justitiekanslern, JK. Lasse Truedson har rett ut varför det fungerar så här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

.

SvT ökar förortsbevakningen - men på bekostnad av landsbygden?Vi kan idag avslöja Sveriges televisions långtgående planer på att göra om sina regionala nyhetssändningar. Det handlar om sändningar över fler orter, fler redaktioner men också stora rationaliseringar. SVT har efter en omfattande granskning av sig själva kommit fram till att man vill stärka bevakningen av storstädernas förortsområden. Men det kommer enligt en intern utredning att finansieras på ett sätt som skapar stor oro inte minst i Sundsvall där man fruktar att Mittnytt kommer att avlövas om utsändningen flyttas till Umeå. Reportrar Mattias Pleijel, Martin Wicklin och Lars Truedson.Kina kontrollerar korrespondenterKina – världens folkrikaste land – styr journalistiken hårt med mer eller mindre sofistikerade metoder. Inte bara inhemska journalister drabbas utan även de utländska journalisterna får det allt tuffare.Korruptionsavslöjandena har i veckan krupit allt närmare partitoppen – brittiska The Guardian har undersökt vad som stoppats undan i skatteparadis, vilket lett till att sajten blockerats. Och när journalistiken blivit bättre, har visum till korrespondenter blivit ett vapen för att bli av med närgångna reportrar eller skrämma dem till självcensur. Reuters förlorade nyligen en av sina mest erfarna Kinakorrespondenter, som vägrades visum efter decennier i landet. Och nyhetsbyrån Bloomberg valde i höstas att inte publicera ett stort avslöjande om korruption – chefen motiverade det bland annat med fruktan för indragna visum för personalen. Befinner sig utländsk media i Kina under attack, och i så fall varför? Och vad får det för konsekvenser när utländska journalister tvingas arbeta under allt hårdare press.Björn Djurberg i Peking har talat med utslängda och kvarvarande korrespondenter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.