Medierna

Medierna

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Medierna episodes

  • Mediernas roll i Sveriges största rättshaveri – styckmordsrättegången

    I veckan lades förundersökningen om styckmordet på Catrine da Costa ner. Anledningen, det är i snart 25 år sedan hon dog och preskribtionstiden för mord är 25 år. Mordet – om hon blev mördad – kommer således aldrig att bli löst.

    Sällan har en rättegång följts med sådan intensitet av media och sällan har ett fall debatterats och diskuterats så hetsigt och så länge. Det har skrivits böcker, gjorts filmer, tv-program och dramadokumentärer.
    I Medierna den här veckan tittar vi närmare på den debatt som förts genom åren och på den roll som media spelat i rättegångens utveckling och i orsaken till att fallet i dag ännu är olöst. Vi pratar med Per Lindeberg som bland annat skrivit den uppmärksammade boken Döden är en man och SVT-journalisten Lars Borgnäs som gjort flera Uppdrag granskning om fallet, samt skrivit boken ”Sanningen är en sällsynt gäst”.
    Dessutom tittar vi närmare på den ökade produktplaceringen inom journalistiken och hur sommartorka och nedskärningar på tidningarnas redaktioner gör det ännu lättare för företag och pr-byråer att få pressmeddelanden publicerade rakt av.
    I vår sommar-serie där vi minns gamla journalistiska avslöjanden berättar vi den här veckan historien om korruptionsskandalen i Motala som ledde till att flera kommunpolitiker fick avgå.
    RÄTTELSE
    I programmet den 18 juli sa programledaren på ett ställe att de så kallade allmänläkaren och obducenten dömts för brott mot griftefriden, vilket inte är korrekt. De friades på alla punkter, däremot stod det i domskälen att de styckat kroppen av Catrine da Costa. Detta ledde till att de blev av med sina legitimationer.
    Eftersom formuleringen om brott mot griftefriden bara fanns i domskälen blev resultatet också att den inte kunde överklagas. Ärendet med legitimationerna ska tas upp igen i slutet av 2009.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    35 min
  • Hotad tryckfrihet?

    Ett nytt medielandskap – en ny grundlag. Det kontroversiella arbetet att förändra grunden för vår svenska tryck- och yttrandefrihet fortsätter. Ska vissa få mer yttrandefrihet än andra? Och kommer en ny grundlag att kidnappas av censurivrare? Det är några av frågorna som ställs i ”Medierna” när tankarna på att avskaffa våra nuvarande tryck- och yttrandefrihetsgrundlagar debatteras.

    I närmast total medieskugga pågår en utredning om att förändra våra grundlagar för tryck- och yttrandefrihet. Kanske till och med att avskaffa de nuvarande grundlagarna - Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) - och ersätta dem med en ny, teknikoberoende, grundlag.
    #bild=638675#Frågan om ett avskaffande av nuvarande grundlagar utreddes nyligen och det så kallade ”debattbetänkandet” (SOU 2006:96) möttes av hård kritik från många publicister. Men arbetet har fortsatt även under den nuvarande regeringen.
    En parlamentarisk kommitté under ledning av justitiekansler Göran Lambertz arbetar sedan en tid tillbaka med att se över tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna, och ska så småningom komma fram till vilka förändringar man anser nödvändiga, bland annat som anpassning till det nya medielandskapet och EU. Internet har rubbat balansen mellan tryck- och yttrandefrihet å ena sidan, och skyddet för den enskildes privatliv å den andra, det är ett skäl som regeringen anger i direktiven.
    I ”Medierna” får ni höra ett hett möte mellan justitiekansler Göran Lambertz - som förespråkar en ny grundlag - och några av hans kritiker. Anders R Olsson, journalist, författare och expert på tryck- och yttrandefrihet, som anser att meddelarskyddet, censurförbudet och rättssäkerheten står på spel. Och Susanne Wigortz Yngvesson, lektor i etik vid Teologiska högskolan i Stockholm, som är orolig för att yttrandefriheten ska hamna i händerna på censurivrare.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    35 min
  • EU-fori och könskrig

    Media som hejarklacksledare

    #bild=632624#Sverige har tagit över som ordförandeland i EU. Nu är det statsminister Fredrik Reinfeldts stora stund och ett hårdbevakat jätteevent drar igång. Men mycket av bevakningen har fokuserat på Reinfeldt och hur han nu ska "umgås med världspolitikens stora elefanter". Sonja von Lochow, medieanalytiker på Sifo, har undersökt rapporteringen inför ordförandeskapet och slagits över hur likriktade både frågor och problemställningar är. Hennes slutsats är att regeringens PR-maskineri gjort ett bra jobb. Om svenska folket är Reinfeldts hejaklack så är medierna hejaklacksledaren, heter det i rapporten.
    Tre ord som satte feminismen i gungning
    Män är djur. Tycker inte du det? Med det uttalandet i dokumentären könskriget våren 2005 sattes svensk feminism i gungning. Uttalandet väckte enorm uppmärksamhet i den massmediala debatten och dokumentären blev snabbt det mest anmälda teveprogrammet någonsin i Sverige och kvinnojourernas ordförande fick avgå. Om detta handlar del två i mediernas sommarserie om scoop som skakat samhället. Mattias Pleijel har återvänt till historien som kom att kretsa mycket kring tre ord: Män är djur.
    Journalistik som går farligt nära
    Hur ska journalister hantera att man ibland hamnar på vänskaplig fot med sina intervjupersoner? Journalister som tar tydlig ställning och går så nära sina intervjupersoner att de blir vänner. Hannes Råstam är sveriges mest prisbelönte journalist och använder ofta den metoden”. Nu senast i programmen om Thomas Quick. Dokumentären Fallet Ulf handlar om en man som friades efter flera år i fängelse, dömd för Incest. Råstam umgicks med mannen i två års tid och de blev nära vänner. I en känslomässig scen i programmet, just när domstolen beslutat att fria den felaktigt dömde, så ger han reportern Hannes Råstam en stor kram. Vi har träffat honom och ställt frågan: hur nära kan man som reporter gå?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    35 min
  • Sponsorjournalistik och tidernas scoop

    Nyligen bröt en hård debatt ut om tidningen Veckans affärer och så kallad sponsorjournalistik, ett fenomen som blivit vanligare. Det är prisbelönte journalisten Gunnar Lindstedt, före detta reporter på tidningen, som anklagar chefredaktören Pontus Schultz för att ”köra tidningen i graven”. Han anser att Schultz säljer ut tidningens trovärdighet och att och tidningens reportrar inte längre får koncentrera sig på oberoende granskning utan istället ska fylla sidorna med ”material som dikteras av sponsrande storföretag med material som dikterats av sponsrande företag”. Vi pratar med fler reportrar med insyn i tidningen, och med chefredaktören Pontus Schultz, som slår tillbaka och kallar kritiken ”falsk”.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Läsare jagar fifflande parlamentariker
    I Storbritannien har den politiska eliten hamnat i gungning efter en rad avslöjanden om fifflande parlamentsledamöter. Det handlar om fiffel med bidrag och begärda ersättningar för allt från extremt dyra luncher - till porrfilmer.
    Nu tar tidningen the Guardian granskningen av parlamentarikerna ett steg längre, genom att lägga ut närmare en halv miljon dokument på nätet för att låta läsarna själva jaga fifflarna. Kevin Anderson är redaktör på Guardian, och han talar om en ny - framtida - modell för granskande journalistik.

    Det stora avslöjandet
    #bild=623968#I mitten på 70-talet skakades det svenska samhället om av det som nog fortfarande är ett oöverträffat journalistiskt avslöjande - IB-affären.
    IB - informationsbyrån - var en mycket hemlig underrättelseorganisation, som både kartlade kommunister och bedrev utrikesspionage, och det var den lilla vänstertidningen Folket i Bild Kulturfront som avslöjade organisationen, som inte ens riksdagen kände till.
    Om denna affär handlar det första i en serie av reportage nu i sommar, om journalistiska avslöjanden som skakat om och skapat debatt.
    Avslöjandet har jämförts med Watergate, men här kunde makthavarna sitta kvar, och reportrarna som gjorde avslöjandet - de hamnade bakom galler.

    35 min
  • Googlekrav och Zlatanbojkott

    "Google är en parasit"#bild=607630#Samtidigt som medieföretagen misslyckas med att tjäna pengar på sina webbplatser, drar Google och andra sökföretag in miljarder - bland annat på grund av att användarna vill hitta till mediernas material. Nu kommer kraven på att medierna ska få del av Googles miljarder. I Medierna kallar DN:s ledarchef Peter Wolodarski Google för en parasit som lever på andras innehåll och Nicklas Lundblad från Google förklarar att medierna inte kan räkna med att någon annan ska ta kostnaderna för uppfinnandet av en ny affärsmodell för medierna på nätet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Dokusåpadeltagare med anställningsskydd
    #bild=607619#I Frankrike har en hög domstol nu i förra veckan bestämt att deltagare i dokusåpor ska betraktas som löntagare - inte bara som billig kanonmat för underhållnings skull.
    TV-bolagen måste i fortsﾊttningen erbjuda riktiga arbetskontrakt - med riktiga löner och rättigheter. Något som produktionsbolagen har försökt förhindra.
    Johan Tollgerdt träffade Zlatko Joksimovic - som blev kändis genom franska Temptation Island - och är en av 200 deltagare som krävt sin rätt i domstol.

    Zlatan har fått chefredaktör till hovreporter
    #bild=607615#På Aftonbladets sportbilaga trodde man att Zlatan Ibrahimovics bojkott av tidningens sportreportrar var över. Men i samband med veckans landslagsmatcher upptäckte de att stjärnan fortfarande tiger. För alla från tidningen - utom för chefredaktör Jan Helin. Reportern Robert Laul anser inte att situationen är hållbar i längden. Medierna har frågat Jan Helin varför Zlatan inte får några tuffa frågor av den ende som får svar. Och reportern Robert Laul anser inte att situationen är hållbar i längden.

    35 min
  • Makten flyttar till EU - medierna stannar

    Med två veckor kvar till EU-parlamentsvalen samlar Medierna tre journalister för att diskutera kvaliteten på granskningen av makten i Bryssel. #bild=579696#Erika Bjerström, programledare och tidigare Europakorrespondent för SvT, konstaterar att de svenska medierna satsar vart fjärde år stenhårt på att bevaka USA:s presidentval, men intresset är mycket lägre för att ge en fördjupad bild av EU-frågorna, trots att EU inte är utrikesfrågor, utan istället den fjärde nivån i det svenska politiska systemet.#bild=579707#Göran Ellung, programdirektör på TV4, instämde i att allt mer makt flyttar till Bryssel - men höll fast vid att den avgörande makten, och inte minst tittarnas intresse, fokuseras på den svenska politiska scenen. Han försvarade också besluten TV4 tagit att inte ha någon korrespondent i Bryssel och inte heller sända någon valvaka vid EU-parlamentsvalet. Bevakningen kan bli lika bra med andra metoder, menar han.#bild=579702#Christian Andersson, i dag journalistutbildare och forskare, men tidigare både diplomat och journalist vid bl a SR, anser att EU-bevakningen i svenska medier blir sämre och sämre. Han konstaterar att allt mer makt flyttats till Bryssel - men att journalistiken inte förmått hålla jämna steg. I programmet hörs också Marit Paulsen, Folkpartiets toppkandidat till EU-parlamentet, som önskar bättre granskning av makten - för i dagsläget kan en parlamentariker "simma lugnt i det här akvariet i fem år och ticka in pengarna". Hon anser också att det var en "skam" att SvT:s Agenda svängde om söndagens partiledardebatt från rena EU-frågor till främst inrikespolitik.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    36 min

About Medierna

From the publisher's feed

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.