
Sign up to save your podcasts
Or


Lördag 29 november
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
#bild=468839# I snart sju år har Bo Wanngård gjort lokal-TV i Sollentuna. Kommunen har finansierat projektet, men Bo Wanngård och redaktionen har hela tiden varit självständiga och oberoende i sin bevakning. Men nu har kommunen bytt kommunikationsstrategi. De vill inte längre finansiera
oberoende journalistik. För ett par veckor sedan fick Bo Wanngård veta att skulla han få fortsätta göra TV-Sollentuna måste han gå med på att inte kritiskt granska den kommunala verksamheten.
För varför skulle kommunala medel för kommunikation användas till något annat än att berätta bra saker om kommunen. Och varför skulle skattebetalarnas pengar användas till att ta berätta om brister i den kommunala verksamheten. Hör Maria Sterner, kommunikationschef i
Sollentuna kommun, och Bo Wanngård, producent för TV Sollentuna.
Sponsring istället för tv-reklam
Mycket håller på att hända med tv-reklamen. Med tittare som använder ny teknik för att fly undan reklamavbrotten så gäller det för annonsörerna att hitta nya vägar. Och för produktionsbolagen och tv-kanalerna gäller det att hitta nya sätt att finansiera programmen.
Vi har träffat Malin Kvist, VD på produktionsbolaget To The Moon, med 20 år i branschen, bland annat som producent på TV4. Hon ser en tydlig utveckling, där företagen istället väljer att ta sig in i själva programmen, och där de traditionella reklamfilmerna ersätts av sponsring.
Börsåret och ekonomijournalistiken
Börsåret 2008 närmar sig sitt slut och frågan är hur det gick för börsjournalistiken. Tidningen Veckans affärer spådde att 2008 skulle bli ”urstarkt” och att risken för en recession skulle vara ”mycket låg”, och att det finns en ”stor potentialför den som investera i svenska aktier”. Men det var för ett år sen. Nu har börsen sjunkit med drygt 40 procent och recessionen är definitivt här. Frågan är hur det kan bli så fel och hur mycket man kan lita på ekonomijournalistiken.
”Medierna” har bland annat pratat med Pontus Schultz, chefredaktör för Veckans affärer, Adri de Ridder, finansiell rådgivare och docent i finansiell ekonomi vid högskolan på Gotland och Peter Malmqvist, finansanalytiker.
I Stockholms tingsrätt pågår nu rättegången mot före detta Kalla fakta-medarbetaren Trond Sefastsson. Det är en historisk rättegång, aldrig förut har en journalist åtalats för att ha skadat ”förtroendet för fri och oberoende journalistik”.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Två fall av mutbrott
Sefastsson står åtalad för två fall av mutbrott och för bokföringsbrott. Det ena mutbrottet handlar om de 406 000 kronor han fick för att utföra en granskning av ett rättsfall, där han skulle försöka fria en man som dömts till ett långt fängelsestraff för knarkbrott. Det var en typ av arbete som också var en del av hans arbetsuppgifter som journalist på TV4, och därför finns ett ”tjänstesamband” och en grund för åtal för mutbrott, anser kammaråklagare Malin Palmgren. I bevisningen finns bland annat de yrkesetiska spelreglerna för press, radio och tv.
Det andra misstänkta mutbrottet handlar om att Trond Sefastsson ska ha begärt 150 000 kronor för att granska domen mot en livstidsdömd man. Även här finns enligt åklagaren ett så kallat ”tjänstesamband”. Trond Sefastsson själv nekar till anklagelserna.
Väckt debatt
Affären har fått stor uppmärksamhet och åtalet har väckt debatt. Bland andra Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén har här i Medierna kallat det för ”livsfarligt” att göra ”etikfrågor till domstolsverksamhet”. Frågorna är många: Vart går gränsen för vilka uppdrag en journalist får utföra? Är de yrkesetiska reglerna ett ”skämt”, som Trond Sefastsson hävdar? Och vad händer om Trond
Sefastsson fälls? Skärps kraven på journalistkåren? Hur många fler journalister står på tur och kan åtalas för mutbrott?
Mycket står alltså på spel. Vi följer rättegången och bjuder på utdrag från förhören i specialprogrammet, som sänds nu på söndag, den 2 november, kl 18.
From the publisher's feed